Han dricker för mycket

Det tog inte långtid innan det hände igen. Druckit idag med. Nu vill jag inte mer. Han behandlar mig som skit så varför ska jag ha honom kvar??

Nu räcker det, tänker inte ta mer skit från homom, han kan säga vad han vill han menar ändå inte något av det han säger..

Anonym (samma problem) skrev 2009-06-30 15:27:40 följande:

Har varit med om ungefär samma sak idag, men hittade sju stark ök i källren. SOm han handlat med mina barn.
Jag sitter just nu och gråter!!!!

Det går inget bra.
Vi kom ju överens om att han fick ta ansvar för sitt drickande själv, bara han inte påverkar vardagslivet eller dricker så länge barnen är vakna.
Trodde han var nöjd med det, men nu visar det sig att han "känner sig som en fånge". Han vill inte dricka ens en öl, för då känner han sig övervakad, som att jag bevakar honom och letar efter tecken på berusning. (sjukt, för så var det förut!)
Han är elak, sur och säger att det väl är lika bra att han flyttar. Mig har han inget till övers för, jag har ju "tagit glädjen ur livet" för honom...
Jag protesterade först, vi är en familj och ska hålla ihop. Men nu vet jag inte. Jag har grinat i timmar, fast barnen ser. Han ligger å sover.

Fan, vi skulle ju åka på semester nästa vecka. Nu vet jag inte hur det blir. Orkar inte tillbringa flera veckor på resande fot i husvagn med n man som hatar mig.

Känns inget roligt att säga till barnen att det blir ingen semester, mamma å pappa ska flytta isär istället...

TS: Jag tror du måste lämna honom för ett tag. Han är ännu inte redo att välja bort alkoholen. Först när ni är borta tror jag han kommer att fatta vad han har att förlora. Det låter också som om du själv och barnen kanske skulle behöva en paus från alkoholvardagen.

Skäms:
Läs ditt inlägg själv och fråga dig vad du skulle råda en annan kvinna att göra. Du har barn att taänka på. Lämna det destruktiva förhållandet, jag lovar dig att det kommer inte att bli bättre av att fortsätta som du gör nu. Dina barn tar skada av att vara i en sån miljö. Förlåt om jag låter hård, men jag vet av erfarenhet vad jag talar om. Läs gärna tidigare inlägg...

Jag följer er!
Allt gott.

Så länge han inte själv vill förstå sig på sitt missbruk så kommer han att avsky dig som ständigt upplyser honom om det han inte vill se. Du kommer att vara hans fiende.

Separera ett par månader så han verkligen får ta ansvar över sin egen konsumtion på allvar. Antingen väljer han familjen och dig eller så väljer han alkoholen.

Visst blir det jobbigt för barnen att växa upp med en berusad pappa men samtidigt så tror jag att det ger dem styrka att lära sig av dig att man inte står ut med ett beteende som hans.

Usch vad vi har bråkat hela veckan, han har varit så himla elak mot mig. Skickade ut honom i förrgår kväll, han kom hem igen i går vid middags tid, inte en endast ursäkt, ingenting. Tro nog att jag har gråtit slut på alla mina tårar för honom. Jag mår så fruktanvärt dåligt, o jag vet inte vad jag ska göra. Innerst inne så älskar jag ju honom, men man kan inte vara med någon som oftast behandlar mig som skit.

Fy vad jag hatar det här, hur kunde jag vara så dum förra sommaren o tro att allt skulle bli bra att han inte skulle dricka någonting. Varför skaffade jag ett barn till? Så himla lurad känner jag mig

Anonym (orkar inte mer) skrev 2009-07-01 19:23:28 följande:

Jag känner igen det beteendet helt. Det han känner är förödmjukelse att inte "få" bestämma själv. Han är martyr just nu och "lider" under ditt förmyndarskap. Han lever i tron att han kan hantera alkohol. Tyvärr är det nog så att han måste själv komma till insikt. Som det är nu så är det bara du som gjort det. Han går med på alla möjliga arrangemang för att få dricka för det viktigaste är att han kan fortsätta dricka, om än bara lite. För har han "tillåtelse" att dricka lite så kommer han att ha mer undanstoppat så han får i sig sin mängd ändå. Han kommer sannolikt också att söka sig bort från hemmet mer och mer. Inte nödvändigtvis till krogen men till en plats där ingen övervakar honom där han kan dricka i fred.

Er situation är ju inte hållbar och för att han ska kunna sluta kröka så måste han vilja det själv. Att vara nykter för att någon annan bestämt det fungerar inte, det leder bara till aggressivitet. Lösningen är att han måste komma till insikt om att han inte fungerar med alkohol och hitta den där viljan. Sedan med hjälp av förslagsvis andra nyktra alkoholister kan han lära sig att leva nykter. Vi är många som bevisat att det går, om man vill.

Vill han inte så har du två val. antingen accepterar du att han dricker eller så tar du ditt pickåpack och ger dig iväg. Då får han ta konsekvensen av sitt krökande. Förhoppningsvis kommer han till en punkt då han inser att krökandet inte är värt det efter det och ni kan börja om igen. Eller så brakar det rakt utför, men då har han valt den vägen själv.

hur går det ts?

Här är en till som är i samma situation som du, fast det har gått ännu längre här.

Han kommer inte ens hem längre efter jobbet, utan sätter sig någonstans och dricker. Är så jävla less på honom, vill bara att han ska dra åt helvete.
Har börjat hata honom så mycket, känner inga positiva känslor för honom längre. Vi har flera barn vi med.
Han dricker också flera gånger i veckan. Jag vill inte heller att han dricker framför barnen och det är därför som han håller sig undan hemmet.

ojoj: hoppas du läser hela tråden... Mitt råd är att ta reda på vad alkoholism innebär genom internet, böcker och möten på Alanon. Genom att lära sig och själv förändra sitt mönster kan läget förändras. Att vänta på att en person med alkohlproblem själv ska ändra sig är lönlöst. Han fortsätter så länge det går. Har du barn är det mycket viktigt att bryta det destruktiva beteendet!
All kraft till dig och er andra som kämpar med denna överjävliga situation.

Kram från Stop som varit där.