dumpad

Jag ville också klippa av allt hår, men jag blonderade mig istället som om det vore bättre. Inte vet jag. Men gjorde något nytt i alla fall. Ser verkligen inte ut som mitt gamla jag. Vill ju må bra.

Who knows:tänk att du förstår så och sätter ord på hur jag känner!jag har iallafall fått en liten fin lägenhet med trädgård så det är jag iallafall glad för!men det gör verkligen ont att packa ihop vårt hem!kram

Mysigt att du verka fått en trevlig lgh
Sköt om dig, kram
Anonym (ledsen) skrev 2008-08-19 04:27:09 följande:

Hi hi, jag ville oxå raka av allt, men insåg att den enda jag skulle straffa var mig själv, skulle ju se ut som en chipmunk

I natt dumpade jag min älskade man. Det gör så ont och jag bara gråter. Men han kan ju inte sluta tänka på henne hela tiden. Kan inte leva så. Tog av mig mina ringar. Allt är slut. Jag som älskar honom över allt annat på denna jord samtidigt som jag hatar honom så mycket. Vet inte vad jag ska göra. Nu är jag helt själv och förkrossad. Orkar inte leka charader längre. Vill bara må bra. Hoppas bara att jag gjort rätt.

Vår bröllopsdag är på tisdag. Den dagen, vad ska jag göra då? Gräva ner mig?? Vad ska barnen göra då? Klarar jag det här nu?

Det är inte lätt att älska någon som älskar någon annan, jag vet.. Du är värd att ha någon som älskar dig BARA dig.. Det känns hårt nu det kan jag förstå.. Men så länge han har hjärta och själ någon annan stans är det nog bäst det du gjorde.. Men det gör ont, jag vet.. Har varit där själv och haft väldigt svårt att släppa henne..
Men vi är värda att vara lyckliga och glada..
*Massastyrkekramar*

Och för att itne kommentera ovanstående vill jag tillägga att varför är det lättare att råda andra än sig själv??

: Gör dig själv en tjänst, o kasta ut det jävelskapet till karl. Jag VET att det är svårt, fruktansvärt! Men du är värd såå mycket bättre. Någon som älskar DIG och bara DIG & behandlar dig på det sättet som du är värd.
Inte som någon dörrmatta som man kan komma o trampa på som man vill.

Har en liknande situation hemma, och står som i ingemansland.
Igår var han iväg o gipsade handen efter storbråket allan hemma natten till igår. Idag är han iväg igen, blir eventuellt operation av handen. Ja, så illa var det!

Idag är det bröllopsdag! Då tycker jag att du ber någon vara barnvakt, och så drar du ut med vänninorna och unnar dig själv en SJUKT ROLIG KVÄLL!
Vad som helst, men kvällen (dagen) ska BARA gynna dig!

Lycka till! Jag tänker på dig!

Tjosan
Kram Gumman, skönt att du vågade göra det som du har tänkt. Du är värd en man som älskar dig, hela dig och bara dig!
Att ta av sig ringarna är väldigt symboliskt, det gjorde jag med och kastade dem på honom... Kändes så skönt, för jag var så besviken!
Du kommer att klara det här! Du är stark och visst det kommer att vara jobbigt, men det går.

Kraaaaaaam

Hatar att jag älskar honom. Han är den jag älskar mest och hatar mest på denna jord. Jag bara gråter för det gör så ont i mig. Har jag verkligen gjort rätt?? Barnen vet inget än. Men jag hoppas att jag kan leva med mitt beslut.

Ska försöka vara stark, men just nu finns det inget att stå på. Allt känns bottenlöst. Jag vet att jag måste kämpa för barnen. Hade jag inte dem vet jag inte om jag skulle vara i livet nu.
Mår pyton. Överallt handlar allt om att man är två som delar allt. Läser om sex och kärlek att dela med någon. Jag har ingen. Jag är själv, hur hemskt är inte det. Hatar att vara själv. Vill ha någon att krama om.

Jag kräver inte mycket av livet. Bara någon att dela det med. Pengar och rikedom är inget mot att han någon vid sin sida.
Vågar inte älska mer. Lättare att hata, men vill inte bli en bitter gammal kärring. Nu låter jag last gammal, men är bara strax över 30 och har inget att leva för. Jo, barnen. Men ska jag leva själv resten av mitt liv nu?? Vad händer? Jag som var så lycklig och hade allt jag någonsin kunde önska mig. Hade jag det för bra?? Vad var felet??? Många frågor i huvudet.

Tack alla som bryr sig. Jag behöver verkligen det för att klara mig.