Jag är så lättirriterad!

Anonym (blir galen)

Välkommen till tråden. Tyvärr känner jag igen mig totalt i vad du skriver.
Vissa dagar bättre, andra sämre. Men konstant denna närhet till irritation och hemska attityd här hemma. Tror jag kan och vet bäst om det mesta som har med hemmet att göra osv. Min man är både initiativrik och företagsam. Hjälper till hur mycket som helst, är världens bästa pappa osv. Men jag är bara irri, irri irri .
Sjuk...
Nu fick jag iallafall skriva av mig lite igen...

TS: Om jag mår bättre så blir jag mindre irriterad. Men nej, jag kan inte säga att Cipramilen direkt hjälpte mot irritation. Den hjälpte jättebr mot panikångest och gjorde att jag blev mer positiv. Så på så sätt blev jag trevligare i alla fall.

Jag ska ta kontakt med BVC efter helgen och se om jag inte kan få hjälp därifrån.
Kan inte ha det såhär. Tycker synd om min sambo som skall dras med denna varulv till flickvän..

Ge mig piller,elchocker eller vad fan som helst...lobotomi kanske...*s*
Bara jag slipper vara såhär...

som är sjukligt irriterad på allt och ingenting...Ska prova rosenrot jag med....Tycker så fruktansvärt synd om sambon som får stå ut med mina agressiva utbrott.....

Hej alla goa!

Jag har ätit rosenrot i tre dagar nu, och jag tror faktiskt att det hjälper! Jag äter b-vitamin också, bara för att de rekommenderade det på hälsokost. Känner mig faktiskt lite lugnare...

Men om jag märker att detta inte funkar nu, så är det lika bra att gå till läkare.

Anonym (blir galen), hur mycket får du sova? Tror du att det kan bero på sömnbrist, jag tänkte eftersom du har en liten bebis?

*kramar om er alla som har det jobbigt*

TS:
Jag har ju så tur att lillan sover från 22-07 ungefär.
Så jag tycker att jag får sova ganska bra...
Men allt det här jobbiga började då lillan började sova hela nätterna för ca 3 månader sen. Då var det som om allt bara släppte och tröttheten kom ..Men jag tycker att jag borde ha "sovit ikapp" nu.

Oj oj känns som om jag läser om mig! Jag är såååå jävla less på mig själv och vet varken upp eller ner om någonting längre, velar, blir sur, irriterad, arg, ledsen, tyst, gapig, fram och tillbaka. Det känns som om jag och min sambo bara lockar fram det sämsta hos varandra just nu. Jag är kass på att bryta negativa mönster trots att jag går i kognetiv terapi..borde kanske också knapra piller, känner mig bara allt mer tom och känslolös, känner bara hopplöshet och irritation...suck

Anonym (blir galen), ja du kanske hade haft det jobbigt innan dess, så att allt släppte när hon väl började sova...

Anonym (ännu en), välkommen hit!

Förresten, jag måste bara säga, att det har känts bra idag också för mig, tack vare rosenrot! Jag känner mig mer som en "vanlig människa". Jag är inte superglad hela tiden, men rosenroten tar faktiskt udden av irritationen! Värt att prova!

Här är en tråd jag känner mig hemma i, tyvärr!!
Stackars älskade sambon!

Fast jag är iofs gravid, barn i oktober, så mitt humör har blivit mkt värre sen några månader tillbaks.
Får man äta rosenort när man är gravid eller är det bara att hålla ut och försöka bita sig i tungan?