• Mittilvet

    Korkad sambo

    Oftast är min sambo smart.

    Ibland är han det inte, exempelvis i eftermiddags när jag kom hem ifrån jobbet efter uppfriskande 14-timmarspass i 29 graders värme *ironi*

    Jag hade talat med honom i telefon flera gånger men hursomhelst, det han inte hade kläckt var att han hade bestämt med sitt barn sedan innan att de skulle packa ihop badgrejer, ta med sig mitt barn och hunden för att åka till sjön och ta ett kvällsdopp utan jag mötte dem på parkeringen och en snabb fråga slängdes ut "du kanske vill följa med oss och bada förresten från "bonus"barnet och sambon nickade instämmande.

    Gulligt tycker säkert många att de frågade ifall jag vill "följa med" något som de bestämt och mitt spontana svar blev "nej"

    Konstigt må tyckas, jag tycker jättemycket om kvällsdopp, bada överhuvudtaget är jätteskönt och särskilt efter idag men ändå sa jag nej.

    Det känns som min smabo låter det barnet ta min plats.
    Jag är uppfostrad med att det är vuxna som bestämmer, kommer överens och det är barnen som följer med, inte tvärtom.

    Vet inte hur jag ska få fram det till min sambo, att prata om det barnet är minerad mark.
    Jag tror mig veta att min sambo inte alls lägger samma värdering i det här som jag gör och jag vet inte hur jag ska få honom att förstå att jag känner mig åsidosatt det som är min familj, han "tar" vårat barn och gör saker vi inte kommit överens om och jag släpps inte in i min familj utan han lallar runt i sin familj, en a foten i våran och ena foten i sin förra.

    Jag stack iväg och badade själv och det var skönt, men vart de tog vägen vet jag inte för de är iaf fortfarande inte hemma.

    Jag känner mig utanför och jag kanske har mig själv att skylla men jag mår skit av att "förlja med" jag har provat många gånger och det känns alltid lika konstigt.
    De har sin symbios och jag känner mig inte det minsta delaktig, dels för att jag känner sådan avsky mot barnets existens och sätt att vara, delvis att min sambo inte är mer lyhörd och delvis...
    Ja, det finns säkert hur många aspekter som helst.

    Hursomhelst så tycker jag inte om att min sambo bestämmer med det barnet vad vi andra ska anpassa oss efter.
    Barn anpassas efter vuxna, är jag den enda som känner så?

    Och kom inte med era jävla påhopp, jag är så trött på er så jag spyr utan nu vänder jag mig till de som har kreativa förslag som kan leda till något positivt gällande min och sambons relation och kommunikation.

    Att "säga det rätt ut" kommer inte hjälpa tror jag, har gjort det gällande så mycket annat och jag har bara fått honom i någon form av försvar och ilska att jag är dum som känner som jag känner.

  • Svar på tråden Korkad sambo
  • Anonym (guld & gröna...)

    Calles matte skrev 2009-07-08 21:51:45 följande:


    Anonym (konstigt) skrev 2009-07-08 19:09:13 följande:
    Som jag uppfattar det handlar det inte alls om att TS sambo åkte iväg själv med barnen och badade, utan om att TS kände sig överkörd när hon inte ens fick höra om planerna (som ju låg på tid som hon troligtvis räknade med skulle bli gemensam), i förväg. Detta trots att hon flera gånger under dagen pratat med sin sambo. Hade hennes sambo någon gång under dagen när de talades vid nämnt för TS att "du, jag funderar på att ta med mig barnen och bada en sväng i kväll, har du lust att hänga med eller vill du hellre passa på att få lite tid hemma i lugn och ro?" så är jag helt övertygad om att situationen hade sett helt annorlunda ut.I en familj så planerar man den gemensamma tiden gemensamt, och precis som TS säger så bör de vuxna vara de som tar besluten. Det är inte möjligt om den ena vuxna parten inte ens informeras. Självklart kan man göra vad man vill på tid som ändå spenderas var för sig (t ex när den andre är på jobbet) men "gemensam" tid bör båda få lov att vara med och besluta om.På motsvarande sätt skulle jag aldrig låta bli att inkludera mina bonusbarn i planer som inträffar då de förväntas vara hos oss. Undrar hur de skulle känna om de när de kom hem någon dag mötte oss på parkeringen på väg någonstans utan att vi ens i förväg frågat om de ville följa med, trots att vi visste att de skulle komma. Hur skulle det kännas om de kommit 5 minuter för sent och missat oss, bara för att de inte visste vad vi planerat?
    Jag håller med dig!

    Visst jag gillar inte att hon inte gillar barnen.
    Men jag har varit i en liknande situation och GILLAT barnen men det var bara sonen som gillade mig, dottern gjorde det inte och visade det tydligt också, det spelade ingen roll vad jag köpte henne vad jag och hon gjorde tillsamman eller att hon och hennes pappa gjorde saker ensamna.
    Hon tog över ändå.
    Till och med hennes lillebror såg det och sa det till henne, men då kunde hon ställa till en scen så allt skulle fokuseras på något annat.
    Allt från att hon försökte få brorsan att ha fel till att spy rätt ut på golvet så pappa fick torka.
  • Anonym

    Jag tror att ts har väldigt låg självkänsla, annars blir man inte svartsjuk på ett barn.

  • Anonym (konstigt)

    Anonym (guld & gröna...) skrev 2009-07-08 22:23:15 följande:


    Calles matte skrev 2009-07-08 21:51:45 följande:
    Jag håller med dig!Visst jag gillar inte att hon inte gillar barnen. Men jag har varit i en liknande situation och GILLAT barnen men det var bara sonen som gillade mig, dottern gjorde det inte och visade det tydligt också, det spelade ingen roll vad jag köpte henne vad jag och hon gjorde tillsamman eller att hon och hennes pappa gjorde saker ensamna.Hon tog över ändå.Till och med hennes lillebror såg det och sa det till henne, men då kunde hon ställa till en scen så allt skulle fokuseras på något annat.Allt från att hon försökte få brorsan att ha fel till att spy rätt ut på golvet så pappa fick torka.
    Min bonusdotter har inte gillat mig i början heller...och tro mig jag har blivit testad...jag var den som "tog" pappa ifrån hennes mamma, trots att de var separerade (men hon trodde de skulle bli tillsammans igen) Det absolut bästa jag någonsin kunde göra var att backa, spela samma spel, jag ägnade mig åt min son, han son och vi skötte vårat. HOn fick ta över min sambo varannan vecka hur mycket hon ville...varannan vecka var vi själv och på kvällarna..DET bet bra ska jag säga, jag varken "köpte" henne eller pjåskade, tvärtom jag lämnade henne ifred och gav henne tid med sin pappa medans jag och de andra barnen gjorde saker...Tillslut var det hon som kom, ville lära känna mig och idag älskar vi varandra väldigt mycket och stormtrivs ihop. Det handlar om att ge barn utrymme på deras villkor, visst vi vuxna bestämmer mkt, men barnen ska ha en stor påverkan och inverkan i våra beslut, vi finns för dem. TID är viktigt när man är separerad och tid måste man ge dem, speciellt med deras biologiska föräldrar. LÅTER MAN BARN TA ÖVER SÅ GÖR DEM DET...dem känner av dig bätre än vad du gör, bästa är att backa och låta dem komma..det funkade för mig
  • Mittilvet

    Anonym (konstigt) skrev 2009-07-08 23:30:47 följande:


    Anonym (guld & gröna...) skrev 2009-07-08 22:23:15 följande: Min bonusdotter har inte gillat mig i början heller...och tro mig jag har blivit testad...jag var den som "tog" pappa ifrån hennes mamma, trots att de var separerade (men hon trodde de skulle bli tillsammans igen) Det absolut bästa jag någonsin kunde göra var att backa, spela samma spel, jag ägnade mig åt min son, han son och vi skötte vårat. HOn fick ta över min sambo varannan vecka hur mycket hon ville...varannan vecka var vi själv och på kvällarna..DET bet bra ska jag säga, jag varken "köpte" henne eller pjåskade, tvärtom jag lämnade henne ifred och gav henne tid med sin pappa medans jag och de andra barnen gjorde saker...Tillslut var det hon som kom, ville lära känna mig och idag älskar vi varandra väldigt mycket och stormtrivs ihop. Det handlar om att ge barn utrymme på deras villkor, visst vi vuxna bestämmer mkt, men barnen ska ha en stor påverkan och inverkan i våra beslut, vi finns för dem. TID är viktigt när man är separerad och tid måste man ge dem, speciellt med deras biologiska föräldrar. LÅTER MAN BARN TA ÖVER SÅ GÖR DEM DET...dem känner av dig bätre än vad du gör, bästa är att backa och låta dem komma..det funkade för mig
    ...men om man backar så tar många över och bara är glada att du håller dig borta och inte stör dem, om du mot förmodan skulle börja prata med din sambo (gud förbanne) så kommer fraser som "jag vill ha ensamtid", hur skulle du lösa det?
  • Anonym

    Du kanske skulle rikta svartsjukan mot din sambo istället för på hans dotter? Det är ju alltid föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sitt/sina barn

  • Anonym (konstigt)
    Mittilvet skrev 2009-07-08 23:50:33 följande:
    Anonym (konstigt) skrev 2009-07-08 23:30:47 följande:
    ...men om man backar så tar många över och bara är glada att du håller dig borta och inte stör dem, om du mot förmodan skulle börja prata med din sambo (gud förbanne) så kommer fraser som "jag vill ha ensamtid", hur skulle du lösa det?
    Förstår inte, jag vill ha ensamtid? med vem barnet? Klart att han måste få det. Är det ditt eller erat gemensamma barn det andra?..antar att det bara är ditt eftersom du nämner det som "mitt barn"? Du kan väl göra nått tillsammans med henne/honom? Jag har bara så otroligt svårt att förstå varför du inte ger dem utrymme att umgås själva? Jag som vuxen (som du pratar om) måste kunna backa och ge rum åt ett barn, hon/han kanske behöver sin pappa och även om du tror att du ska vara med och bestämma om deras tid för att ni är en familj så funkar det inte alltid. Vuxna ska inte alltid bestämma över barnets tid, vi låter våra barn bestämma mkt här hemma, min sambos barn kan säga att jag/vi vill åka på badhuset med pappa (inte mig) klart dem måste få det och andra saker kanske hamnar i kläm men va fan dem är bara små en gång, vi har ett helt liv tillsammans och varannan vecka. Ibland kan hans dotter vilja göra saker med bara mig...tjejgrejer osv. Det är ju så...de stora besluten tar vi som vuxna, JA, men jag begär inte att min sambo ska meddela mig om allt han gör med barnen när jag jobbar eller har jobbat ett djävulskt pass, då är jag trött. Jag tycker verkligen att di sambo ska tänka sig för, dels hur du pratar om hans barn (han mitt ex. nya sagt så om min son hade jag funderat på ....ja jag vet inte vad men nått allvarligt som ink. nått som gör ont) och sedan hur du begär att du ska bli satt i första rum...hans barn är hans kött och blod och det kommer du aldrig ifrån och dem MÅSTE få tid UTAN dig, det är bara att gilla läget, det har jag gjort för länge sedan, tro mig erat förhållande blir bättre när du får den ro i kroppen som kommer att infinna sig....då du tänker jaja dem ska fara och bada, då går jag in tar ett glas vin och njuter av att vara ensam...inget illa menat men jag ber dig att tänka...det har jag fått göra 100 ggr och jag har gått samma väg som du...men jag älskar idag mina bonusar
  • roise2
    Anonym skrev 2009-07-08 22:26:17 följande:
    Jag tror att ts har väldigt låg självkänsla, annars blir man inte svartsjuk på ett barn.
    Kanske pappan som är svartsjuk? Det är ju han som verkar vilja ha barnet för sig själv och hålla resten utanför.
    Det kallar jag för svartsjuka. Dessutom en svartsjuka som präglar barnet negativt eftersom det får lära sig redan nu att alla ska foga sig efter dess vilja.
  • Anonym (*)
    roise2 skrev 2009-07-09 00:08:39 följande:
    Kanske pappan som är svartsjuk? Det är ju han som verkar vilja ha barnet för sig själv och hålla resten utanför.Det kallar jag för svartsjuka. Dessutom en svartsjuka som präglar barnet negativt eftersom det får lära sig redan nu att alla ska foga sig efter dess vilja.
    Svartsjuka för att pappan vill umgås med sitt barn? Det skulle inte jag kalla svartsjuka. Föräldrakärlek snarare..
  • Dadindacity

    Jag gissar att den här badkvällen bara var ett exempel i mängden och det gör ju att det svårare att förstå situationen, men det låter ju som om sambon aldrig har nån tanke på att nån kan ha en annan åsikt om vad som är kul att göra som familj än vad han och hans första barn tycker är kul. Det är väl okej om det händer en gång, men om ni har pratat om det flera gånger och han fortfarande gör likadant gång efter gång så är han nog faktiskt lite korkad som du skriver, och då kommer det aldrig att bli bättre. Med det i åtanke är det nog bäst om ni flyttar isär, det blir nog faktiskt alla nöjdast med i längden. I alla fall du och båda barnen.

    Sen kan jag ju hålla med andra i tråden om att din inställning till det andra barnet är lite väl neggig, men man har ju rätt att tycka vad man vill om andra, även barn, man vet ju inte vad som ligger bakom dina åsikter.

    Hoppas bara du inte är elak mot kidset för det förtjänar barn i alla fall inte.

  • Mittilvet

    Anonym (konstigt) skrev 2009-07-09 00:04:44 följande:


    Förstår inte, jag vill ha ensamtid? med vem barnet? Klart att han måste få det. Är det ditt eller erat gemensamma barn det andra?..antar att det bara är ditt eftersom du nämner det som "mitt barn"? Du kan väl göra nått tillsammans med henne/honom? Jag har bara så otroligt svårt att förstå varför du inte ger dem utrymme att umgås själva? Jag som vuxen (som du pratar om) måste kunna backa och ge rum åt ett barn, hon/han kanske behöver sin pappa och även om du tror att du ska vara med och bestämma om deras tid för att ni är en familj så funkar det inte alltid. Vuxna ska inte alltid bestämma över barnets tid, vi låter våra barn bestämma mkt här hemma, min sambos barn kan säga att jag/vi vill åka på badhuset med pappa (inte mig) klart dem måste få det och andra saker kanske hamnar i kläm men va fan dem är bara små en gång, vi har ett helt liv tillsammans och varannan vecka. Ibland kan hans dotter vilja göra saker med bara mig...tjejgrejer osv. Det är ju så...de stora besluten tar vi som vuxna, JA, men jag begär inte att min sambo ska meddela mig om allt han gör med barnen när jag jobbar eller har jobbat ett djävulskt pass, då är jag trött. Jag tycker verkligen att di sambo ska tänka sig för, dels hur du pratar om hans barn (han mitt ex. nya sagt så om min son hade jag funderat på ....ja jag vet inte vad men nått allvarligt som ink. nått som gör ont) och sedan hur du begär att du ska bli satt i första rum...hans barn är hans kött och blod och det kommer du aldrig ifrån och dem MÅSTE få tid UTAN dig, det är bara att gilla läget, det har jag gjort för länge sedan, tro mig erat förhållande blir bättre när du får den ro i kroppen som kommer att infinna sig....då du tänker jaja dem ska fara och bada, då går jag in tar ett glas vin och njuter av att vara ensam...inget illa menat men jag ber dig att tänka...det har jag fått göra 100 ggr och jag har gått samma väg som du...men jag älskar idag mina bonusar
    Ledsen, men jag lste bara början av det du skriver eftersom du inte har förstått innehållet av TS och därför talar vi inte om samma sak.

    Men tack för att du försökte, om det var det du gjorde.
Svar på tråden Korkad sambo