vuxen adhd/add!!!

Jag har också lätt för att bli beroende av saker... Försöker att behärska mig, ibland går det...
Ett tag var jag inne på att spela alfapet på nätet... Ni kan ju gissa hur mycket energi det stal av mig. Så det har jag slutat med...

Anonym (vissautism) skrev 2007-06-24 21:34:41 följande:

Vi var tvungen att flytta ner datorn till källarn. Så att vi inte skulle sitta på datorn när vår dotter var vaken... Annars blir det lätt att man BARA ska göra det och det...

Jag har alltid känt mig annorlunda, aldrig vetat varför riktigt.
Sen fick jag anorexia men kände aldrig igen mig i beskrivningar över sjukdomen. Läste en artikel om en pojke med tvångssyndrom, där kände jag igen min sjukdom plötsligt.

Vet inte varför jag gled in åt autismhållet men tyckte att jag var lite autistisk, fick dock inte alls medhåll av min psykolog jag gick hos då.

Läste en kurs i neuropsykiatri för att utöka min inkomst under ett års studieuppehåll från en universitetslinje.
Vi kom till ett avsnitt om att reagera överdrivet på intryck. Där delade man in det efter sinnen. Ex Taktilt försvar, att man har svårt för hudberöring. Eller att balanssinnet överreagerar osv.. i de texterna kände jag igen mig mycket.

Började sen fundera lite åt ADHD. Dock var det ju inte alls lika känt som nu.

Jobbade och hade depp-dippar emellanåt. Tyckte det var jobbigt. En vecka fick jag närapå psykos kändes det som.
Stod på jobbet och trodde jag var ½ meter ovanför golvet. Och då kände jag att såhär kan jag bara inte fortsätta.

Gick till en psykiatriker (psykolog hade jag ju redan provat). Han frågade lite och sa ADHD direkt. Men att vi måste utreda först.
Det var med mycket lättade och glada steg jag gick därifrån...

Apropå beroende. Jag har också varit beroende av diverse genom åren. Bla rökning.

Men en sak jag känner skiljer mig från andra rökare är att jag var beroende innan jag började. Är det någon som känner igen sig?

Första gången stod jag inte ut längre. 16 år var jag, gick till macken, köpte ett paket marlboro och tände en cigg i skogen och drog ett halsbloss. Och fick precis den effekt jag hade tänkt mig.

Har även stått på "plattan" för att försöka få tag på knark. Lyckligt nog ser jag så ordentlig ut (läs skolnörd) att ingen kom fram till mig.

Någon som känner igen sig?

vissautism: Jag känner igen mig i allt, precis allt du skriver... Och att jag skulle bli beroende av allt möjligt visste jag innan jag ens provade. Overklighetskänslor har jag titt som tätt. Jag är helt borta. Får höra i efterhand hur folk har stått på tutan för att få min uppmärksamhet när jag gått på byn, etc.

Jag lever i en annan värld, ser allt annorlunda, som att sitta i en glasbubbla men ändå vara utanför.

Det är en börda... Men även en gåva.

idiblon :
Känner också igen mig i det där med att folk ständigt försöker heja på mig men jag märker ingenting. Det är som att jag är så inne i min egen värld. *konstigt*
Kan du ge mig lite råd... Jag har ju nyligen kommit i kontakt med det här med ADHD. Hur gör du rent praktiskt för att klara av din vardag? Känner att just nu funkar inget. Blir helt slut...

Ida: Jag har inte ens fått någon diagnos än utan går på knäna känns det som. Jag kan inte ge några råd.

Okej! Tråkigt... förstår det...

Mår verkligen inte bra idag!! Känner mig helt YR alltså. Men det kanske har att göra med utbrändheten. Får såna skov ibland.

Jag hatar kroppskontakt. Jag ryggar likt en katt, det känns som att en elektrisk stöt av obehag går genom min kropp. Så har det alltid varit. Jag AVSKYR det!!! Jag äcklas och ryser. Jag påverkas verkligen när någon går in i mig, nuddar mig, lägger en vänlig hand på mig eller försöker krama mig. Det är fruktansvärt! Ryser nu bara jag tänker på det. ÖRK!

Förutom från min pojkvän och mitt barn.

Nån som känner igen sig?

Jupp! Det kallas taktilt försvar.
När jag pluggade beskrevs det i boken ung så här:

"Tänk att du ligger på en sandstrand, halvslumrar i solen. Och plötsligt drar någon en fjäder i ditt ansikte. Det känns otäckt trots att en fjäder normalt inte gör det.
Så upplever en person med taktilt försvar beröring."

inte ordagrant, men ungefär. Jag kände iaf igen mig i det.
Här går det dock i vågor.

Men personer med taktilt försvar kan tom behöva kroppskontakt. Men av mer rejäl art. Ex en hård kram. Det brukar man ju rekommendera med adhd-barn vad jag förstår?