Tille, du vet väl vad natten hr med sig till små gossar? Inte? Då ska jag berätta det för dig. Varje natt då du somnat kommer Äventyrens och sagornas pyssling till dig och låter dig drömma om fina äventyr. Inatt kommer du säkert få drömma om en fint litet äventyr där du är. Våra äventyr, min lille vän, är långt ifrån över. Vi har ju inte lärt dig att simma än och inte har vi målat stugan heller. Om du orkar vänta så kommer det nog lite fler äventyr. De vi redan haft finns kvar, i själ och sinne, och kan tas fram när vi helst vill.
Med frukostbrickan i händerna står jag och kikar ut genom fönstret. Det regnar ute och doften av vått gräs når min näsa. Idag blir det nog ingen simlektion för den lille gossen. Det smattrar ihärdigt på fönsterrutan och med en suck ställer jag ner brickan på bänken.
- Lille vän, säger jag, det blir nog ingen simlektion idag.
Gossen stannar upp mitt i påklädningen med ena armen halvvägs ut genom ärmen och halva huvudet kvar inne i tröjan.
- Varför inte, Magnus? frågar han och fortsätter att pressa sitt lilla blonda huvud ut genom tröjan.
- Titta ut, lille kompis, det spöregnar ute. Vi får vänta.
Gossen som nu har fått på sig sina kläder kommer fram till mig och kikar ut genom fönstret han också.
- Det gör inget Magnus, säger han och klappar mig på handen.
- Vi kan vara inne idag, det är också kul! Vi kan spela Fia med knuff eller rita en teckning!
Jag ser på honom och ler. Det är en positiv liten gosse det här.
Det är lite kyligt i stugan. Jag hämtar några stora vedträn och går fram till den öppna spisen. Jag står på huk och med eldgaffeln föser jag undan lite kolrester och bygger en ny fin pyramid med de nya vedträna. In mellan de stora träbitarna sticker jag små torra kvistar. Gossen har lämnat fönstret och står nu bredvid mig.
- Ska vi ha en liten brasa? frågar han och lägger sin lilla hand på min axel.
- Japp, det tycker jag vi kan behöva en dag som denna. Eller hur min lille vän?! Jag reser mig och går för att hämta elddonet.
Jag slår några gnistor mot de torra grenarna och snart fastnar en liten orange gnista.
En låga letar sig upp bland de torra vedträna och snart brinner en varm och behaglig liten eld i vår stuga. Gossen drar fram den stora fällen och lägger den framför brasan.
- Kan du inte läsa en saga för mig? frågar han och sätter sig ner på fällen.
Utan att svara går jag bort till bokhyllan. Där står en liten skara böcker. Jag väljer ut en och lägger den på bordet.
- Jo, det gör jag gärna, lille vän, men vad behöver man om man ska kunna lyssna på en saga?
Gossen skrattar till och pekar mot köket.
- Kanske menar du choklad? säger han glatt.
- Ja, det stämmer, svarar jag.
- Vilken färg vill du ha?
Gossen skakar på huvudet.
- Blå Magnus, det vet du väl. Det är min älsklingsfärg ju!
Jag går fram till den lille pojken och rufsar om hans hår.
- Det är klart jag vet, och blå choklad ska det bli!
Jag reser mig och går bort till spisen. Nu ska här värmas lite choklad...
Så kan man tillbringa början på en regning dag. Hur fortsätter det? Jag kan tänka mig flera möjligheter men de tar vi senare!!
Snusningar från din Jordekompis Magnus
