* Roliga händelser under förlossningen *

Puffar för meeeer... i augusti eller kanske september får ni mina tokigheter....

När svägerskan skulle ha sitt första barn tog det låång tid och hon hade ont och tyckte det var allmänt jobbigt. Mot slutet tyckte nog barnmorskan att hon behövde lite peppning, så hon peppade på: "Kom igen nu, du är jättduktig, det här går ju jättebra!" Svägerskan tittar på henne och ryter i sin förtvivlan: "Jag är f-n inte duktig, ser du nån unge eller!!?"

Stackars alla barnmorskor, de får nog höra både det ena och det andra...

ja... jag gallskrek när jag blev tvättad på ryggen innan epiduralen. jag tyckte det va så hemskt att bli tvättad....hmmmm tvättlapp å tvål.....
men när de väl stack in sprutan så märkte jag inte det ens. då höll jag på att somna....

Jag igen..
Med mitt första barn fick jag epidural. Innan läkaren kom som skulle sätta epiduralen spydde jag ner hela mig och rätt in i lustgasen. De fick av med alla mina kläder (blåbärsoppa). När han kom in hade jag typ bara nättrosor med den där jättebindan (vattnet gått)93,5 kg tung och lagom vacker. Är helt borta och omtöcknad av smärtan och spyan. Blundar hela tiden. Har typ inte sagt ett ord på flera timmar för att jag har så ont. Då säger sköterskorna att jag ska sätta mig upp och sitta alldeles stilla på kanten av sängen, lite ihoprullad (med jättebrösten hängande ner till knäna). Jag får lustgasen (bara slangen) för näs-mun-partiet håller de på att byta (nerspytt). Han koncentrerar sig på det han ska göra vid ryggen och sen ställer han sig framför mig för att se hur jag reagerar och om den verkar. Jag öppnar ögonen för första gången på läääääääänge och ser en skitsnygg ung läkare. Då fäller jag kommentaren: "Snygg, va??" (jag menar mig själv alltså)
" Ja, du är skitsnygg " säger läkaren. Och alla gapskrattar i hela rummet...

Lite senare fiser jag överläkaren mitt i ansiktet när han ska ta ett prov på barnets hjärna. En riktig brakare. Det var första tecknet på att krystvärkarna började komma (då blir man ju bajsnödig)

Jag igen..
Med mitt första barn fick jag epidural. Innan läkaren kom som skulle sätta epiduralen spydde jag ner hela mig och rätt in i lustgasen. De fick av med alla mina kläder (blåbärsoppa). När han kom in hade jag typ bara nättrosor med den där jättebindan (vattnet gått)93,5 kg tung och lagom vacker. Är helt borta och omtöcknad av smärtan och spyan. Blundar hela tiden. Har typ inte sagt ett ord på flera timmar för att jag har så ont. Då säger sköterskorna att jag ska sätta mig upp och sitta alldeles stilla på kanten av sängen, lite ihoprullad (med jättebrösten hängande ner till knäna). Jag får lustgasen (bara slangen) för näs-mun-partiet håller de på att byta (nerspytt). Han koncentrerar sig på det han ska göra vid ryggen och sen ställer han sig framför mig för att se hur jag reagerar och om den verkar. Jag öppnar ögonen för första gången på läääääääänge och ser en skitsnygg ung läkare. Då fäller jag kommentaren: "Snygg, va??" (jag menar mig själv alltså)
" Ja, du är skitsnygg " säger läkaren. Och alla gapskrattar i hela rummet...

Lite senare fiser jag överläkaren mitt i ansiktet när han ska ta ett prov på barnets hjärna. En riktig brakare. Det var första tecknet på att krystvärkarna började komma (då blir man ju bajsnödig)

haha, har nu läst HELA tråden. Klart den roligaste på hela FL. Skrattar fortfarande åt apan och ankan. hihi.

Jontefjonte
"...Lite senare fiser jag överläkaren mitt i ansiktet..."

He he he Tänk, att det kan finnas någon som vill bli läkare!

Helt underbara berättelser!!!! Önskar jag kom ihåg mer från när Olivia föddes, men jag var så omtöcknad av all lustgas att jag knappt minns nåt alls...

Vet att jag helt plötsligt hörde min sambo säga: -Behöver du spy?? -Jaa.... kved jag och spydde rakt i en sån där pappersskål som det faktiskt ÄR meningen att man ska spy i! Vet inte hur sambon fattade att jag skulle kräkas vilken sekund som helst, själv fattade jag inte det förrän han frågade mig!! Snacka om att kunna läsa av hur jag mådde!!

Ropade även efter min kära lilla mamma krystvärkarna igenom... Men det är nog BM ganska vana vid misstänker jag!

Vid nån krystvärk tog jag i så fruktansvärt med benen så jag sparkade av fotändan på sängen, hehe! Hörde bara hur det brakade till!

Tyckte även att sambon och BM var SYNNERLIGEN irriterande med sitt tjat om att "det går jättebra, snart är den ute!" Så fan heller tyckte jag, är det som som vet när den är ute så är det väl jag!!!

Tillslut hade jag inga krystvärkar så då sa jag: -Jag skiter i om jag spricker, nu krystar jag!!!!!" Och ut kom Olivia och jag sprack bara lite grann!!!

Puff!

Jontefjonte: Jag skrattar så tårarna rinner! Tack Själv får jag återkomma i januari...!