• Anonym (Besviken)

    Ogift och utan testamente

    Jag är sambo sedan många år. Vi har barn tillsammans. Vi blev tvungna att hasta på med barn, på grund av sjukdom från min sida. Vi var därför inte gifta innan.

    Min sambo vägrar konsekvent att gifta sig. Jag har flera gånger tagit upp att jag vill att vi skriver testamente. Först sa han att vi skulle ordna det om jag slutade tjata. Nu säger han att det inte är min ensak och att om han skriver testamente har jag ingen rätt att veta hur det är utformat.

    Min sambo är ekonomiskt oberoende. Vi har inga gemensamma tillgångar förutom en bil som står på honom, men som vi betalat lika för. Vi delar också lika på alla utgifter som rör vårt gemensamma hem (som vi hyr), vårt gemensamma liv samt barnen.

    Jag är helt ointresserad av hans pengar, förutom vid dödsfall. Jag skriver gärna äktenskapsförord vid äktenskap, men han vägrar det också. Det enda jag önskar, är att jag får en sudd pengar om han dör. Hans tillgångar är så stora att pengarna kommer att förvaltas av en överförmyndare. Det är inte säkert att jag får köpa en bostad till mig och barnen ens, om inte överförmyndaren godkänner detta. Bilen kommer jag att behöva köpa av mina barn.

    För mig skapar detta mycket osäkerhet. Och osäkerhet på relationen. Jag känner mig oviktig och bortprioriterad, men framförallt känner jag att han inte prioriterar barnen. Det är framförallt barnen som kommer i kläm om jag behöver försörja dem själv. Jag tjänar bra och får ut en bit över 40' efter skatt, men det är självklart skillnad på det och att ha två inkomster. 

    Jag når ingenstans med honom. Han vill inte tala mer om det och blir sur när jag blir berörd. Jag är som sagt helt ointresserad av hans pengar och bär mer än gärna min del i vårt gemensamma liv, men jag oroar mig för framtiden. Flera av hans vänner har dött de senaste åren. Det kan hända och det kommer nära. Jag har självklart erbjudit mig att testamentera mina tillgångar till honom, men det är han inte intresserad av. 

  • Svar på tråden Ogift och utan testamente
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Besviken) skrev 2026-01-08 06:51:03 följande:
    Nja, så är det inte riktigt. Tidigare har han sagt att det ska ske. Nu deklarerade han att det inte ska ske, attt jag inte har med det att göra och att jag får leva i ovisshet utifall att han bestämmer sig för att göra det. DET anser jag orimligt. 
    Så ni ska separera nu?
  • Anonym (Besviken)
    Anonym (Mia) skrev 2026-01-08 08:17:52 följande:
    Så ni ska separera nu?
    Du förväntar dig att jag fattar beslut gällande en lång relation på en kväll? Jag känner just nu att det här inte är en relation jag vill leva i. Så långt har jag kommit. 
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Besviken) skrev 2026-01-08 09:43:17 följande:
    Du förväntar dig att jag fattar beslut gällande en lång relation på en kväll? Jag känner just nu att det här inte är en relation jag vill leva i. Så långt har jag kommit. 
    På en kväll? Detta måste ju ha legat och puttrat i bakgrunden i många år. Så svårt borde inte beslutet vara.
    Men visst, du kan ju stanna och dra fördel av er gemensamma ekonomi och stora lägenhet och hoppas han lever tills i alla fall barnen flyttat hemifrån. Det har ju gått bra i alla dessa år. 
  • Anonym (Besviken)
    Anonym (Mia) skrev 2026-01-08 10:09:07 följande:
    På en kväll? Detta måste ju ha legat och puttrat i bakgrunden i många år. Så svårt borde inte beslutet vara.
    Men visst, du kan ju stanna och dra fördel av er gemensamma ekonomi och stora lägenhet och hoppas han lever tills i alla fall barnen flyttat hemifrån. Det har ju gått bra i alla dessa år. 

    Läser du alls vad jag skrivit, eller går du bara in för att vara otrevlig? 


    IGÅR meddelade min sambo att det inte blir något av ett avtal. Han meddelade också att jag får leva i ovisshet kring hur han gör framgent samt att detta inte är min ensak. DET är mitt stora problem i det hela, att detta inte är något vi diskuterar. Jag vet inte ens varför han har den här inställningen. Han anser inte att jag har med det att göra. 


    Eftersom jag är ointresserad av pengar och verkigne inte är girig, stannar jag inte i en relation för att dra nytta av hans pengar och vår gemensamma ekonomi. Vår relation framstår allt mer som en affärsuppgörelse och det är jag inte intresserad av. 

  • Anonym (Mia)
    Anonym (Besviken) skrev 2026-01-08 10:13:42 följande:

    Läser du alls vad jag skrivit, eller går du bara in för att vara otrevlig? 


    IGÅR meddelade min sambo att det inte blir något av ett avtal. Han meddelade också att jag får leva i ovisshet kring hur han gör framgent samt att detta inte är min ensak. DET är mitt stora problem i det hela, att detta inte är något vi diskuterar. Jag vet inte ens varför han har den här inställningen. Han anser inte att jag har med det att göra. 


    Eftersom jag är ointresserad av pengar och verkigne inte är girig, stannar jag inte i en relation för att dra nytta av hans pengar och vår gemensamma ekonomi. Vår relation framstår allt mer som en affärsuppgörelse och det är jag inte intresserad av. 


    Fast du har ju vetat att han inte vill diskutera detta sedan lång tid tillbaka. I en normalfungerande relation hade ni diskuterat ekonomi och vad som händer vid olika scenarion för länge sedan. 
  • Anonym (Nk)

    Jag förstår dig till 100%, jag är barnet I en familj där pappan dog och har levt igenom exakt det du skriver om. Min mamma hade bra jobb så vi kunde som tur var bo kvar i villan, otroligt viktigt att inte rivas upp från hela ens tillvaro kan jag säga.


    Vill han inte gifta sig så fine men ett testamente bör väll ändå inte vara alltför mkt? 

    Det låter för mig väldigt konstigt att ni skulle hyra ert boende om han är ekonomiskt oberoende? Det låter nästan missunnsamt mot dig att ni inte äger ett boende? dvs vill han vara så pass separerad från dig att han inte ens kan tänka sig äga en bostad tillsammans där ni går in med lika mkt kontantinsats var eller nått? Aja det är en annan fråga?

    MEN ge dig inte, han måste verkligen förstå konsekvensern, folk gör verkligen inte det tyvärr. Jag har suttit på otaliga middagar med tjejkompisar och förklarat vad skillnaderna innebär i slutändan och att om man inte gifter sig så behöver man lösa det på annat sätt. Få med honom till en jurist som verkligen går igenom allt och ger olika förslag på alternativ. Livförsäkring var inte helt fel! 


    Jag hade annars separerat om jag vore du, du har riskerat ditt liv genom att föda hans barn (ja lite överdriver kanske men det händer att folk dör alt får stora men). Och han är inte ens intresserad av vad som händer dig och barnen om han dör?

    Generellt får barnen en slags pension från en avliden förälder som kommer från lite olika håll beroende på vad föräldern har haft för upplägg och försäkringar. Detta kan den andra föräldern använda för löpande kostnader osv, dvs inte ett arv utan för efterlevande. Det är dock absolut inte som en hel lön. 


     

  • Anonym (Svea)
    Anonym (Hmmm...) skrev 2026-01-08 07:21:23 följande:
    Det kanske du redan gör. Din man kan också ha uppdaterat sitt testamente sedan du fick se det sist. Och det är det nyaste som gäller. Kan bli en liten chock där, när han trillar av pinn! Tomte

    Det är ju JÄTTEVANLIGT att folk ljuger för sina anhöriga om det här, för att det inte ska bli bråk under deras livstid. När testamentet öppnas, spelar det ju ingen roll längre vad de anhöriga tycker, den döde hör det inte mer. 
    Han har inget
    Vi har varit ihop sen 1994 och tro mig, det vore det sista han gjorde. 
  • Anonym (Svea)
    Anonym (Hmmm...) skrev 2026-01-08 07:23:43 följande:
    Det låter ju livsfarligt. Då skulle man i princip kunna försäkra sin man för stora belopp på några olika försäkringsbolag... och när karenstiden har gått blanda lite ospårbart gift i hans kaffe.
    Ingen aning, jag beskriver bara hur vi gjorde. Och jag dubbelkollade med mannen igen, han kan inte minnas att han skrev på eller signerade nåt.
  • Cissi40
    Anonym (Nk) skrev 2026-01-08 10:59:47 följande:

    Jag förstår dig till 100%, jag är barnet I en familj där pappan dog och har levt igenom exakt det du skriver om. Min mamma hade bra jobb så vi kunde som tur var bo kvar i villan, otroligt viktigt att inte rivas upp från hela ens tillvaro kan jag säga.


    Vill han inte gifta sig så fine men ett testamente bör väll ändå inte vara alltför mkt? 

    Det låter för mig väldigt konstigt att ni skulle hyra ert boende om han är ekonomiskt oberoende? Det låter nästan missunnsamt mot dig att ni inte äger ett boende? dvs vill han vara så pass separerad från dig att han inte ens kan tänka sig äga en bostad tillsammans där ni går in med lika mkt kontantinsats var eller nått? Aja det är en annan fråga?

    MEN ge dig inte, han måste verkligen förstå konsekvensern, folk gör verkligen inte det tyvärr. Jag har suttit på otaliga middagar med tjejkompisar och förklarat vad skillnaderna innebär i slutändan och att om man inte gifter sig så behöver man lösa det på annat sätt. Få med honom till en jurist som verkligen går igenom allt och ger olika förslag på alternativ. Livförsäkring var inte helt fel! 


    Jag hade annars separerat om jag vore du, du har riskerat ditt liv genom att föda hans barn (ja lite överdriver kanske men det händer att folk dör alt får stora men). Och han är inte ens intresserad av vad som händer dig och barnen om han dör?

    Generellt får barnen en slags pension från en avliden förälder som kommer från lite olika håll beroende på vad föräldern har haft för upplägg och försäkringar. Detta kan den andra föräldern använda för löpande kostnader osv, dvs inte ett arv utan för efterlevande. Det är dock absolut inte som en hel lön. 


     


    Exakt det här jag försökte få fram med mina inlägg, tack för ett jättebra inlägg. Jag skulle säga precis samma sak: förstår han verkligen konsekvensen av sitt beslut? Jag har också den erfarenheten att många inte gör det; man tror att det inte är någon större skillnad på att vara sambo/gift. Om han förstår konsekvensen och skiter i det så är han bara elak.. (främst mot sina barn).

    För mig personligen så skulle det också vara viktigare att vara gift än att det finns ett testamente, för att undvika förmyndare, men det är ju något man kan diskutera ihop med en jurist hur oromantiskt det än låter.
  • Anonym (Svea)
    Cissi40 skrev 2026-01-08 11:54:27 följande:
    Exakt det här jag försökte få fram med mina inlägg, tack för ett jättebra inlägg. Jag skulle säga precis samma sak: förstår han verkligen konsekvensen av sitt beslut? Jag har också den erfarenheten att många inte gör det; man tror att det inte är någon större skillnad på att vara sambo/gift. Om han förstår konsekvensen och skiter i det så är han bara elak.. (främst mot sina barn).

    För mig personligen så skulle det också vara viktigare att vara gift än att det finns ett testamente, för att undvika förmyndare, men det är ju något man kan diskutera ihop med en jurist hur oromantiskt det än låter.
    Tycker också att det var bra beskrivet. 
    Mannen behöver kanske någon utomstående som repeterar det som TS försöker förmedla men så att det i hans ögon känns mer objektivt.
    Vissa funkar ju så, det spelar ingen roll vad man säger eller hur. Men så snart någon annan säger samma sak så trillar polletten ner....
Svar på tråden Ogift och utan testamente