LC04, förstår hur du känner det. Vill bara försöka trösta lite genom att säga att det faktiskt inte känns som om livet är förstört även om jag fick den diagnosen. Låter kanske klyshigt men jag försöker tänka hur många som faktiskt har det värre, som ju försöker i åratal att få barn men inte lyckas, som har elakartad cancer som inte går att bota...ja du vet, listan kan göras lång.
Just nu hoppas jag att sommaren kommer med stormsteg och att man bara känner, JA, nu är det dags, nu kan vi försöka igen! Det förutsätter ju att värdena går ner som de ska och inget annat tillstöter men jag försöker tänka positivt, har faktiskt bara läst om EN tjej här på FL som fick ngt allvarligare konsekvenser av sin mola med behandling med cellgifter mm, men som faktiskt trots allt detta fått barn efter molan.
Du borde ju få svaret i början av veckan. Det kan ju fortfarande vara så att du inte har mola men även om du har det så lovar jag att man tar sig igenom det.