Jag står inte ut med min man längre. Vi har helt växt ifrån varandra. Jag har hög utbildning (doktorsgrad) ett välbetalt och utvecklande arbete där jag gör karriär. Jag är bildad och intelligent.
Han hoppade av sin utbildning, har ett vanligt jobb och är inte intresserad av annat än vardagliga saker som fotboll och husrenoveringar. Jag vill diskutera filosofi och politik. Men får bara puckade svar.
Jag vet inte vad jag ska göra? Någon som varit i samma situation?
Det där låter som min fru.
Vi träffades på universitetet och hade samma framtidsplaner. Men sedan gick allt snett. Jag fortsatte studera, läste klart min utbildning och fick ett fint jobb.
Min fru hoppade av och har ströjobbat sedan dess. Deltid oftast.
Idag håller hon mest på och chattar eller byter grejor på Tradera. Hon lagar nästan aldrig mat och orkar knappt ta på sig en riktig kjol eller klänning. Fick hon bestämma skulle hon gå runt i "mysbyxor" även på stan. Hon är inte intresserad av några intellektuella diskussioner alls. Läser ingenting utom möjligen veckotidningar eller chic-lit. Hon gillar såpor om de inte är för sent på kvällen. Dessutom har hon säkert gått upp tio kilo och väger snart över 70 kilo!
Nej, det här var inte vad jag drömde om eller vi planerade.
Anonym (Akademiker) skrev 2009-09-16 17:24:54 följande:
När jag träffar på en akademiker, (gör det ofta inom mitt yrke)... då vill jag bara därifrån.. (oftast får jag kväva skrattet) 
Jag tycker att det är intelligent och supersexigt med en karl som är stark och praktiskt lagd.. inte en som bara rabblar en massa goja han läst och lärt sig utantill...
Anonym (Candy) skrev 2009-09-16 17:45:12 följande:
Så man räknas alltså, enligt dig ts, som trög bara för att man inte har samma intressen?!
Men är ens TS här eller....
Anonym (Candy) skrev 2009-09-16 18:00:42 följande:
Från början verkar ts man ha velat ta en annan väg i livet och ändrade sig. Ts utveckas och de verkar inte vara lika.
Ska man fortsätta vara tillsammans med någon för att man en gång i tiden föll för denne?
Jag undrar också om ts älskar sin partner? Om hon gör det så kanske det är värt att fundera på om det går att ändra, i annatfall så ser jag ingen mening med att kämpa. För mig är kärlek inte just sådan man framkallar.
Jag skulle ha svårt att vara tillsammans med någon som inte studerar eller på annat sätt tar till sig nya ting (lärare fungerar bra tex). Någon som utvecklades på andra sätt men inte genom jobbet? Nej då hade jag nog inte varit intresserad om den inte ville byta. Varför? För att jag vill ha någon som gillar utmaningar.
Skulle jag inte kunna diskutera filosfi, politik mfl. med min partner skulle jag inte vilja stanna kvar. Snobbigt? Nej. Jag har inget behov av massa pengar, däremot en realtion som utvecklar mig och min partner.
Anonym (Akademiker) skrev 2009-09-16 17:24:54 följande: