tvåspråkighet

Jo jag hoppas det. Det jag är orolig för är att det blir mer och mer franska och tîll slut bli det bara franska... Har sett det i flera fall här. Men det borde ju ga om man anstränger sig.

Jo, det går väldigt bra här. I början kändes det ju jättekonstigt och vi undvek nästan lite att prata med varandra men nu har vi redan vant oss och vi har ju bara hållit på i en vecka. Det gäller att vara envis i början.

Ain: vi pratade en del om hur man kan losa sadana situationer tidigare i traden om du laser bakat.

Enligt alla experter ska man ju konsekvent bara prata sitt eget språk, men det är ju inte så himla lätt alltid i praktiken. Varken jag eller mannen har svenska som modersmål och förstår inte varandras språk (finska och arabiska) så det är lättare ibland att prata svenska med dottern om man vill att mannen också ska förstå. Så här blandas det. Men de goda nyheterna är att trots att dottern väljer att prata svenska (hon är 2 1/2 år) förstår hon mig perfekt och har börjat använda mera och mera finska ord.

Så stressa inte, men det är bra om man tänker efter detta och inte ger upp. Det beror ju också på hurdana ambitioner man har, jag vill ju bara att hon ska kunna prata och förstå finska, om hon själv vill lära sig skriva och läsa får hon välja själv när hon är större.

Satu: Vilken haftig sprakkombination din dotter kommer att fa!

Har tvá barn pá snart 9 och 6 ár. Jag ár svenska, pappa spanjor och barnen gár i engelsk skola. Jag har varit MYCKET konsekvent att bara prata svenska med barnen, pappa och resten av spanska familjen har dá naturligtvis pratat spanska och i skolan ár det engelska som gáller hela dagen utom tvá lektioner. Barnen pratar flytande svenska, flytande spanska och lagom engelska eftersom dom bara ár inne pá 3:e áret i denna skolan. Om tvá ár bórjar sonen med franska ocksá. Det har varit jobbigt emellanát och efter 17 árs boende i Spanien sá kan jag kánna huvudet ár som en tryckkokare ibland, speciellt nár man vill fá ur sig nágot fort som bara den.

Mitt mál bórjar ta form. Mina barn kommer nágon gáng inom snar framtid att fÖrutom lása svenska (sonen láser redan svenska) kunna grammatiken och stavningen. Viktigt fÖr mig och det beror endast pá mig. Barnen är omedvetna nár jag styr över till svenska, dom hánger liksom bara med. Det ár hógst tillfredsstállande att áka till Sverige och se hur dom kan gá hem och leka hos andra, göra sig fórstádda med vem som helst och ha sitt eget speciella sátt att uttrycka sig ibland. Det láter ju fel pá svenska men det ráttar man till genom att bara upprepa det korrekta ordet direkt. Dá ráttar dom sig med tiden. Jag har familja i Sverige, barnen har kusiner och kompisar och dárfór ár svenskan viktig.

Jag pratar svenska med dom áven om det finns spanjorer med, kanske inte alltid om det bara ár en person, men om vi ár hemma hos svármor och svágerska och hennes barn ár dár sá pratar jag bara svenska med dom. En oskriven regel liksom. Jag har en dansk váninna som inte kunnat fá sina barn prata danska. De fórstár henne men svarar henne pá spanska,de kan inte prata med hennes familj, inte ens med mormor och morfar.Himmel vad lángt det blev..

Jag hoppar in här även om jag inte har barn - än. Jag bor i Spanien med min engelske man. I min bakgrund har jag en universitetsutbildning i lingvistik med inriktning på barns språkutveckling, så stackars mina framtida barn, haha

Jag tänkte bara berätta att här i min närhet har jag en familj med en engelsktalande mor och en spansk far. Den mamman har inte varit konsekvent med engelskan, utan även pratat mycket spanska med sina barn. De barnen pratar engelska, men med en väldigt markant spansk brytning och har problem att uttrycka sig flytande. Jag förstår naturligtvis problematiken runt det här med att vara konsekvent, men är man inte det så hamnar man ofta i en situation där barnet kanske förstår minoritetsspråket ganska bra, men tappar möjligheten att vara tvåspråkigt fullt ut.

Det ska verkligen bli intressant att se hur man klarar av det själv när det väl är dags och jag hoppas att en tråd liknande denna hänger med till dess så man har någonstans att få stöd och råd, det tror jag är jätteviktigt!

Sestret: Jag märker också att min dotter talar finska (det lilla som hon gör) med brytning. Hon har kusiner som är vuxna i dag som har samma språkkombination men har inte fått prata och höra så mycket finska i vuxen ålder och deras föräldrar har också blandat. Trots detta talar de flytande arabiska allihopa men det finska språket är inte å starkt. 

Det spelar också roll hur mycket av språken man hör i sin omgivning. Vi har varit väldigt lite i Finland och ingenting i mannens land och det märks. Så fort någon som pratar finska kommer på besök talar hon mera finska.

Men som sagt är helt övertygad att det är lättare att vara konsekvent när båda föräldrarna förstår varandras språk vilket är ju vanligast. När vi har det som vi är det inte så lätt, men jag får också skylla mig själv att jag borde varit mer envis.

Nr 2 kommer om en månad, jag ska ta mig kragen....

sestret: tror nog dina barn har tur som fár dig till mamma med din utbildning. Jag har mánga exempel pá fóráldrar som "misslyckats" med att göra sin barn ens tvásprákiga nár det egentligen inte ár sá svárt att de lár sig. Det sváraste tycker jag ár att hálla det levande och dár máste vara konsekvent. Ju áldre barnen blir desto svárare blir det fÓr jag kánner att mitt svenska ordfórrád tynar med áren pá ord jag nástan aldrig anvánder. Dárfór láser jag mycket pá svenska och likasá har jag kámpat fór att barnen ska fá ett stort lásintresse. Min son fyller 9 om ett par veckor och han har ett brinnande lásintresse. Till min stora sorg kommer svenskan nu i tredje hand pga.att han gár i en engelsk skola. Jag letar efter boktitlar pá svenska som ska vácka hans intresse, gár gárna pá garageförsáljningar nár jag ár i Sverige fór dár finns det ofta gott om ungdomsbócker. Jag háller pá att bygga upp ett lager med "pojkbócker" till bra priser. Dottern blir 6 i ár och háller just nu pá att lára sig lása pá spanska och engelska. Hon har ocksá ett stort intresse för böcker men det lár drója ett bra tag innan jag kan fá henne till att lása svenska bÖcker. Jag funderar pá att fá tag i en svensklárare till dom. Jag skuller mer án gárna vilja att dom fick lite lektioner i svenska, helst sonen fÓr dár ser jag att jag liksom inte kommer lángre med att hjálpa honom sjálv.

Sestret: Jag har ocksa en utbildning inom lingvistik, skrev b la C-uppsats om kodvaxling hos barnen pa ett franskt dagis. Jag tycker att det kanns spannande att ha rakat hamna i en sadan situation att jag far omsatta mina kunskaper i praktiken!