Tilles tråd

Blott en dag,ett ögonblick i sänder!
Tänker på er.

Beundrar er styrka och ert mod i denna fruktansvärda sorg och väntan!!

Våra tankar är hos er!!

Jag tror jag varit inne här minst 10 ggr idag och det lär säkert bli lika många till!
Jag kan inte släppa tankarna på dig lille Tille, du är i mina tankar hela tiden!
Jag önskar att du slipper dina plågor och få komma till himlen. Jag tror och hoppas att det är bästa tiden där också nu,lite vårsol och lätta dunbollar till moln.
Jag önskar att familjen har styrkan som behövs när stunden är inne...

Vi är många som ständigt tänker på er..

KRAM

Läste precis Thereses dagbok och man slutar aldrig förvånas över hur känslokalla människor kan vara!!
Jag blir så är jag läser sådant. Varför kan man inte bara låta folk vara ifred när de har det så svårt ändå??

Vi tänder vårat fina ljus för Tille ikväll också och hoppas att han har det så bra som bara han kan ha det!!

Kramar från Anna Gradin med familj - Örjan, Jenny, Henrik och lilla Sara.

Idag har mina ljus brunnit hela dagen för änglabarn och för Tille. Det gör mig så ledsen att föräldrar ska behöva begrava sina barn.

Tille är en kämpe och jag beundrar hans föräldrar och syskon för deras styrka och mod.

Fjäderlätta kramar

Ingela

Hej alla, nu tycker jag att vi fokuserar på något annat. Alla får ha sina åsikter och det är helt okey. Jag förstår att vissa hade valt att hoppas... Det här är en mening som jag skrev i gästboken som förhoppningsvis förklarar lite av hur vi tänker

"Sheri: Jag förstår att du bara vill väl och tro mig på mina ord att vi har gjort allt som har stått i vår makt att ta reda på vart forskningen är när det gäller den här sjukdomen. Men när man får höra att det ligger 20- 40 år framåt i tiden och medellivslängden för ett barn med Herlitz är 6-8 månader så kanske man måste inse att man måste göra sitt bästa för sitt barn här och nu och inte slösa bort den tid man har blivit välsignad med. Då har man ju inte ens minnet kvar när han somnar in."

Pyris: Vi har inte gett upp hoppet, vi har kvar hoppet för livet i sig själv. Däremot har vi accepterat att vår son inte kommer följa oss igenom det. Vi tycker förstås inte att det är okey att han ska gå bort och vi håller ständig koll på hur forskningen går framåt, men har sedan länge insett att det bästa vi kan göra är att få upp ögonen för sjukdomen så att nästa Herlitzbarn som föds har en större chans att få hjälp.

TANKAR OCH KRAMAR
Ännu en dag har gått och tankarna går till er och lille Tille. Ers styrka är enorm mitt i allt kaos som ni måste känna. Jag kan inte läsa om Tille utan att gråta. Det är svårt att glömma Tilles stora ögon. De är det sista man tänker på innan natten kommer och det första man tänker på när man vaknar. Att en liten kille som han, kan röra upp så mycket känslor är hos alla är fantastiskt!. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga: ord är överflödiga. Mina tankar går till er. Kramar.

du är så stark therese!

Therese ! Jag diggar dig skarpt.
Thomas

Therese,,du skrev i din dagbok om en minnesbok över Tilleman. Vart kan man få tag på den? Även fast jag inte känner er "på riktigt" så har ni blivit en så stor del av min vardag att det känns som om Tille och ni andra står mig nära.

kramar om dig Therese och önskar dig och din familj en fortsatt bra dag.
Och du kära Tille-Lille,,,du får en fjäderlätt liten puss på pannan.