Nu är jag så jääävla trött på sjukhus!!! Natten till i torsdags (vid 23.30) fick jag på bara några minuter panikont i mellangärdet (under BH-bandet) och det ville inte ge sig. Efter ett par samtal till 112 blev jag hämtad i ambulans. Efter ett antal timmar på SÖS-akuten och en massa prover och undersökningar senare konstaterades att jag hade gallsten. Tydligen en vanlig åkomma för oss nyförlösta. Emil lyckades vi dumpa på neo-avdelningen. Akuten är ingen hit för en liten för tidigt född kille... Vid 5-tiden blev jag hemskickad med värktabletter. Vid följande kvällar hade jag lite molvärk, men inget farligt. Strax före melodifestivalen satte det igång igen. Halvlång attack som övergick i molvärk. När jag lagt mig på kvällen började det igen och ännu värre denna gång. Försökte somna med tanken på att det skulle försvinna under natten, men vid halvett stod jag inte ut längre. Bara att packa sig iväg till akuten igen. Eftersom vi inte vill ha Emil på akuten nu heller (och vi inte vågade lämna honom på neo igen) kom min mamma och höll mig sällskap. Efter oändlig väntan och olidlig värk (bara krystvärkarna har varit värre nånsin) fick jag tillslut smärtstillande vid 4.30. Jag blev inlagd på kirurgen och fick pga platsbrist kvarteras in på ett kontorsrum innanför dagrummet. Värken kom och gick under söndagen och försvann bara då jag fick nåt morfinliknanade (som man faktiskt kunde amma på). Sambon och Emil var och hälsade på under söndagen och det kändes skönt. Ett nytt ultraljud visade att jag har 2 gallstenar, ca 3-4 mm stycket, i gallblåsan och att det är operation som gäller. Jag som varit så överlycklig att jag slapp bli snittad - nu fick jag för det! Blev idag oväntat hemskickad med starka mediciner ifall anfallen kommer igen och man kommer nu att planera in en operation istället om några veckor, dvs efter begravningen. Jag vill ju inte riskera att jag ligger inne då och hoppas verkligen att jag ska slippa anfall tills dess.
Kan det inte vara nog med elände nu?! Jag vill börja bara vara mamma!!!
Ledsen för att det blev så långt, men jag var bara tvungen att avreagera mig lite. Här har det skrivits massor av sidor och kommit bebisar (GRATTIS) - får läsa igen under morgondagen...