visparnas tråd # 6

jag spammar lite nu.

jag har förresten bokat om min läkartid på tisdag som jag kommer definitivt

malu: jag vet ska nog ta tag i det snart och ringa damen på sös. Fy vad otäckt med ditt fall, skönt att det gick bra! din svärmor låter nästan som en karikatyr

fisken: men huvva vilken skräckupplevelse!! och att ni aldrig ska få ha det lugnt och vara friska, måste vara superjobbigt! kram

kerpet: duktiga petter!

jam: vad skönt!!

Fisken, hur går det? Har ni varit in och vad sa de? Myckte styrka och kramar till er båda!

åå, varma mackor - vad gott det lät! grillad korv också för den delen

PoPPens: Vad kul med grejerna!

Maxie: Usch vad otäckt! Du får återkomma om hur man ska göra när du frågat.

Fisk: Å nej, halsfluss nu också. Lilla stackarn. Och du också för den delen.

Kerpet: Surt med sambons körkort men spännande att det är så nära för syrran!

E ammade bara 1 gång i natt (stort steg frammåt) och sen ville han ha vid halv sju. Jag var jättenöjd för att han åt så mycket då och tänkte att nu kommer han att sova länge. Han somnade in djupt men efter ca 10 min strålspyr han ner hela mig och sängen utan att vakna själv. Helt galet. Jag får gå upp och klä av mig alla blöta kläder och torka mig och sängen men han fortsätter bara sova. Så det slutar med att jag bara lägger mig på andra sidan honom och undviker allt det blöta. Orkade inte börja mecka med att byta sängkläder då han garanterat hade vaknat.

FRÅGA: Är det nån som har en Ergo som ska komma imorgon? Är lite sugen på att prova en så om nån har får ni gärna ta med den

Maxie: Nej det gjorde han inte. Men det brukar han å andra sidan aldrig göra - eller jag menar vi försöker aldrig få till det medvetet. På natten somnar han alltid när han ammar och då känns det alltid dumt att väcka honom.

MaLu: För min del är det ok! Bil avgår från söder om du vill åka

Mirren: Super!

MM: Låter jobbigt med galna dubbelläggningar! Hoppas du får jobbet

Idis: Åå vad avis jag blir! Hoppas ni har det skönt

Vad kul det ska bli att se er alla imorgon

Kerpet: Säg till om du vill att jag ska ta med mig nåt/fixa nåt?

maxie: tror det var nåt med att ringa när man kommer så släpper hon in från innergården om man har barnvagn med sig.

Hejhej, kramar till alla sjuka barn och föräldrar
Jag har också jobbat idag

Kerpet: Erik gillar verkligen hoppgungan! Han såg lite rolig ut först och stod mest och hängde men nu har han fattat galoppen och står och studsdansar med ett leende på läpparna. Hur söt som helst.

Sen så har han fått smaka potatis idag. Första smakisen Såg inte ut som att han tyckte att det var särskilt gott.

Sorry för egoinlägget men jag orkar inte riktigt kommentera ikväll utan ska kasta mig i säng.

Usch vad jobbigt ni verkar ha det! Kramar till er.

Mirren: Skulle inte ens komma på tanken att tycka att det är nåt fel att gå ut och gå med ipoden på! Jag har alltid musik/bok på när jag är ute, skulle avlida av tristess annars. Jag ser ju om Erik vaknar eller vill nåt.

Jag skäms nästan att jag har det så lätt med E (och jag är sjukt tacksam för det), plus att jag får ju min ensamtid när jag jobbar plus att vi ju oftast delar på nätterna. Men jag blir ledsen av att höra att man ska "skämmas" av att vilja ha egentid. Jag menar man är ju fortfarande en egen person och det tycker jag att det är viktigt att man får vara, hur svårt man än har haft att skaffa barn. Men jag tyckte ju också att det var jobbigt att vara ifrån Erik i början. Men det är en träningssak, nu har jag vant mig och det känns för det mesta rätt bra. Jag är ju inte borta så många timmar i sträck plus att jag har världens energi att vara med honom när jag kommer hem - kvällstimmarna som brukar vara lite gnälliga känns helt plötsligt roliga när man har varit iväg. En annan sak man kan tänka på om man känner sig "dålig" för att man inte orkar vara där 100% hela tiden är ju att nästan alla pappor går ju iväg och jobbar efter 10 dagar! Och inte verkar de skämmas eller ha dåligt samvete för det! Inte för att jag förespråkar att det är nån lösning att göra det så tidigt men det kan iaf sätta ens dåliga samvete i nåt slags perspektiv. Jag tycker vi alla är jätteduktiga!!

Men såhär övade jag in mig rent konkret : Första gången var jag bara borta ett par timmar. Höll mig väldigt nära hemmet (var på ett kafé typ 5 min bort) och M lovade att ringa så fort det var nåt. Jag mår mycket bättre om jag vet att M ringer om E skulle bli oströstlig osv istället för att försöka klara av det själv. På så sätt behövde jag inte oroa mig för vad som hände där hemma. Det har såklart alltid gått jättebra och nu har jag kommit dit att jag inte har så stora problem med att gå iväg. Och Erik kan bli hysterisk eller gråta med mig också så varför skulle det vara ett större problem om det hände med M? Det löser sig ju för det mesta Men jag föstår att det är jobbigare om man har ett barn som kräver bröstet om det är otröstligt. Vi har ju aldrig haft det så. Sen så har det varit bra för mig att inse att jag faktiskt inte är oersättlig även om jag ibland vill tro det

Hoppas ni inte tycker att jag är en besserwisser för det är verkligen inte så jag vill att detta ska uppfattas