Ogift och utan testamente

Inte värre än så? Du får väl spara mer nu medan ni är två. 

Hur gammal är din man, eftersom du verkar så fixerad vid att han kan dö när som helst?

Och varför krävde du inte giftemål innan ni skaffade barn? 

Man får bo där man har råd att bo. Så gör alla andra så varför skulle det inte gälla dig? 

Min exman sitter i stort hus , jag bor med sonen på heltid i en tvåa.  Han trivs bättre här än hos pappa.  

Och du kan med tiden få bättre möjligheter till att flytta till annat boende. Du är fri att flytta vart du vill.

Som jag skrev, behövde vi hasta lite med barnskaffande om det skulle bli något barn. 

Min man är en bit över 50. Jag är inte frixerad vid att han ska dö, men det är väl så klart smartare att planera kring zt innan; istället för att stå med skägget i brevlådan. 

Självklart bor jag där jag har råd. Men det är väl rimligt att barnen, ifall pappan skulle dö, inte också skulle behöva lämna sina skolor och kompisar för att flytta? 

Om vi separerar, kan vi så klart bo litet och trångt och jag får flänga och vrida på mig själv för att få saker att funka. Men det blir svårare om jag är helt själv. 

Ja, fast det tar ju inte lång tid att gifta sig, det går på någon timme, dvs mycket fortare än att skaffa barn.

Ni har varit sambos i många år, så du har ju vetat detta i många år, så du har ju kunnat spara en hel del. Varför ni valt en så dyr lägenhet att du inte kan bo kvar om han dör, ja det var väl inte så klokt, med tanke på att hans inställning.

Angående sista meningen: varför SKULLE han vara intresserad av att du testamenterar dina tillgångar till honom, om det är peanuts jämfört med vad han äger själv..?

Sedan förstår jag inte vad du menar med att ni inte "hann" gifta er innan ni fick barn? Det tar en halvtimme i kyrkan, i stadshuset kan det gå på fem minuter om man väljer den kortaste ceremonin. Om du kunde vara gravid och föda barn, så kan du inte ha varit SÅ sjuk att du inte klarade den ceremonin. Något stort bröllop som måste planeras ett år i förväg, är ingen nödvändighet. Det är - som du själv har upptäckt nu - mycket viktigare att man BLIR gifta innan barnen kommer. Allt annat, som bröllopets utformning, är fringisar som man kan vara utan om det inte finns tid, pengar eller andra resurser för att genomföra det just då. 

Angående äktenskap och äktenskapsförord: jag är ingen jurist, men jag tror att det är svårt att få ner det belopp som en hustru/make får ut vid en skilsmässa, till samma belopp som hon/han skulle få ut vid ett brutet samboskap, med ett äktenskapsförord. Detta med giftorätten är ju en stark rättighet. Så det kan vara en orsak till att din sambo inte tycker att den lösningen räcker.

Vi här känner ju varken din sambo eller dig, så det är omöjligt att veta varför han resonerar så här. Men om jag ska gissa, så tror jag att han helt enkelt vill skydda sin förmögenhet, så att den helt säkert kommer era barn till godo. Och det är inte så JÄTTEKONSTIGT egentligen. Jag vet själv fall där en änka har fått sitta i orubbat bo, och när hon sedan en gång avlidit - så fanns det inget kvar till barnen, trots att fadern hade varit högavlönad och ägt fastigheter o.s.v.. Änkan hade satt sprutt på allting tillsammans med en yngre älskare, eller blivit avlurad allting av någon karismatisk pastor, eller en onlinebedragare i Nigeria som på nätet påstod sig vara en amerikansk officer i Afghanistan etc..

I ljuset av sådana historier, så är det inte konstigt om en rik man vill gardera, så att arvet går oavkortat till hans barn. Han litar inte på dig helt enkelt, och det får du väl tugga i dig. 

Fast juridiskt har han rätt. Testamentshemligheten är absolut i Sverige. Inte ens om man är gift, är man tvungen att visa upp sitt testamente för sin make/maka. 

Det där stämmer ju inte. Man kan inte ta en livförsäkring på någon utan att han vet om det. Det skulle vara fruktansvärt om det vore så - skulle bli incitamentet till många mord... Eller menar du att du förfalskade din mans namnteckning? I annat fall så har någon gjort fel, eller du minns fel. 

Ja, det är tråkigt att din sambo inte tycker att barnen ska ha det bra om han dör. Nu har du ju valt att leva och skaffa barn med honom, så du får utgå från verkligheten, dvs själv ta ansvar för din ekonomi, så du klarar dig om han skulle dö för tidigt.

Säg till honom att från och med nu kan du inte bidra lika mycket till hushållet då du behöver betala en livförsäkring som faller ut när han dör så att du och barnen kan bo kvar,