Järngänget i Malmö del 11

Den enda roll jag inte är osäker i ÄR min mammaroll Och bra mamma är jag... får jag lov att skaffa fler barn?

Klart du får Faf

Jag har ett lysande exempel på någon som inte borde ha skaffat barn. Fick en son för 15 år sedan. Pappan var väl inte den bästa..., men han fick vårdnaden eftersom hon inte hade vare sig jobb eller bostad. Hon träffar en ny karl, de gör ett försök att ta hand om sonen, men hon orkar inte eftersom han inte gör som hon säger. Han flyttar tillbaka till pappan. Nytt barn med nya karln. Får förlossningsdepression och allmän panik och sticker med sonen ett par månader. Ångrar sig och kommer tillbaka till karln som skaffat sig en ny, men bryter med henne eftersom han anser att det är värt att kämpa för barnens skull. De får ett nytt barn efter fyra år, som jag förstått utan hans samtycke (men han får väl skylla sig själv då eftersom man är två om det...). Flyttar, byter dagis för sonen. Allt är frid och fröjd igen, hon är mammaledig, men maken sköter allt hushållsarbete och jobbar. Sonen börjar bli jobbig, hon skäller konstant på honom, han ska städa, äta rätt, gå rätt, inte prata, prata (5 år gammal)... De flyttar igen, byter dagis för sonen strax innan han börjar förskoleklass och han blir såklart ännu "jobbigare". Föräldrapenningen tar slut och hon söker jobb. Får inget, blir deprimerad och vill skiljas. Vägrar gå till familjerådgivning eller psykolog. Nu har han ensam vårdnad, hon träffar barnen (de två gemensamma) varannan helg på sin höjd. Eftersom det är så jobbigt och sonen bara gnäller så ringer hon ofta och vill att pappan ska hämta dem tidigare. 15-årige sonen träffar hon ett par gånger om året.

Att man kan göra ett misstag en gång är ju förlåtligt, men att man gör om samma misstag tre gånger - det är bara tragiskt. Pappan har ialla fall träffat en ny som är jättebra och barnen är gladare än någonsin.

MM:

När jag var fjortis visste jag inte vad glamour var jag brydde mig inte heller ! Men jag tror aldrig jag släpper nojjan som du kallar den...
Vuxen är jag iallafall, det vet jag. Det kan man vara fastän man bryr sig om ytliga saker.

Men att acceptera ALLA saker (som är standard i Löddeköpinge) o tycka att ALLTING som man "ska" göra e ok. Det finns andra länder andra saker än scoutläger o sälja korv till lokala idrotssföreningen är viktig.
Är det att bli vuxen att släppa sina mål o drömmar man hade som 20åring? Eller att man vill göra karriär, synas, höras eller bara gå på toa själv. Ska man absolut handla på Ullared o tycka att spyor e ok? Förlåt inte Ullared för folk från Lödde, de handlar på ICA Maxi.

Nej du, jag fick inte barn när jag var 20 (som du) av en anledning o det var att jag ville leva o resa först (ego). Sen kanske jag fick fööör mycket frihet o smak på livet så man längtar tillbaka. Men jag trodde inte man behövde släppa allt som förälder utan kunde fortsätta lite sitt eget liv också. Det tror jag fortfarande.

Om det är något som e 14is aktigt så är det att gå på en massa hempartyn, eller att ha en massa hempartyn. Eller att köpa märkeskläder till sina barn o själv gå i gammalt. Då har man bara fört över sina behov på sitt barn. En del går till och med i likadana kläder som sina barn (typ meandI).

(jag vet att jag kan skriva så till dig MM för du vet ju vad jag menar (BINIS: ta inte illa upp, jag kommer på party när jag kan!)

FÖRLÅT SL:

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN! jag bytte blöjja när du ringde... tänkte inte på att du fyllde... dumma mig!

Fröken från melodifestivalen hade en sån bra låt... vill köpa den nu!
Ola Slao är ju inte direkt snygg men hans självsäkerhet gör han sexig... (fast jag tyckte bröstvårtorna var äckligt... - men man kanske kan blunda för de... han har säkert bättre delar hehe)

Såg era barn festivalen? Mina barn sover kl 20 eller ligger kl 20 iallafall, INGA undantag.

FAF: Du kan säkert dölja din osäkerhet för I, men som ni själva sagt kopierar dem föräldrarna. Alltså hur man hanterar konflikter med andra, hur säker man är i grupp mm Ex. om du inte vågar gå förbi nån person för du är rädd för att de ska tycka illa om dig, kommer säker I att göra likadant när hon blir stor även om du har sagt till henne att hon e världens bästa.
Min lillasyster 15år går runt o säger att hon är så trött och utbränd. (kan det komma från min mammas eviga martyrskap de sista 5åren - yes) Farligt farligt.

Anna - jag tycker att det är jättebra att du söker glamouren och vuxenlivet. Det är så himla lätt att försoffas och leva helt genom sina barn. Själv är jag inte så mycket för glamour, men jag saknar mina vuxensaker som ligger på stand by. Körsång, träning, biobesök, teaterbesök - sånt jag pysslade med innan jag fick barn. Så fort maken skaffar ett jobb med anständiga tider så ska jag kasta mig ut i min glamour.

Och du har helt rätt i att ju längre man väntar med att skaffa barn, desto fler egna vuxenvanor hinner man skaffa sig och omställningen blir större.

Mejram: Jag har inte försoffats, jag har förslitits o längtar efter glamour... Bara att bo i Stockholm är ju glamour! Malmö e ju lite sån.. hm... du vet... bonnigt.

Ett teaterbesök är absolut en dröm... jag har inte haft barnvakt till Julie ens. T o jag har inte varit ensamma sen Julie föddes... det e 2½år. Det sliter.

I morse tog jag en bild på mig själv med mobilen, jag ser ut som Anna 90 år, no kidding. Jag e iof 33+3mån, men ändå, var e mina ögon?

Jag hade dock aldrig stått ut med om min mamma levt genom mig. Jag e glad att hon hade sitt eget liv o jag fick hänga på henne liksom, det gjorde mig mer självständig. Hon tog inte ens mig till lekplatser, men vi var ju ofta i stall.

Ok, en fråga till alla.

Hur många skulle vara intresserade av ett litet Fastelavnskalas? Slå katten i tunnan?

Har ni tid o (pengar)lust att klä ut de små... jag kanske ordnar ett i så fall. En söndag.

Fastelavnskalas????? Prata svenska så man förstår!!

Grattis SL förresten!

behövs inte, här i ockuperat land förstår de danska. har du inte sett snapphanar...