• Anonym (Besviken)

    Ogift och utan testamente

    Jag är sambo sedan många år. Vi har barn tillsammans. Vi blev tvungna att hasta på med barn, på grund av sjukdom från min sida. Vi var därför inte gifta innan.

    Min sambo vägrar konsekvent att gifta sig. Jag har flera gånger tagit upp att jag vill att vi skriver testamente. Först sa han att vi skulle ordna det om jag slutade tjata. Nu säger han att det inte är min ensak och att om han skriver testamente har jag ingen rätt att veta hur det är utformat.

    Min sambo är ekonomiskt oberoende. Vi har inga gemensamma tillgångar förutom en bil som står på honom, men som vi betalat lika för. Vi delar också lika på alla utgifter som rör vårt gemensamma hem (som vi hyr), vårt gemensamma liv samt barnen.

    Jag är helt ointresserad av hans pengar, förutom vid dödsfall. Jag skriver gärna äktenskapsförord vid äktenskap, men han vägrar det också. Det enda jag önskar, är att jag får en sudd pengar om han dör. Hans tillgångar är så stora att pengarna kommer att förvaltas av en överförmyndare. Det är inte säkert att jag får köpa en bostad till mig och barnen ens, om inte överförmyndaren godkänner detta. Bilen kommer jag att behöva köpa av mina barn.

    För mig skapar detta mycket osäkerhet. Och osäkerhet på relationen. Jag känner mig oviktig och bortprioriterad, men framförallt känner jag att han inte prioriterar barnen. Det är framförallt barnen som kommer i kläm om jag behöver försörja dem själv. Jag tjänar bra och får ut en bit över 40' efter skatt, men det är självklart skillnad på det och att ha två inkomster. 

    Jag når ingenstans med honom. Han vill inte tala mer om det och blir sur när jag blir berörd. Jag är som sagt helt ointresserad av hans pengar och bär mer än gärna min del i vårt gemensamma liv, men jag oroar mig för framtiden. Flera av hans vänner har dött de senaste åren. Det kan hända och det kommer nära. Jag har självklart erbjudit mig att testamentera mina tillgångar till honom, men det är han inte intresserad av. 

  • Svar på tråden Ogift och utan testamente
  • Anonym (Hmmm...)
    Anonym (Z) skrev 2026-01-09 17:17:53 följande:

    Nej, jag tänker på svensk lag och du har rätt såtillvida att barnet alltid har rätt till sin laglott direkt. Det arv som är utöver laglotten kan du däremot villkora. 


    Sen finns ju också (den fullkomligt absurda, eller?) möjligheten att barnet respekterar testamentet och sin förälders vilja och låter bli att begära jämkning och istället väntar till 25.


    Det är nog just de som BORDE vänta till 25 (för att hjärnan inte är mogen än) som kommer att vilja ha ut allt på en gång... 

    Men hur eller hur - nu är mina barn ordentligt vuxna och ansvarstagande, så det här gäller inte mig längre - jag hade ändå HELLRE sett att mina kids hade haft kul för mina-sina pengar några år, även om de tänkt kortsiktigt, än att NÅGON ANNAN skulle få glädje av dessa pengar. T.ex. min exman tillsammans med en ny kvinna. Eller en exsambo till något av mina barn, som skulle försvinna med halva lägenhetens värde, som mitt barn betalat med arvet efter mig...
  • Anonym (M)
    Anonym (Hmmm...) skrev 2026-01-08 20:51:18 följande:
    Jo det gör det, så här säger Google AI:
    För att bli överförmyndare (mer korrekt kallad god man eller förvaltare) anmäler du ditt intresse till kommunens överförmyndarnämnd, genomgår en lämplighetsprövning (inkl. kontroll mot polis, kronofogde och socialtjänst) och en obligatorisk utbildning samt test. Du måste vara rättrådig, erfaren, ha en ordnad ekonomi och vara lämplig för uppdraget. 
    Steg för att bli god man/förvaltare:
    Gör en intresseanmälan: 
    Fyll i ett formulär på din kommuns webbplats (ofta via e-tjänsten Recruto) för att visa intresse. 
    Lämplighetsprövning: 
    Överförmyndarnämnden utreder din lämplighet och kontrollerar din ekonomi och eventuella belastningsregister. 
    Utbildning: 
    Du måste genomgå en obligatorisk utbildning, ofta via en kostnadsfri webbkurs eller annan kurs, för att lära dig uppdragets innebörd. 
    Kunskapstest: 
    Ett test (ofta självrättande) måste klaras för att visa att du förstått uppdraget. 
    Få ett uppdrag: 
    När du är godkänd matchas du med en huvudman som behöver stöd (för att till exempel sköta sin ekonomi eller bevaka sin rätt). 
    Viktiga krav:
    Lämplighet: Du måste vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig. 
    Ordnad ekonomi: Du får inte ha skulder eller betalningsanmärkningar. 
    Inga brott: Du får inte förekomma i polisens belastningsregister. 
    Tid & engagemang: Uppdraget är ideellt men kräver tillräckligt med tid. 
    Inga egna hinder: Du får inte själv ha en god man eller förvaltare. 
    Det är fortfarande helt vanliga människor som gör detta av egen fri vilja. Det är ingen sk proffesion ocj de är inte på något sätt proffesionella. 

    Den lilla utbildningen och efterföljande test man får klarar en normalbegåvad person som gått gymnasiet. 
  • Anonym (M)
    Cissi40 skrev 2026-01-09 07:35:47 följande:
    Om min man inte litade på mig mer än så; att han trodde att jag skulle fatta dåliga beslut för våra barn för att jag skulle bli "tokkär i någon ung och vacker man" då skulle jag inte vilja vara gift med honom. Det går att båda håll, jag skulle aldrig gifta mig med en man som jag trodde var kapabel att överge våra barn för någon "ung och vacker kvinna". Du har nog läst lite för många kioskromaner, de flesta ansvarstagande vuxna människor beter sig inte på det sättet. 

    Du bedömer det alltså att mannen i det här fallet tar sitt ansvar när han låter sina barn hamna i händerna på en okänd person (han har ingen aning om vem som blir utsedd till förvaltare åt hans barns pengar) i stället för den kvinna som han valt som mamma till sina barn om något skulle hända honom? Jag hoppas verkligen att det inte är ett medvetet val utan att han bara är okunnig.
    Många som hänger upp sig på att ts måste skriva papper, testamente etc med sin sambo för att slippa överförmydnare för barnens arv. Så är det inte.

    Oavsett om ts arver pengar genom testamente så får barnen en överförmyndare för sitt arv om det är över ett visa antal basbelopp, och det verkar som att det kommer att vara det. 
  • Anonym (M)
    Cissi40 skrev 2026-01-09 11:18:50 följande:
    Fast problemet här verkar ju vara att han inte vill skriva testamente, inte ens för sina barn. Han kan ju så klart ha gjort det utan att TS vet om det, men vi får ändå utgå från vad som står. Nu drar jag långa växlar men som jag tolkar det så vill han inte göra något som har med "papper" och avtal att göra; inte giftemål, inte testamente, inte ens försäkring... om det beror på något allmänt misstro mot avtal, han är lat, okunnig eller varför kan man spekulera i. De skulle t ex kunna ha en livförsäkring på varandra som skulle täcka upp för den som blev kvar om något hände den andra personen. En sån försäkring kostar inte många kronor och skulle inte påverka vad som hände med hans arv, men han har så vitt jag förstått även vägrat det.
    Eller så har han redan skrivit testamente för länge sedan men ts är inte med i det testamentet. 
  • Lönnsirap

    Rent krasst låter det som att TS är i en situation där det är rimligt att försöka se till att man har så mycket tillgångar som möjligt vid ett eventuellt dödsfall och att man behöver ställa in sig på att livet utan mannen är i en helt annan livsstil än den de har nu. 

    Rent krasst så har ju denna partner lurats och gör att TS använder upp pengar, så att hon har svårt att klara sig utan hon, vilket ju inte är speciellt kärleksfullt. 

    Ibland är det ingen vits att försöka övertyga någon att tänka annorlunda, utan man får göra åtgärder som kompenserar. Såsom att exempelvis faktiskt inte plöja ner pengar i en onödig bil som tillhör någon annan, eller bo där det är stört omöjligt att klara sig som ensamstående.   

  • Anonym (UD)

    Vad ledsen jag blir för TS skull, och andra i liknande situation. ALDRIG att en bra partner skulle bete sig på detta sätt. Det är helt orimligt, och jag förstår om tvivel uppstår på relationen. Detta handlar ju inte om ?att vilja ha pengarna?, utan om att en livspartner förvägrar den ekonomiska trygghet som man har möjlighet att ge sin partner och sina barn om det värsta skulle hända.

    Att skriva äktenskapsord och, vid behov, testamente är en skitsak om man lever i en hälsosam och respektfull relation, och önskemål för detta finns. Något annat är helt otänkbart! 

  • Anonym (Hmmm...)
    Anonym (UD) skrev 2026-01-09 18:29:36 följande:

    Vad ledsen jag blir för TS skull, och andra i liknande situation. ALDRIG att en bra partner skulle bete sig på detta sätt. Det är helt orimligt, och jag förstår om tvivel uppstår på relationen. Detta handlar ju inte om ?att vilja ha pengarna?, utan om att en livspartner förvägrar den ekonomiska trygghet som man har möjlighet att ge sin partner och sina barn om det värsta skulle hända.

    Att skriva äktenskapsord och, vid behov, testamente är en skitsak om man lever i en hälsosam och respektfull relation, och önskemål för detta finns. Något annat är helt otänkbart! 


    Äktenskapsförord skriver man ju om man INTE litar på sin partner. Det är det som är själva grejen med ett äktenskapsförord - att hindra sin (vid det laget före detta) man eller hustru att försvinna med hälften av ens tillgångar, när han/hon har träffat någon som är mycket sexigare och roligare än man själv. (Utan äktenskapsförord får båda hälften var av boet.)

    May be an image of text that says 'WHY DOES 'REGULAR' BARBIE COST $19.95 AND 'DIVORCED' BARBIE COSTS $29999? 'DIVORCED' BARBIE COMES KENs CAR KENS HOUSE, KENS BOAT, KEN'S FURNITURE, KENS JEWELLERY, MONEY, KENS COMPUTER AND KEN'S BEST FRIEND.!! facom/EndorpAhs 然 신I환 빈류 TS'
  • Anonym (Hmmm...)
    Lönnsirap skrev 2026-01-09 18:14:55 följande:

    Rent krasst låter det som att TS är i en situation där det är rimligt att försöka se till att man har så mycket tillgångar som möjligt vid ett eventuellt dödsfall och att man behöver ställa in sig på att livet utan mannen är i en helt annan livsstil än den de har nu. 

    Rent krasst så har ju denna partner lurats och gör att TS använder upp pengar, så att hon har svårt att klara sig utan hon, vilket ju inte är speciellt kärleksfullt. 

    Ibland är det ingen vits att försöka övertyga någon att tänka annorlunda, utan man får göra åtgärder som kompenserar. Såsom att exempelvis faktiskt inte plöja ner pengar i en onödig bil som tillhör någon annan, eller bo där det är stört omöjligt att klara sig som ensamstående.   


    Fast "lurat TS att använda upp pengar"? Det är ju inte sina sparpengar från förr hon använder upp, utan hon betalar hälften av kostnaderna för hushållet från sin egen lön. Så gör de flesta sambopar, och även många gifta par. Är det fel menar du? Jag har personligen inga problem med att kvinnor är hemmafruar och inte betalar något alls till hushållet, men då måste ju paret vara överens om detta från början. 

    Om hon flyttar kommer hennes nya hyra att kosta lika mycket som hon betalar till hyran nu. I alla fall om hon ska ha en 3:a och bo någorlunda centralt, eller i ett nybygge. (OK att hon kanske skulle få lite bostadsbidrag då, om hon står som boendeförälder i papperen.)
  • Lönnsirap
    Anonym (Hmmm...) skrev 2026-01-09 18:50:47 följande:
    Fast "lurat TS att använda upp pengar"? Det är ju inte sina sparpengar från förr hon använder upp, utan hon betalar hälften av kostnaderna för hushållet från sin egen lön. Så gör de flesta sambopar, och även många gifta par. Är det fel menar du? Jag har personligen inga problem med att kvinnor är hemmafruar och inte betalar något alls till hushållet, men då måste ju paret vara överens om detta från början. 

    Om hon flyttar kommer hennes nya hyra att kosta lika mycket som hon betalar till hyran nu. I alla fall om hon ska ha en 3:a och bo någorlunda centralt, eller i ett nybygge. (OK att hon kanske skulle få lite bostadsbidrag då, om hon står som boendeförälder i papperen.)
    Såsom Ts beskriver situationen har mannen just lurats genom att säga att de kommer göra saker som sen inte blir av. Det är ju att bryta överenskommelsen som gjorts och som troligen var en del i att TS skaffade familj med mannen överhuvudtaget. 

    Min uppfattning är att det är att luras genom att skapa höga kostnader och "dela lika", så att den som inte är ekonomiskt oberoende faktiskt i realiteten blir "fattig" och då behöver stanna. 

    Det är sjukt att så många kommentarer inte alls verkar förstå att det blir oerhört tragiskt för dessa barn om pappa går bort, när mamma får gå från hus och hem och inte alls kunnat ha en livsstil där barnen kan ha det lite som vanligt om något händer. 

    Ts tjänar ju väldigt bra och kommer inte få något bostadsbidrag, bor i ett område där man inte kan bo utan tillgångar och har en realistisk syn på vad som kan drabba henne. Istället för att ge tips verkar folk tycka att hon ska finna sig i detta. Personligen tycker jag hon ska överväga att försöka betala mindre för att kunna spara, vara förmånstagare för livförsäkring, eller helt enkelt skaffa sig ett eget liv som fungerar, dvs separera.

    För i min värld säger den här sortens snålhet något om en person. Och det är riskabelt att fortsätta använda den höga lönen till en livsstil över ens tillgångar.... 
  • Anonym (Hmmm...)
    Anonym (Hmmm...) skrev 2026-01-09 18:50:47 följande:
    Fast "lurat TS att använda upp pengar"? Det är ju inte sina sparpengar från förr hon använder upp, utan hon betalar hälften av kostnaderna för hushållet från sin egen lön. Så gör de flesta sambopar, och även många gifta par. Är det fel menar du? Jag har personligen inga problem med att kvinnor är hemmafruar och inte betalar något alls till hushållet, men då måste ju paret vara överens om detta från början. 

    Om hon flyttar kommer hennes nya hyra att kosta lika mycket som hon betalar till hyran nu. I alla fall om hon ska ha en 3:a och bo någorlunda centralt, eller i ett nybygge. (OK att hon kanske skulle få lite bostadsbidrag då, om hon står som boendeförälder i papperen.)
    Fast att hon ska betala mindre än hälften så småningom, har han väl aldrig lovat henne? Så att hon betalar hälften beror inte på att hon är "lurad". Vad som ska hända efter ett dödsfall är något helt annat.

    Dock är det så, att ÄVEN om man har skrivit ett testamente, så kan man när som helst skriva ett nytt - och då är det det som gäller. Och inte ens om man är gift, behöver ens partner få reda på att man har gjort det. Så det hade inte funnits några garantier för TS ändå, ÄVEN om sambon hade visat upp ett testamente där det står att hon ärver hans samlade förmögenhet med fri förfoganderätt. Inom två veckor efter dödsfallet, hade en advokat ringt upp och sagt att sambon hade ett nyare testamente deponerat hos dem... Det hade nog varit lugnast för TS' sambo, om han gjort så - då hade han sluppit tjatet under sin återstående livstid...

    I en del andra länder finns det s.k. "arvsavtal" som är bindande. Alltså att man inte kan backa på vad man har skrivit under i det avtalet, utan då går den summan till den personen när man dör, även om man ångrar sig senare. Men så ska vi väl inte ha det? Tänk om man börjar bli misstänksam på sin man/hustru - personen börjar "jobba över", försvinner på helgen, smusslar med telefonen, börjar sminka sig eller träna och köper nya, fina kläder... och så kan man inte stoppa arvet till denne/denna genom att riva testamentet!
Svar på tråden Ogift och utan testamente