Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 7

Vidarchefar: Bor du i Stockholms län? I så fall kommer du erbjudas IBT via habiliteringen. Då är det bästa att försöka få till ett möte med förskolechef och hab där förskolan får information om vad IBT är och vad som krävs av dagiset och hur viktigt det är med intensivträning för barn med autism. Detta räckte dock inte för vår förskola utan de fortsatte att säga nej, liksom resursansvarig på kommunen. Då hade jag ändå både psykologutlåtande och läkarutlåtande där det skriftligen stod att sonen behövde minst 30 timmars intensivträning i veckan för att utvecklas optimalt, samt att det bästa för sonen vore om han fick gå kvar på sin förskola där han ändå kände sig trygg. I stället för att bråka mer med dagischefen kontaktade jag i stället chefen för barn och utbildningsförvaltningen på kommunen, plus enhel del andra kommuntjänstemän och även kommunstyrelseorföranden och berättade om vår situation. Jag fick då ett löfte både från ordföranden och chefen för utbildningsförvaltningen att de skulle se till att sonen fick sin träning.

Nu har vi hållit på med IBT i 1,5 år och jag är så glad över att det fungerat så bra med dagis och träningen som de ändå har gjort. Min personliga tro är att det är väldigt viktig med mycket, mycket träning i kommunikation och samspel under barndomen. ABA/IBT/TBA är det förhållningssätt som har studerats mest och som givit fina resultat, men det betyder inte att de andra metoderna som tex sonrise, floortime, denvermodellen, PRT etc inte fungerar lika bra. Det finns tex en nypublicerad studie om Denvermodellen som fått precis lika fina resultat som IBT. Men precis som Nilsfar skriver så finns det ingen forskning som jämför de olika metoderna/träningssätten med varandra och då är det ju svårt att veta vad som egentligen är bäst. Det är säkert olika från familj till familj. Det jag kan säga om IBT är att det är ett väldigt effektivt sätt att lära barn med autism,  men att det kan också vara svårt att få en generalisering och ett spontant användande av det barnet lär sig om man enbart kör bordsträning. Så mycket som möjligt ska man använda barnets motivation, använda sig tex. av incidental teaching (rigga situationer där barnet lockas att kommunicera pga att det är motiverat och vill någonting) och träna naturligt i vardagen också. Vi kör bordsträning bara vid ren nyinlärning eller om det är något moment som sonen tex inte kan lära sig i en vanlig leksituation.

Zelia. Tackar för din beskrivning av hur ni använder er av och tränar ibt. Jag känner precis likadant med vår träning även om vi bara tränat i drygt ett halvår. Vi försöker få in så mycket av träningen i vardagen som möjligt. Det känns som det ger mest för både oss och sonen. 

På onsdag ska jag kontakta förskolechefen och se om vi kan få dispens och ha sonen på förskolan 9-16 när bebis kommer. En undran till... Jag tycker att vår resurs på förskolan är dålig på att komma upp i sina 20 timmar i veckan. Vi har som sagt kört ibt lite drygt ett halvår och sonen går fn på förskolan 8.15-16. Hon kommer max upp i 15 timmars träning på förskolan vilket känns lite dåligt eftersom ök är att förskolan ska träna 20 tim/veckan. Hur funkar det för er? Sonens resurs vill även delta i så mycket av gemensamma aktiviteter som möjligt, utflykter, gå till skogen, gå till lekpark etc. Jag känner mig lite dubbel för jag vill också att sonen ska få delta i gemensamma aktiviteter tillsammans med de andra men känner också att träningen blir lidande. 

Är även besviken på behandlingsansvarig på Autismc. eftersom hon aldrig tar upp bristen på tid i vår träning. 

Vidarchefar: Vi bor i Stockholm och får ha sonen på förskola 9-15 varje dag. 

 

MammaTN: Våra resurser (vi har två stycken som jobbar halva tiden var med M) kommer upp i 20 timmars träning i veckan. Han får ca 50 % bordsträning och 50 % integrering just nu. Det första året var det betydligt mer bordsträning (kanske 75-80 %) . Vid integreringen jobbar resurserna aktivt på att M ska dels kunna delta i de vanliga aktiviteterna och dels på att han ska öva sig just på de grejerna som vi har kört i bordsträning fast in real life. Det är bla  lek, som tex. leka med pippihuset och dockorna med något annat barn, vara med på samling, följa med på utflykt och gå med snöret tillsammans med de andra barnen, delta i lekaktiviterna på utflykterna, be om saker vid lunchen, svara på frågor, lyssna på de andra fröknarnas instruktioner, gå på toaletten etc. Integreringsträningen kan aldrig bli lika "effektiv" som bordsträningen och det kan därför vara svårt att avgöra hur mycket av tiden som M är ute i barngruppen som verkligen räknas som ren träning. Men all kommunikation och samspel är ju träning i allra högsta grad. Om tiden i lekparken utnyttjas på rätt sätt så kan det bli finfin träning där. Vår M får lära sig att tex. be om hjälp för att klättra upp eller ta sig ned från klätterställningen, be om mer fart när han gungar, fråga ett annat barn om de ska gunga eller åka karusell tillsammans, leka kurragömma, följa Jonn etc. Det finns ofta enhel del tillfällen till kommunikation och samspel i lekparker, åtminstone när det gäller M eftersom han oftast är väldigt motiverad och vill göra saker, men fortfarande behöver endel hjälp. Då kan man ju passa på att träna ögonkontakt, att han ska rikta sig, att han ska tala om vad han vill göra etc. Om resursen tar tillvara på alla tillfällen till träning (plus att man också riggar situationer ibland) under dagen så kommer man ju upp i åtminstone 4 timmars träning per dag . Kan du inte göra ett studiebesök på förskolan under en dag och se hur resursen tränar ? Det säger mer än antalet timmar som hon skriver upp. Ett annat tips är om resursen kan göra ett studiebesök på en annan förskola som kör IBT  tiden, så hon kan få idéer kring hur hon kan utnyttja timmarna mer effektivt, även då din son är med på de andra barnens aktiviteter. Våra resurser har tex. gjort studiebesök på Fyrklövern (tror jag det hette) som är ett IBT dagis på Söder. 

VARDAGSAKTIVITETER

RAST/UTELEK

PS Mailadress: [email protected] DS

var på en intressant föreläsning i jobbsammanhang (jobbar med musik) där en forskare på KI som även var pianist (Fredrik Ullén) hade gjort omfattande studier på musikens påverkan på hjärnan. Man kunde se stora positiva effekter i hjärnan - tex påspråkcentrum - hos personer som i barndomen fått musikalisk träning. Både den vita och den grå hjärnsubstansen var större hos musiker bara som exempel. Han drog upp en amerikansk studie (tror jag det var = där slumvis utvalda barn på 8 år hade fått lektioner i sång, piano, drama resp ingen extra träning. De barn som hade fått sång eller pianolektioner hade betydligt bättre resultat än de övriga båda grupperna efter ett år vad det gälle "over all achievement" - alltså musikaliska kunskaperna "spiller över" på Iq, på mattekunskaper, på språk, på motorik osv. De började nu titta på hur den här kunskapen kan användas för att påverka "hjärnor med problem"; strokepatienter, CP mm var det han nämnde, men jag kunde inte hålla mig från att maila en förhoppning om ett samarbete kring autismforskningen under Sven Bölte på KI.

Men musik. Jag tror på det. Frågan är om FMT är det man ska prova först, eller om man helt enkelt ska skaffa sig ett piano, eller tja, något helt annat.

Kaffemamma: Frågar du mig vet du v ad jag tycker FMT-utan tvekan. Det handlar ju om så mycket mer än musik. Musiken är ju  i FMT medlet för att barnet ska kunna "dra om" ledningarna i kroppen. Enkelt uttryckt.

Är själv överlycklig idag då FMT-terapeuten hört av sig och vi kan börja igen redan på fredag efter ett långt uppehåll över sommaren.

Men visst har musik starka krafter. Utan tvekan.

Kaffemamma: Jag tror också på musik. Funderar på att låta M börja med något instrument att spela. Innan han började prata var han väldigt tonsäker och kunde nynna låtarna helt felfritt. Nu sjunger han med ord istället, men han kan inte sjunga melodierna lika exakt längre.

Om ett år ska G få börja spela suzukifiol. Storebror gjorde det ett tag men tröttnade. Men G kommer med största sannolikhet inte att tröttna. Jag tror att musik i alla former utvecklar en människa.

Jag är lärare och använde mig mycket av musik i skolan för att få eleverna att reflektera, uttrycka känslor och tankar.

lite intressanta och annorlunda tips från den autistiska proffessorn Temple Grandin

http://autism.com/edu_teaching_tips.asp