Fler 7-8 månaders som börjat sova dåligt?

Ja.. hur har det gått! Det är upponer här tycker jag!?

Hon vaknade 22.30 och skrek i ja.... vid 1 tog jag upp henne igen. Ammade henne och hon var pigg och glad och så mysig. Strax före 2 lade jag henne igen. Sov nu till strax före 11.

Det känns som om hon nu.. vid Denna tidpunkt(nu kl 11:44) skulle kunna tro att det är morgon. Sen sover hon en sväng på em (som hon tror är fm) är vaken ett tag och sover till kvällen (som hon tror är em) vaknar och skriker på natten/kvällen (som hon tror är sen eftermiddag) och somnar om igen på natten (som hon tror är kvällen)...

Det känns logiskt på något sätt... eller?

Det känns upponer just nu....? Hur sjutton ska man få rätsida på det? Ska man vid nästa tillfälle... säkert ikväll, köra på samma, men vid 7.30 på morgonen väcka henne? Då kommer hon upp på "riktig" morgon.... och kan sova "riktig" fm och senare "riktig" em och till slut för natten....?

Helt knasigt ju!

Kram på Er!

Upplever ni att era barn är mer "mammiga". Tycker att min Alva har varit det några veckor, men det har alltid varit okej med hennes pappa. Igår då jag var hemifrån några timmar var hon jätteledsen och tittade mot ytterdörren hela tiden Pappa fick inte ens ge henne välling. Nån som känner igen det? Hoppas verkligen detta bara var en engångsföreteelse. Ska ju börja jobba i maj...

Hade stora problem att få henne att somna i natt. Fick amma henne till sömns. Vet att det inte är bra och man vet ju inte hur länge till man kan amma heller. Hon somnade vid tolv och jag la över henne till hennes säng. Sen vaknade hon efter nån timma, otröstlig och så har hon sovit bredvid mig i sängen resten av natten. Hon har nog vaknat 1-2 gånger och ätit...

Har försökt få i henne mer mat dagtid, men jag tycker bara hon äter mindre och mindre... Hon vill amma mer istället.

Solsken i blick:
De kan ju bli mer "klängiga" och mer mammiga när de är i åldern 7-10 månader. Det är ju då separationsångesten kommer. De upptäcker att de inte är en enhet med mamman eller pappan utan att de är en egen person. Därför tycker de att det är jätteläskigt att vara utan mamma eller pappa. De kan t.ex gråta när man lämnar dom i ett rum, om det bara är för ngn sekund.

Att hon äter mindre på dagen beror på att hon äter mer på natten. För att komma ifrån nattmaten så får du helt enkelt kämpa på och ge henne mer mat på dagen och inget på natten. Men jag förstår att du väljer att amma henne till söms... då sover hon ju.. ett tag... men.. det bästa är att få henne att somna själv.

Natten här var superbra! Lade min tjej vid 20 och vi gick upp vid 9! Hon hojtade till en sekund vid 21 igår, men det var det enda. Synd bara att man själv sover som en kratta! Jag drömde om olika typer av alvedon... sån huvudvärk har jag haft... *suck*

Hur har det gått för er andra?

Hej igen på er!
Hoppas natten varit bra Funderade lite när jag läste era inlägg Achwell och Solsken i blick.

Achwell: När min lille juvel gjorde så här med sin sömn hade han typ vänt på dygnet så vi var tvugna att vända det rätt igen. Vi hade ett strikt sovschema för dagen som såg ut så här:
7.00 väckning och tydlig morgon
9.00-9.45 fm tupplur (45 min är deras naturliga sovcykel från insomning till ytlig sömn). Jag väckte honom när han sovit ca 45 min och jag kunde se att hans ögon var lite halvöppna innan han gick ner i djupsömn igen.
12.30-14.00 sova middag (två sovcykler)
16.00-16.45 em tupplur om han ville ha nå´n
19.00 tydlig läggning som markerar natt dvs mörkt, tyst, lugnt.

När han fick in detta så märktes en klar skillnad på hur han sov under natten. Han hade liksom blandat dag och natt... På dagen var det dessutom aktivitet alla vakna passen som markerar just dag - radio på, ute mkt i dagsljus, lek och liv och rörelse.

Vet ej om du vill prova men det är ett tips.

Solsken i blick: M är otroligt mammig! Han blir ledsen så fort jag vänder ryggen till men detta var oxå "helt normalt" som bvc sa. Dessutom äter han jätedåligt på dagarna. Han har liksom inte ro att äta, vill bara upptäcka mer och mer i sin omgivning. Han har ro att äta på nätterna istället då han tankar på friskt.. Kompisar och syster med erfarnehet av samma sak säger att det inte är lönt att i nuläget tjafsa med honom och försöka få bort vällingen på natten eftersom han uppenbarligen är hungrig. Alla säger att det snart försvinner då han är förbi detta roliga stadie i sin utveckling... Hmmm, när blir det undrar ju jag då...

Ha en bra dag tjejer!

Uppenbarligen berodde den goda nattsömnen för några nätter sen på att hon ätit mycket mer än vanligt. I går och i förrgår åt hon mer som vanligt och ville inte äta hela sin middag med följd att hon har vaknat 3-4 ggr och gråtit och inte velat bli lämnad ensam i rummet igen. Jag får väl kämpa på med att försöka få henne att äta mer. Skam den som ger sig.

Vad skönt att vi inte är ensamma.....
Har en snart 9 månaders son som sover som en kratta. Så här ser det ut för oss. Somnar runt 21. Ca 22.00-22,30 drömmer han mardröm men då är det bara att ta upp i famnen så somnar han om på 5 minuter så det gör inget (mer än att jag tycker synd om honom). Oftast sover han sedan till 00 ca för att sedan börja vakna 1 ggr per timme. Ibland räcker det med att vagga sängen och sjunga lite men några ggr per natt ska det bäras, vyssjas mm. Det tar 30-90 minuter. Runt 06-07 vaknar han för vet inte vilken gång i ordningen och är då omöjlig att söva om så då går vi upp. Han säng står på min sida så det är alltid jag som vaggar i hopp om att det ska funka. Tyvärr vägrar han somna med sin pappa sedan 1-2 månader både på kväll, dag och natt. Mao jag börjar bli j-kligt trött. Är det helg får pappa gå upp och ta första vakna passet som är ca 1,5 tim så jag får sova den tiden men är inte jag där när han sedan blir trött så skriker han hysteriskt tills jag kommer....
Skummade lite i tråden och såg att det ska visst vända efter 1-3 månader. Såklart är det 3 månader som gäller för oss då men då borde det ändå peppar peppar vara över om en månad eller så...;)
Har inte velat testa att ge honom eget rum då de ju är i en separationsångestfas men ändå så undrar jag om det är så att vi stör varandra?
Kan tillägga att han inte tar napp eller flaska så jag ammar ett mål på natten runt 01-02 men märker att det knappt finns nån mjölk alls nu....
Hoppas verkligen vi alla får sova snart...
Styrkekramar till alla!

Achwell:

Hur är det för er skriker eran tjej konstant tills hon somnar om?
Kör ni 5mm eller någon annan metod?

Jag blir tokig på vår 8 månaders för han vaknar vid 22.00-22.30, skriker konstant och är arg i ca 1-1,5 h oavsett om man plockar upp honom, ligger hos honom, sjunger, smeker honom, inget är bra.
Sedan vid 03.00 upprepas det igen ca 1 h, somnar om vaknar vid 06.00 får mat somnar om en liten stund.

Paulo-->
Hon skriker nästan konstant i 1½ - 2½ timmar. Den sista halvtimmen mattas det av och det blir tyst ibland. Till slut somnar hon ... av utmattning antar jag Det är jättejobbigt att höra henne.

Vi har haft kontakt med Dr Eckerberg (han som tagit fram 5 minuters metoden). Förut när hon vaknade (för ngr veckor sen) så var vi in var 10:e minut och varje gång hade hon sparkat av sig täcket, så det la vi på och sa godnatt och gick. (Vi kände att var 5:e minut bara gjorde hennes skrik värre.) När Eckerberg fick veta att vi la på henne täcket så gav han råd om att Inte lägga på henne täcket för det "kan" fungera som "belöning" på hennes skrik. Sen tyckte han att vi kunde testa att lägga henne ca 30 minuter senare än vanligt. Detta på grund av att han tror att hennes melatoninnivå är för låg när hon läggs. Melatonin är ju ett sömnhormon och det behövs för att man ska kunna sova ( i USA kan man köpa det i tablettform för att kunna sova). Så han trodde att orsaken till att hon vaknade var dels för att hon tror att det är en sen eftermiddagsläggning och när hon vaknar så har hon melatonin men har sovit ett tag och är inte så trött och därför orkar hon skrika.

Vi har kört med 5mm sen hon var 5 månader och det fungerade kanon. Efter 1½ vecka med metoden så sov hon hela nätter - dock med napp. Sen började hon tappa nappen och då var det hej igen.

Vi känner dock nu att det verkar inte "hjälpa" att köra 5 minuters metoden. Det är ngt annat. Hon skriker oavsett man är in var 5:e, 10:e eller inte alls, i drygt 2 timmar. Det måste vara ngt annat tror vi. Hon är ju 7½ månad och är i separationsångest-perioden (som är mellan 7-10 mån) och kanske är rädd när hon vaknar, vi är inte där... hon kan ha drömt, det gör dom en massa nu...

Så nästa gång hon vaknar så ska vi göra så att vi väntar ngr minuter först för att se om hon somnar om. Gör hon inte det så går vi in var 10:e minut i ca 30 min. Blir det inte bättre så tar vi upp henne och sitter med henne i hennes rum. Tänder inga lampor. Sitter med henne tills hon lugnar sig, inget tröst eller så.. bara sitter med henne så att hon lugnar sig, säger inget. När hon lugnat sig så lägger vi henne igen....

Det är våran plan... och nu slog babymonitorn på.. så jag får ta och testa vår plan verkar det som.

Hoppas mitt svar var ngt att ha!

Lycka till!

Hej... skönt att läsa om andra som oxå har sömnproblem med de små. Min lilla kille är snart 7 mån och det känns som man är vaken hela natten. Innan sov han oftast från ca 21.00-03.00, ammades sen somna han om igen, och ammades en gång till vid ca 04,30--, sen gick vi upp vid åtta tiden. Men efter nyår är det bara kaos. Man har blivit lite bortskämd.... Det kändes bra innan, då min sambo går upp vid 02.30 och ska till jobb. Så är van att bli väck då...men nu vaknar lillen mkt tidigar oftast redan vid 00.00,och flera ggr, jag har slutat titta på klockan blir bara deppig... = ) Han är väl inne i ngn fas, men man blir rädd att det ska hålla i länge, finns många "skräck" exempel,sen kan jag inte låta bli och tänka hur det ska bli när man själv börjar jobba. Av gubben min kan jag inte få så mkt "avlastning" eftersom han börjar så pass tidigt o är hemma sent (17.00)... Det är bara till att bita ihop, och inte tänka så mkt. Brukar hjälpa för min del. Tur att det finns ställen där man kan avregera/skriva av sig lite när man är trött....