• Anonym (Johan)

    Sambeskattning sjukdom

    Hej.

    Min sambo är gravid och vi är överlyckliga pga detta. Tyvärr ställer det ekonomiska till det med smolk i glädjebägaren.

    Min sambo är kroniskt sjuk och sjukskriven, tyvärr pluggade hon när hon insjunknade och hade ingen SGI. Att dra detta vidare är meningslöst då jag anses tjäna så bra att hon inte berättigas någon ersättning. Jag vet inte när, om någonsin, min sambo kommer friskförklaras igen.

    Detta skapar en situation där hon är helt beroende av mig ekonomiskt.

    Vi bor i en liten lägenhet i Stockholm och behöver verkligen större, på lite sikt vore ett radhus eller dyl drömmen. Vi är dock unga och har inget större sparat kapital än.

    Jag har kämpat som ett as hela livet och aldrig fått hjälp med något men ändå kommit till en position där jag tjänar bra. Runt 70 000. Då tänker säkert många av er "det är ju hur jävla mkt pengar som helst, vad klagar idioten för"? De som bor i Stockholm vet dock att utan stort sparat kapital är en sådan lön inte garant för mkt på bostadsmarknaden.

    Iom min sambos tillstånd är det viktigt att jag jobbar relativt nära hemmet. Att flytta till Åkersberga eller Skarpnäck är därmed inget alternativ (eftersom jag jobbar på kontor runt 08-19 varje dag i City hade 2-3 timmars pendling per dag också varit övermäktigt)

    Allt detta hade jag kunnat acceptera om det inte vore för beskattningen. Jag får behålla 45 000 efter skatt MEN om vi båda hade tjänat 35 000 var (vilket hade varit skönt för mitt jobb är väldigt psykiskt påfrestande) hade vi fått behålla 55 000. Det skiljer alltså 10 000 per MÅNAD beroende på vår inkomstfördelning. De 10 000 hade gjort en enorm skillnad i våra liv.

    HUR kan ett system rättfärdigas när vi BÅDE ses som individer (gällande beskattning) OCH som en familj (gällande ersättning)? Det måste ju vara konsekvent! Jag är fine med att jag ska betala för min sambo, men då ska vi inte beskattas hårdare än andra par som har samma inkomst!!

    IOM avsaknaden av SGI får min sambo bara minimibeloppet ur föräldraförsäkringen. Jag har mao, pga inkomstbortfallet, väldigt begränsade möjligheter ekonomiskt att vara hemma med mitt barn, som jag så djupt vill.

    Är detta vad jag får för att betala en bra bit över en halv miljon per år i skatt på min inkomst? Samtidigt sitter Iraks försvarsminister på sjukpenning med sin fru. FY FAN säger jag bara!

  • Svar på tråden Sambeskattning sjukdom
  • Anonym (förstår)
    Bjoer skrev 2019-11-29 19:13:33 följande:

    Men du inser väl att anledningen till att du bryr dig om just den här frågan är för att den "drabbar" dig, eller hur? Vad du är ute efter är ett rättvist skatte- och bidragssystem. Hur mycket byråkrati tror du skulle behövas för att ta hänsyn till allas personliga och privata situation och alla nyanser? Hur ineffektivt tror du det skulle bli?

    Vad du behöver göra är att acceptera att livet inte alltid är rättvist. VIssa orättvisor bör man försöka åtgärda, andra får man acceptera. Ditt problem är ett lyxproblem och ärligt talat låter du som ett litet barn genom tråden som gnäller på att livet är orättviiiist! Skärp dig.


    Och du bryr dig inte om den här orättvisan för att den inte drabbar dig. Varför skulle orättvisan ts drabbas av vara mindre viktig än de orättvisor andra drabbas av?
  • Anonym (***)
    Anonym (förstår) skrev 2019-11-29 20:11:55 följande:
    Och du bryr dig inte om den här orättvisan för att den inte drabbar dig. Varför skulle orättvisan ts drabbas av vara mindre viktig än de orättvisor andra drabbas av?
    Väldigt många tycker inte att det är orättvist att TS betalar lika mycket i skatt som andra som tjänar lika mycket som TS.
  • Anonym (Johan)
    Anonym (Milton) skrev 2019-11-29 18:08:49 följande:

    ???

    Du får ju redan nu behålla lika mycket som de som tjänar lika mycket som du.


    Jag menade jag och min sambo. Så länge inget par med samma bruttoinkomst får behålla mer av sin inkomst har jag inte problem med något. Sambeskatning eller skrotning av statlig skatt är det enda rätta.
  • Anonym (Johan)
    Anonym (S) skrev 2019-11-29 19:09:31 följande:

    Men målet var väl att skaffa hus på pendelavatånd till Stockholms city? Hur kan det då vara en pragmatisk lösning för henne att bli ensamstående? Du tjänar förstås på det om du slipper försörja henne, och kommer kanske närmare att ha råd med ett hus helt själv. Hon däremot har kanske svårt att ens ha möjlighet att bo kvar i Sthlm. Svårt att få ett hyreskontrakt utan inkomst och bostadsbidrag får man bara för korrekta hyror. Så hon kanske får flytta långt bort och du som jobbar så mycket kan ha svårt att ha barnet i veckorna. Låter ganska långt från din dröm och inte särskilt pragmatiskt alls i relation till dina drömmar.


    Ändå en lösning staten uppmanar oss till. Hon kan använda lägenheten till att hämta post i princip, behöver inte ens vara i Stockholm. Då ställer samhället upp med det mesta. Skriver vi barn på adressen slipper vi betala för dagis också.

    Nu har jag alldeles för hög moral för att fuska på detta sätt (till skillnad från de flesta andra, tex skatteplanerande sossar) Men det är vad staten underligt nog ger incitament till.
  • Anonym (Johan)
    Bjoer skrev 2019-11-29 19:13:33 följande:

    Men du inser väl att anledningen till att du bryr dig om just den här frågan är för att den "drabbar" dig, eller hur? Vad du är ute efter är ett rättvist skatte- och bidragssystem. Hur mycket byråkrati tror du skulle behövas för att ta hänsyn till allas personliga och privata situation och alla nyanser? Hur ineffektivt tror du det skulle bli?

    Vad du behöver göra är att acceptera att livet inte alltid är rättvist. VIssa orättvisor bör man försöka åtgärda, andra får man acceptera. Ditt problem är ett lyxproblem och ärligt talat låter du som ett litet barn genom tråden som gnäller på att livet är orättviiiist! Skärp dig.


    Bara att fimpa den statliga skatten som man nu fimpar värnskatten så är det klart. Behövs NOLL byråkrati.

    Jag är emot alla orättvisor, oavsett om de drabbar mig eller inte.

    Exempelvis tycker jag det är förjävligt att föräldrar till tvillingar inte får samma antal föräldradagar som två barn födda med 10 månaders intervall. Även fast jag aldrig kommer drabbas av det.

    Jag tycker att det är sjukt att ROT och RUT inte baseras på hushåll istället för individer. Om någon kan behöva MER rut och rot så är det ju ensamstående. Trots stt jag knappt själv använder dessa avdrag.

    Jag tycker det är förjävligt att man inte får bestämma i sin egen familj över hur man vill ta ut sin föräldraledighet. DÄR är man helt plötsligt individer och inte ett hushåll längre. Jävligt godtyckligt och inkonsekvent.
  • Anonym (Johan)
    Anonym (S) skrev 2019-11-29 19:37:40 följande:

    Förstår inte vad du menar. Klart att ens lön spelar roll när man hyr en lägenhet. Det gör det ju om jag hyr med en kompis också och tänker dela på hyran med denne. Men inte ska jag få olika skatt på min lön beroende på om jag väljer att bo själv eller att bo med en kompis. Eller om jag äter själv eller med en kompis, osv. Löneintäktee finansierar ju octa allt man gör, boende, mat, intressen osv.


    Om bostadsbidrag ska ta hänsyn till den gemensamma ekonomin bör också beskattningen göra det.

    Föräldrapenning tex ser ju också båda som individer, inte som en familj, men maxtaxa på dagis då är man inte individer (gemensam inkomst gäller). Det hela är jävligt godtyckligt och inkonsekvent.
  • Anonym (Johan)
    Anonym (***) skrev 2019-11-29 20:59:21 följande:

    Väldigt många tycker inte att det är orättvist att TS betalar lika mycket i skatt som andra som tjänar lika mycket som TS.


    Jag har inte pratat med något par som har samma inkomst som ett annat brutto men får betala MYCKET mer i skatt som i sak tycker det är rimligt irl. Och då a jag pratat med en hel del. Knappt någon av de som betalar mindre i skatt, trots samma bruttoinkomst, tycker det heller.

    Grejen är bara att det är så pass ovanligt att de som inte är i sitsen aldrig reflekterat över det.
  • Anonym (S)
    Anonym (Johan) skrev 2019-11-29 21:21:22 följande:

    Om bostadsbidrag ska ta hänsyn till den gemensamma ekonomin bör också beskattningen göra det.

    Föräldrapenning tex ser ju också båda som individer, inte som en familj, men maxtaxa på dagis då är man inte individer (gemensam inkomst gäller). Det hela är jävligt godtyckligt och inkonsekvent.


    Jag håller som sagt inte med dig om att det är inkonsekvent. I ena fallet handlar det om skatt på lön på ett jobb som man själv utför och som inte har något med ens partner att göra.

    I de andra fallen handlar det om bidrag eller kostnader som har med gemensamma åttaganden och med att man valt att dela hem som sambos att göra.

    Vill du ta bort sambolagstiftningen helt och se ickegifta par som bor tillsammans som inneboende hos varandra?
  • KillBill
    Anonym (Johan) skrev 2019-11-29 21:21:22 följande:

    Om bostadsbidrag ska ta hänsyn till den gemensamma ekonomin bör också beskattningen göra det.

    Föräldrapenning tex ser ju också båda som individer, inte som en familj, men maxtaxa på dagis då är man inte individer (gemensam inkomst gäller). Det hela är jävligt godtyckligt och inkonsekvent.


    Självklart ska den gemensamma inkomsten beaktas om fler än en bor i en bostad man söker bidrag för. Att staten skulle ta ut högre skatt från ensamstående (trots att det är dyrare att leva som ensamstående) än från folk som är sammanboende är däremot helt ologiskt. Den skatterabatt som du argumenterar för skulle dessutom bara gynna höginkomsttagare som dig själv..
    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Anonym (S)
    Anonym (Johan) skrev 2019-11-29 21:10:54 följande:

    Ändå en lösning staten uppmanar oss till. Hon kan använda lägenheten till att hämta post i princip, behöver inte ens vara i Stockholm. Då ställer samhället upp med det mesta. Skriver vi barn på adressen slipper vi betala för dagis också.

    Nu har jag alldeles för hög moral för att fuska på detta sätt (till skillnad från de flesta andra, tex skatteplanerande sossar) Men det är vad staten underligt nog ger incitament till.


    Fast har hon inte sin huvudsakliga vila i bostaden har hon inte rätt till bostadsbidrag. Om hon i praktiken skulle bo hos dig skulle det ju handla om bidragsfusk, och det är klart att det kan vara lönsamt att begå brott. Att det är lönsamt att fuska sig till ersättningar som man inte har rätt till innebör inte att staten uppmanar en till det, vilken märklig slutsats.

    Låter ju för övrigt väldigt opraktiskt för en mycket sjuk förälder att ha barnomsorg på en förskola i en helt annan ort än där man själv bor.

    Håller fast vid att det inte låter som en praltisk lösning, särskillt inte som din "pragmatiska lösning" tydligen är att begå brott.

    (Sen ör det nog inte fullt så lätt att få ekonomiskt stöd som du tror. Om din sambo inte anses sjukskriven för varenda jobb som finns ens i teorin så kommer hon inte kunna vara hemma med försörjningsstöd i längden. )

    En bättre lösning vore tycker jag att samhället blev böttre på information kring vad som krävs vid sjukdom. Att man nör man blev sjuk också fick stöd med allt det praktiska runt omrking och att det ibte vore fullt så avancerad byråkrati kring det. Då skulle din sambo kanske haft sjukersättning idag. Det tycker jag personlogen vore bättre investerade skattemedel än möjlighet till sambeskattning och skulle gynna betydligt fler tror jag.
Svar på tråden Sambeskattning sjukdom