xtravaganza

Jag körde helfart i 4 veckor och gick ner 7-8 kilo. Första dagen gick det bra, men nu känner jag mig hungrig. Får höra med henne på torsdag men då har ju upptrappningsveckan gått.

Det kan ju vara så att du ätit för kort tid magsäcksmässigt, dvs att den inte krympt så mycket som om man ätit ett antal veckor till. Vad gäller mängden mat så ska man vara försiktig med matintaget o verkligen följa upptrappningsveckan till punkt o pricka just för att risken för tarmvred är så stor. När du tränar så se till att du äter inom en timme efter att du tränat klart.

Nu har jag varit på barnkalas och ätit vaniljshake och vatten, medan resten av gästerna åt korv m. bröd, glass m. maränger & chokladsås och godis. Känner mig riktigt duktig. Snart är jag halvvägs i tid på helfart och det går fortare än man tror. Skulle vilja öka takten på viktminskningen något, funderar på att att köra en vecka med morgonpromenader och se om det hjälper.
Nästa vecka skall vi ha gäster, får fundera ut vad både gästerna och jag skall äta. Det blir nog plankstek och någon efterrätt. till gästerna. Funderar på att baka brödet från resultattråden och bjuda på till frukost för det lät jättegott.
Imorse var jag iväg på barnmarknad shoppade 1 vinteroverall till min stora tjej, 5 par jeans och en vit sommarklänning för totalt 305 kr. Imorgon får jag reda på hur det gick med det som jag lämnat in till försäljning.

kmh- du är modig du. Jag har i stort sätt stängt av mitt sociala liv då jag kan inte ens se det roliga i att bjuda hem mina vänner alt. gå på en middagsbjudning och bara ta en shake. Jag har valt att låta det vila ett tag och ta igen det sen. Kanske är jag inte lika motiverad, jag vet inte. Däremot har jag med klarat ett kalas och det är inte lätt men det går.

Igår och idag har min motivation iaf sätts på allvarliga prov. Det är inte lätt alla gånger när man har stora besvikelser, framförallt ifrån sitt eget barn. Båda det ena och det andra kommer att lösa sig men jisses vad jag nästan "sket" i allt idag och åkte och köpte något att äta. Kan säga man märker i såna här stunder hur viktigt den mentalaträningen har varit.

För det mesta tycker jag att dagarna går hur sakta som helst. Dom som annars bara flyger förbi. Fast när jag tänker tillbaka har dagarna gått jätte fort! Jag kanske skulle sätta up ett datum som jag kör helfart till oavsett viktminskningen för att ha något att räkna emot. Jag har annars mer siktat in mig på vilken vikt jag ska använda som mål för att sen gå över till halvfart för resten.

Tack MissB, men jag vet inte om jag är så modig. Besöken var inplanerade när jag började med Xtravaganza och det är svårt att hitta nya datum som fungerar, så det är bara att kämpa på. Däremot tänker jag vänta med att bjuda in andra kompisar tills jag åtminstone går på halvfart.
En sak som jag däremot tycker känns jobbigt är att gå på bio, som jag tänkte belöna mig med nu när jag väger mindre än 80 kg, utan att äta något. Sedan verkar det som jag kommer nå nästa delmål innan jag har kunnat komma iväg på bio.

Mitt sociala liv skrider på som innan; jag har med mig mina soppor på café, middagar, kalas osv och det funkar bra. När jag var viktväktare klarade jag inte av det sociala, jag föll alltid dit o 'syndade'. Att jag klarar det nu tror jag mycket har att göra med att jag bara äter sopporna. Hur det blir sen när man går över på halvfart o tuggar igen vågar jag inte riktigt tänka på. Min förhoppning är ju att den karaktär jag har idag finns med mig även då. Har aldrig haft nån innan *ler*

Sen tror jag mycket av karaktären kommit sig av att vi gör detta offentligt genom vår blogg, att alla vänner, arbetskamrater o våra familjer varit involverade i detta sedan vi startade...det gör ju att man har många ögon på sig o man vill ju inte misslyckas

kmh- Jag känner igen det där med bio! Jag är inte en biogåare i vanliga fall men ibland med barnen, så klart när SITC kom ut och nu skulle jag vilja gå se Jackson filmen men min första tanke var ingen popcorn?? då väntar jag haha.

mozilla- jag var precis tvärtom med vv, kunde lätt gå på fik och bara ta något nyttigare. Samma när jag fyllde 30 så var hela buffén vv recept och det gick kanon. Jag som dig har talat om det på jobbet och med mina vänner så alla vet att jag kör detta. Jag fick en rädsla igår just för att äta när jag mådde jätte dålig. Jag vill inte misslyckas och var rädd för att ta det steget till mat. Glad nu att jag klarade det!

MissB:
Strongt att kunna stå emot matsuget. Jag för min del har ju haft chips som min last, så chips är helt förbjudet i detta hem

jag har upplevt/upplever min största motgång hittills, eller vad man ska kalla det. En sak har hänt (det är inget superallvarligt egentligen fast jag känner mig sviken) och jag är jätteupprörd, ledsen, stressad osv. och då brukar jag alltid ta en burk Cola och det lugnar ner mig så jag kan handskas med situationen.
Nu kan jag inte göra det så då gäller det att träna, träna på att inte leta mig ner till kvarters butiken. Och komma på något annat som kan lugna mina nerver och stabilisera mitt humör. Det måste ju gå! På något vis.