Sollentunamammor!!

ja ni kan väl hoppa över alla mina stavfel det gäller iofs inte bara senaste inlägget utan alla, jag är usel på att stava plus att det ibland går lite väl fort över tangenterna

Ååååååå vad skönt det är att vara hemma!! Helgen har iofs varit superskön och det har gått bra med Armica. Jag fick inte se henne lika mycket som vanligt. Alltid var det nån som skulle hålla och gosa och så... Men det har varit lite väl mycket goda råd. Det roligaste var nog när min mamma kom fram igår kväll och sa "Tänk vad alla ska lägga sig i hela tiden. Men jag försöker verkligen att tänka på att jag inte ska göra det". Jo tjena... Hon var värst av alla. Så fort Armica skrek så var hon där och frågade om hon skulle ta henne. Jag sa att jag gärna tog henne själv och då kontrade hon med "Ja men, ska jag inte ta henne i alla fall...? Så kan du sitta och ta det lugnt en stund". Jag sa att jag ändå inte kan ta det lugnt när jag vet att hon skriker och är ledsen. Och så fortsatte det. Hela. Helgen.

Sen tycker min mamma att det är bra för barn att få skrika lite. Och jag har inga problem med att låta henne skrika en stund medan jag fixar det som behöver fixas för att jag ska kunna mata/byta blöja/bada henne. Men när jag hör att hon skriker bara för att hon är ledsen och varken hungrig eller blöt och skriker så att hon svettas och blir alldeles röd. dÅ SER JAG INGEN (jävla caps lock!!) anledning till att låta henne ligga och skrika. Men så fort hon började skrika och jag gjorde en ansats till att ta upp henne var mamma där: "Det är okej om hon får skrika en stund. Ta det lugnt." Det känns som om hon tror att jag ska bli överansträngd och knäpp för att jag måste ta hand om Armica hela tiden. Och när hon kommer med sina sköttips och råd får jag lust att skrika "Jag vet vad min dotter tycker om!!"

oCH SJÄLVKLART VAR DET MÅNGA (men vad fan... *monterar loss caps och stampar på den*) av de äldre som tyckte att jag matade henne för ofta. På deras tid fick de faktiskt en tabell att gå efter bla bla bla... Och så fort hon skrek kom det 43 olika råd från 43 olika håll. "Hon är nog trött, vill äta, vill ha ny blöja, ont i magen..."

Sen blir jag arg på att mamma ibland avvfärdar mitt sätt att sköta henne. Som när vi skulle bada Armica... Jag hade tagit med badbaljan och föreslog att vi skulle bada henne i den. Mamma säger att vi inte behöver baljan och att vi kan bada henne i badkaret. Jag säger att jag vill vänta med badkaret tills hon kan sitta själv. Och mamma ler sitt överseende leende som säger ungefär "Ja vi gör väl på ditt sätt då lilla stumpan *klapp på huvudet*..." Aaaaaaa vad arg jag blir!!!

Camabo: välkomen hem! åh vad jag kan känna igen det dära, folk tror inte man vet vad som är bäst för sitt barn verkar det som man blir ju tokig... bra att du överlevde

Camilla oj är det irriterande när man stannar och pratar med personalen? Jag har ju dagmamma och jag kan nog stanna en halvtimme för att prata med henne när jag hämtar Felix bara för att höra vad han gjort, hur det har gått och berätta lite om vad som händer med oss hemma bara för att jag tycker att hon är så trevlig. Men hoppas inte hon tycker att jag är jobbig dårå :(

Camabo haha ja det är inte lätt när alla andra vet precis vad ens barn behöver ;) Man får försöka intala sig att de ju iaf bara vill väl, och ibland KAN ju faktiskt tipsen vara något att ha :) Men det är svårt att ta sig till dem när man blir påtvingad råd från alla håll, och vissa verkar inte förstå att tiderna har förändrats även vad gäller barnskötsel.

noodle: alltså det jag tror camilla menar o som jag iaf kan tycka är när föräldrarna pratar o pratar o pratar o deras barn (som när föräldrn kommer dit är deras ansvar) springer runt o gör massa bus för att kolla om någon tänker säga ifrån o personalen (specieltl om det är en dagmamma som är själv med alla barn) blir "fast" med att prata med en förälder blir det lite svårt att jobba samtidigt, själklart får föräldrarna fråga hur dagen har varit o allt sånt men det kan bli jobbigt om det drar ut på tiden, speciellt om det jämt är samma förälder som babblar i en hel evighet...

Beccagrodan ok jo men det kan jag förstå. Jag brukar själv hålla koll på Felix när jag kommer dit och de andra barnen är alla ganska stora och klarar sig bra själva.

Becca --> I hear you sister! När jag jobbade på förskola innan jag började plugga till lärare kunde föräldrarna ibland stå 45 minuter och prata om helt irrelevanta saker. Och på den arbetsplatsen fick man inte säga till föräldrarna att gå eller säga något "elakt" överhuvudtaget till föräldrarna. Och det var alltid de föräldrar vars barn rev hela j-la stället som stannade länge. Det bästa sättet att få dem att gå var att säga "Nu städar vi!" Då fick föräldrarna plötsligt väldigt bråttom och hade absolut inte tid att stanna och hjälpa till att städa allt som deras skitunge stökat till med.

En gång träffade jag en mamma och hennes 3-åring utanför förskolan. 3-åringen låg på golvet och skrek och mamman fick henne inte med sig. När jag kom förbi säger hon "Min dotter vill inte följa med mig. Vad ska jag göra?" Som om jag skulle fixa det hela. Jag tänkte säga "Ge mig lön så fixar jag det" men det gjorde jag inte. Istället stannade jag och pratade med dottern. Fast bara i 3 minuter

Dessutom verkar folk tro att bara för att man jobbar med barn så älskar man att sitta barnvakt. Har du också råkat ut för det? Folk kommer, eller kom, hela tiden med sina ungar. "Då får ju du lite erfarenhet" tyckte min mamma. Som om jag inte fick nog med erfarenhet på jobbet liksom... Ett tag tänkte jag kräva lön som motsvarade min utbildning, men jag kom på att det var skönare att bara skita i att sitta barnvakt

camabo: haha ja det är lagom skoj, det värsta är väl typ när föräldrarna vill gå men barnet säger nej jag vill inte o så finner sig föräldrarna i det o blir kvar i en hel evighet bara för att barnet inte VILL gå hem... suck... jaja..
haha som om barnvaktning skulle va samma sak som att jobba på förskola, suck man blir ju trött ibland... jag har dock sluppit förfrågningar om att vara barnvakt

Noodle: Alltså en del föräldrar börjar prata om allt och inget, om det ena och det andra som itne alls hör förskolan till.. Visst kan det va kul ibland om arbetet tillåter men det passar sig ju inte riktigt att de gör så varje dag... Självklart är det okej att prata lite om hur dagen varit eller om det är nåt som hänt som föräldrarna elelr personalen bör veta

Becca: Ja jag köpte ju en jacka på PoP-outlet i våras för jag tyckte den var såå fin.. Den är i 74 och jag tycker den borde passa i höst, får väl se om den funkar i vinter också kanske.. Nu har jag hitatt ett Snobben-set på Tradera som jag också tycker är jättefint men vet inte om det är nödvändigt
Jag har börjat kolla lite på vantar och mössa och så också för jag är rädd att det ska ta slut annars..? Kanske är nojjig

camabo: Åh vad det är irriterande när man gjort upp att man ska göra på ett sätt och så ska alla lägga sig i ändå.. När vi skulle ut till Johans mammas landställe så hade vi bestämt att vi skulle ta med resesäng.. Sen ringde de ändå (då hade vi redan åkt halvvägs) och hade varit hos Johans mormor och hämtat en gammal resesäng och undrade om de inte fick göra i ordning den.. Johan sa att vi kan ju titta på den och tvätta av den kanske men vi har ju med vår resesäng nu så han kan sova i den.. Ja när vi kom dit så har de såklart ställt upp den andra resesängen ändå.. Så då vart vi ju tvungna att lägga honom där och vår resesäng släpades med i onödan...

Camilllla --> Ja, man tycker ju att folk, åtminstone mammor som har egna barn, borde fatta att det är rätt jobbigt med alla "goda" råd. Nån borde kanske skriva boken  "Vett och etikett för mor- och farföräldrar"...?