Otrohet, nu flyttar de ihop
Mitt numera ex och den nya som han var otrogen med flyttar ihop. Varannan vecka ska de ha mitt barn. Går sönder.
Hur hanterar man det här?
Mitt numera ex och den nya som han var otrogen med flyttar ihop. Varannan vecka ska de ha mitt barn. Går sönder.
Hur hanterar man det här?
Håller med, otroheten gör det värre.
Självklart hade jag sörjt ändå. För mig är han mitt livs kärlek, den enda man jag kommit riktigt känslomässigt nära, även om jag haft flertalet relationer. Det tror jag inte att jag får uppleva igen. Men jag var inte den personen för honom och det måste jag leva med.
Mitt numera ex och den nya som han var otrogen med flyttar ihop. Varannan vecka ska de ha mitt barn. Går sönder.
Hur hanterar man det här?
Kan inte hålla med om att det är samma svek att lämna med eller utan otrohet. Det är en stor skillnad i värdighet och respekt och det är normalt att ens könslomässiga respons är annorlunda. Den som lämnar har ansvar att sköta det snyggt, om man önskar att ha en bra relation efteråt.
Håller med, otroheten gör det värre.
Självklart hade jag sörjt ändå. För mig är han mitt livs kärlek, den enda man jag kommit riktigt känslomässigt nära, även om jag haft flertalet relationer. Det tror jag inte att jag får uppleva igen. Men jag var inte den personen för honom och det måste jag leva med.
Efterspelet blir fulare och svårare med otrohet, det håller jag med om.
Men ibland undrar jag om inte sorgen är den samma ändå, oavsett otrohet eller inte. Man skulle nog ändå känna det som ett svek att bli lämnad om exet går in i en ny relation direkt.
Hur sköter man det snyggt om man direkt efter att det tagit slut går in i en ny relation där otrohet inte förekommit?
Genom att vara ärlig och förklara att "Jo det är så här att jag har fått känslor för en ny och jag kommer gå in i en ny relation på en gång nu när vi har avslutat. Ville bara säga det så du vet"
Det här är såklart draget till sin spets, men jag ville bara illustrerar hur jag tänker.
Chocken, besvikelsen och sorgen för den lämnade blir ju litegrann den samma tänker jag. Man blir ju lika lämnad, och känner sig kanske lika lurad?
Bara lite funderingar som sagt. Försvarar absolut inte TS man på något sätt. Och jag förstår verkligen TS förtvivlan.
Efterspelet blir fulare och svårare med otrohet, det håller jag med om.
Men ibland undrar jag om inte sorgen är den samma ändå, oavsett otrohet eller inte. Man skulle nog ändå känna det som ett svek att bli lämnad om exet går in i en ny relation direkt.
Hur sköter man det snyggt om man direkt efter att det tagit slut går in i en ny relation där otrohet inte förekommit?
Genom att vara ärlig och förklara att "Jo det är så här att jag har fått känslor för en ny och jag kommer gå in i en ny relation på en gång nu när vi har avslutat. Ville bara säga det så du vet"
Det här är såklart draget till sin spets, men jag ville bara illustrerar hur jag tänker.
Chocken, besvikelsen och sorgen för den lämnade blir ju litegrann den samma tänker jag. Man blir ju lika lämnad, och känner sig kanske lika lurad?
Bara lite funderingar som sagt. Försvarar absolut inte TS man på något sätt. Och jag förstår verkligen TS förtvivlan.
Jag trodde inte att jag skulle uppleva närheten igen, men det gör jag! På en heeeelt annan nivå! Fysiskt, psykiskt. Elektricitet och gnistor! Och upplevelsen nu är så mycket djupare eftersom jag har den historien som jag har och han den han har. Så mycket bagage som verkligen visar för oss att vi verkligen väljer varandra aktivt varje dag.
Jag förstår att du inte känner så nu, men det kommer en dag då du plötsligt slår upp ögonen och känner att wow, i dag gör det inte ont, i dag går det att andas och att leva. Den dagen kommer!
Fruktansvärt. Men tyvärr finns det inte så mkt att göra än att försöka ta sig igenom detta. Har liknande erfarenheter... En positiv sak som kanske inte lindrar just nu är att med tiden brukar det faktiskt oftast bli bättre. För tio år sedan upplevde jag mitt hemska, Karma brukar ta hand om sånt här också. Förr elr senare.
De gifte sig och åkte på honeymoon där mitt ex fick boleria och inlagd på sjukhus med kateter hela bröllopsresan.(hehe) Sedan visade det sig att den nya kvinnan var en golddigger och helt galen och gjorde livet till helvete flör mitt ex under flera år.
Du får tänka på ditt barns bästa , och inte säga nåt negativt om exet och kvinnan.
På andra sidan barn är inte dumma i huvudet , de fattar oftast ändå läget om de inte är riktigt små.
Hoppas bara att exet och kvinnan inte skyller på dig bara om barnet eventuellt tycker illa om dem.
Det är tyvärr rätt vanligt att otrogna ex och deras nya har ingen självinsikt och skyller allt på barnets andra föräldrar även om hen gör sitt bästa att hantera situationen bra.
Att bli lämnad är hemskt. Men att bli lämnad pga otrohet är som att bli sparkad på när man redan ligger i rännstenen och gråter.
Blir man lämnad kan exet ändå säga att han/hon bryr sig om en medan om man blir lämnad pga otrohet så känner man sig förråd och exet bryr sig inte ett skit om en. Typ så.
Så jo, för mig iaf är det skillnad där. Det handlar om känslor. Oerhört sårade känslor. Tänker man pragmatiskt på alla situationer i livet man råkar ut för kan man säga om samtliga "ja det spelar ju ingen roll hur vi tog oss hit men nu är vi här iaf och det är som det är".