vuxen adhd/add!!!

Ursäkta om jag skriver långa inlägg!!!! Jag försöker skriva kort och ha ordentligt med space...

...och anonym. Ha, ha, nu såg jag vad inlägget handlade om! Sorry! Jo, man får tänka så. Men jag tror vi här i tråden redan gör det så ofta vi orkar.

Jag lever med en man med misstänkt ADHD, vet inte om jag pallar mer, vi har två små barn...
Han vill inte söka nån hjälp för sina depressioner, eller perioder som han har, vad gör jag?

Det är ingen ordning på nåt i hans liv, inge jobb, skolan gick åt pipsvängen...
Jag vet inte vad jag ska göra, känner igen honom i vissa av era inlägg, han blir som besatt av vissa saker och kan inte släppa det,
just nu är han inne på bilar, fast vi inte har råd med det...
Det är som att ha tre barn hemma...
Hjälp mig och förstå...

Anonym (vissautism) skrev 2007-06-25 21:48:23 följande:

Kan hända... Jag vet inte vad man rekommenderar med adhd-barn. Jag tycker att det känns lite som att omgivningen förbrukat sin rätt att komma mig nära, och att försöka krama mig är liksom som att försöka få något gratis. Speciellt med tanke på att den jag absolut minst av allt vill krama är... Den som från allra början skulle stå mig allra närmst, som borde skyddat mig från allt. Kan inte ens skriva ut vem ordentligt, för då får jag skuldkänslor. Men än idag är det den personen som ger mig absolut starkast obehag.

Nu är det jag som skriver långa inlägg... Sorry.

idiblon, jag har ingen diagnos men på kram fronten känner jag igen mig PRECIS, får dessutom oxå dåligt samvete när jag tänker på viss person... hm.. har vi samma ??

(add): Vet inte... Kanske?

På fredag ska min läkare singa mig så får vi se vad hon säger om min utredning.

Kan jag begära att hon ska skriva ut medicin åt mig så man kalrar sig lite bättre nu i sommar för här går vi under annars för det är så mycket tjat och bråk varkedag.

senast i går sa sambon att han orkade inte längre och funderade på att flytta. Vi älskar varandra mycket båda två men alltid är det bråk med mera.

Vet inte om man kan begära medicin sådär. Oftast är det ju en process att ställa in rätt dos osv.. innan man medicinerar som man ska.

Men det kommer säkert bli bättre med medicin! Min karl är helt omöjlig att leva med egentligen utan men med... samma person men ändå inte. Helt suveränt!
Hälsa din karl det och håll ut i förhållandet!!

Jag tror att min pojkvän kommer att bli tokig på mig om jag inte slutar bete mig knäppt. Fan vad jag längtar efter hjälp nu... Någon som har något tips till den här tråden förresten:

www.familjeliv.se/Forum-5-162/m22179538.html

Vissautism: Ja vi får se vad hon säger på fredag. men någon hjälp hoppas jag att jag kan få i alla fall för öså här vill jag inte leva längre.