Hon hatar min son

Den här dynamiken har i tråden varit synlig för mig sedan länge.

Vidare ses en hög risk angående TS och denna dynamik gällande nuvarande situation.

Exsambon har "kidnappat yngsta barnet"
TS uttalar att om exsambon "hade varit fysisk mot sonen hade hon inte haft det roligt"
TS menar att hans situation beror helt på exsambon och sonens mamma (då kan du nog förstå hur "kidnappningen" av yngsta barnet påverkar synen på det barnets mor).
Hela världen är emot TS, och exsambon har visat sig vara värst av alla.

I denna situation är det rent av destruktivt att påtala för TS alla fel i hans resonemang. TS behöver en direktkontakt, inte diverse "påhopp" (från hans perspektiv). I tråden, och ej heller medhåll.
Definitivt behövs psykologiskt stöd när omhändertagandet av sonen verkställs.

Det finns sätt att hantera ångest. Man kan gå i KBT-terapi. Ångesten försvinner inte helt, men den blir lägre och man lär sig sätt att hantera den. 

Det man framförallt behöver veta är att ångest inte är farlig, bara väldigt, väldigt obehagligt. Det är alltså inte farligt för kroppen att känna ångest.

Sådant som gör ångesten mindre är att man sover när det är natt och äter dagtid. Ser till att komma ut en stund på förmiddagen, så att kroppen ställs in efter en normal dygnsrytm. Låter bli alkohol för alkohol gör att man sover sämre senare på natten och lättare får ångest.

Ja arbetssituationen kan göra att man får ångest. Är det riktigt dåligt på jobbet är det bättre att söka nytt jobb. Det blir aldrig bra om det är riktigt dåligt.

Sen skulle Mansjouren kunna ge dig stöd. Man ringer dit. 

Men behöver du pengar så är Stadsmissionen, en diakon i Svenska kyrkan eller socialförvaltningen de vägar som man kan försöka. 

Vill man äta riktigt billigt så kan potatisgratäng med mjölk och lök fungera. Har med både proteiner och c-vitamin. 

Haha att ni orkar, folk är verkligen dumma alltså. Lev singel och loppan själv så slipper du problem som dessa

Om du misshandlade ditt gravida ex var flytten inte oväntad utan på tiden!

Nej, hon flyttade inte från "ingenstans". Hon har flertalet gånger påpekat för dig de problem som finns med sonen, hur det påverkar er som familj och DU har VALT att inte lyssna. Det kommer aldrig från "ingenstans".

Mitt ex ansåg också att jag valde att lämna "från ingenstans" trots att jag 6 månader tidigare sagt att jag inte orkade längre att bli kallad fula saker, att få höra att jag är roten till allt ont i hans liv etc. Jag är fortfarande, snart 2 år senare, roten till allt ont i hans liv. 

Det är ALDRIG befogat att slå sin partner. ALDRIG! 
Jag kanske hade ett uns av empati för dig och tyckte någonstans på vägen att du förtjänade hjälp men det är puts väck!

Du ska inte ha barn i din närhet!
Du ska inte ha en partner!

Du misshandlar dina barn genom ditt sätt att vara förälder och du har misshandlat din partner både fysiskt och psykiskt! Och så är det du som är offret för att hon har lämnat dig!????!!

Jag blir äcklad av människor som dig. 
Ni förstör för andra och har aldrig vett att ta något som helst ansvar!

Eller så låser man in och kastar bort nyckeln så att ingen annan kan råka illa ut!

Inte realistiskt 

Ja, tyvärr inte. Men det hade varit bäst för de som är drabbade. 

Görlåt TS, men.... är du säker på att det endast är sonens mamma som har missvruksproblem?