• Dallis

    Cerclage?

    Jag undrar om det finns någon som har erfarenhet av cerclage?
    Jag är gravid med andra barnet och ska få ett cerclage om ca 9 veckor.
    Kommer bli helt sjukskriven efter det. Hur hade ni det? Jobbade ni? Vad fick ni/fick inte göra?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-02-28 00:07
    Här finns många tjejer som tillsammans har en massa erfarenheter om det mesta som rör cerclage.
    Alla frågor är välkomna, även de med "äckelvarning"

  • Svar på tråden Cerclage?
  • MiScHoOo

    Jag ska berätta någonting tråkigt för min del Rynkar på näsan

    Jag trodde jag var stark, dessa senaste dagarna har jag insett att jag är svag. Psyket har tagit över mitt liv. Jag återvänder till jobbet inom en månad efter jag har förlorat mina barn. Jag har rest mycket för att byta miljö och så vidar. Men nu senaste dagarna inser jag att jag är ingenting, bara en som har krymt tillbaka i skalet.
    Det är så illa att jag har emailat min läkare om att hon ska skicka mig till en psykolog, jag har haft kurator som är hur snäll som helst, men det gav mig ingenting. Jag vill kunna disskutera med en kunning person, hade jag velat bara prata av mig till någon så har jag min familj och vänner.
    Trodde inte att var så svag och ledsen, idag efter min rehab (har fibromyalgi) undervisning så sa sjukgymnasten, du måste gå ut varje dag...
    Imogon ska jag träffa mina arbetskamrater och sedan ska jag ha min underbara vän (också en super nära kollega).
    Vill vara normal,,, vill vara glad,,, vill orka,,, men det enda jag har är oron Gråter. Ibland säger jag till min man att allt är hans fel, som tur skattar han och stöttar mig som vanligt.

    Förlåt mig för mitt gnällande

  • vixan
    Nenne skrev 2011-05-19 20:05:33 följande:
    okej....som sagt så om de nu var slemproppen jag fick veckan innan Malte föddes så var min också helt genomskinlig och som sagt väldigt geleaktig typ som gel man äter. Men tror inte heller jag behöver oroa mig. Men man blir ju lite väl nojig just nu. Trotts att jag även går in i v 27 (26 +0) trodde de skulle bli lite bättre då. Men blir nog helt lugn efter man gjort 28 hela veckor. Trotts att jag vet att de överlever nu om den skulle föddas nu. Men har sagt att den ska stanna minst 8 veckor till ;)
    Ja du denna eviga oron. Den fortsätter mer eller mindre resten av livet. 
  • vixan
    melinda88 skrev 2011-05-19 20:27:10 följande:
    Hej på er!

    Jag miste min dotter i v 22 och är nu gravid igen (13+1). Den 10 juni ska jag få ett cerklage isatt och jag känner mig som ett frågetecken när det gäller det mesta kring proceduren. Tänkte höra om det är någon som har lust att berätta hur det går till? Ska få lite mer information inom dom nämsta dagarna men det vore skönt att få höra från någon som själv har erfarenhet av det :)

    Vad händer på sjukhuset? Narkos? Hur är det att leva med det? Något att tänka på? Sex? Som sagt så är frågorna många :)

    Kramar till er alla
    Beklagar att du mist din dotter men gratulerar till ny graviditet. 
  • snalmums
    Lanie skrev 2011-05-19 22:04:49 följande:
    hej igen alla! är hemma nu. läkaren kunde inte så ngt färskt blod så därför tog hon beslutet att inte klippa cerklaget, dessutom de sd jag har gör inte ont o befinner sig mest till övre halvan av magen, känner alltså inget tryck nedåt i samband med sd. hon hittade inte tappen, så förmodligen är den utplånad så det enda som håller ihop allt är cerklaget. läkaren tror det blir bebis när som helst, så fort jag får onda sd eller färskt klarrött blod så är det raka vägen in.

    jag tror inte man ska stirra upp sig för hur det är för andra. för andra kanske det är normalt med gelaktiga flytningar, andra har grönaktiga, ngn tredje bara genomskinliga tunna. tror mest man ska hålla utkik efter om ngt förändras. för mig som inte haft slemmiga flyttningar alls, har bara haft tunna, genomskinliga innan o helt plötsligt blir det en annan karaktär på dem. därför jag ringde.hej på dig!

    beklagar din förlust o passar på att gratulera till det nya livet i magen! det är bra av dig o ta reda på lite vad andra upplevt innan du ska få information, det gör att du kan ställa ännu mer frågor när du väl sitter där.

    Antingen blir det narkos eller ryggbedövning, det har o göra med vad operatören anser vara bäst. jag blev sövd och jag blev inlagd med bricanyldropp över natten för de ville hålla koll på att allt var lugnt. hur du kommer o leva är mkt upp till dig själv. förmodligen kommer du o få höra att du kan leva relativt normalt men ska undvika träning, tunga lyft, bad, kanske även sex. sen är det upp till dig att känna efter hur mkt du tror du klarar av. vissa kan leva ganska normalt, medan andra blir helt sängliggande. själv har jag tagit det väldigt lugnt, kanske lagat lite mat, slängt in en tvätt i maskinen då o då, varit med till affären ngn gång.. men annars har jag varit hemma, legat i soffan eller sängen. det är nu när jag kommit längre (är i v 35+) som jag har vågat att börja göra mer hemma. kommer du o bli sjukskriven?

    lycka till med allt!
    vad skönt att allt gick bra och att du blev så bra omhändertagen av bm där på fl! ja kanske bäst att avakta och se nu vad som händer. skönt att dom inte klippte riktigt än utan att du kan gå några dagar, veckor till förhoppningsvis. åh vad jag vill vara i din sits nu. idag känner jag mig lite bättre än igår, förhoppningsvis håller det i sig tills tisdag då jag ska på nästa kontroll.
    bf 3 september
  • snalmums
    MiScHoOo skrev 2011-05-19 22:45:29 följande:
    Jag ska berätta någonting tråkigt för min del Rynkar på näsan

    Jag trodde jag var stark, dessa senaste dagarna har jag insett att jag är svag. Psyket har tagit över mitt liv. Jag återvänder till jobbet inom en månad efter jag har förlorat mina barn. Jag har rest mycket för att byta miljö och så vidar. Men nu senaste dagarna inser jag att jag är ingenting, bara en som har krymt tillbaka i skalet.
    Det är så illa att jag har emailat min läkare om att hon ska skicka mig till en psykolog, jag har haft kurator som är hur snäll som helst, men det gav mig ingenting. Jag vill kunna disskutera med en kunning person, hade jag velat bara prata av mig till någon så har jag min familj och vänner.
    Trodde inte att var så svag och ledsen, idag efter min rehab (har fibromyalgi) undervisning så sa sjukgymnasten, du måste gå ut varje dag...
    Imogon ska jag träffa mina arbetskamrater och sedan ska jag ha min underbara vän (också en super nära kollega).
    Vill vara normal,,, vill vara glad,,, vill orka,,, men det enda jag har är oron Gråter. Ibland säger jag till min man att allt är hans fel, som tur skattar han och stöttar mig som vanligt.

    Förlåt mig för mitt gnällande
    du är absolut inte ensam om att känna en sådan oro, precis som du beskriver den tar över hela livet/vardagen just för tillfälligt. man får försöka ta en dag i taget och på något sätt tänka positivt även om det är svårt. det är helt ok att känna så som du gör och få gnälla av sig ibland, hoppas du får en bättre dag idagGlad
    bf 3 september
  • snalmums
    vixan skrev 2011-05-19 18:52:44 följande:
    Har du ätit bricanyl tidigare? Om inte var bered på att du får hemska skakningar eller de flesta får. Jag hatade att ta dem.
    nej inte i tabelett form, fick sprutor på sjukhuset efter dom hade satt cerclaget var 6:e timme. jag har nog aldrig skakat så mycket som jag gjorde efter 2a dagen. phuu det var jobbigt. fast dom säger att tabeletterna är inte lika intensiva skakningar som med sprutorna. mannen cyklade iväg till stan tar bara 6 min så onödigt ta bilen sen leta parkeringsplats osv. men receptet på bricanyl tabletter fanns inte, läkaren har nog glömt att skicka ut det till apoteket. fyfy men idag känns det bättre och jag ska försöka ta det så lugnt som möjligt idag. längtar tills tisdag då är nästa kontroll samt får jag skälla på läkaren för att han glömde receptet, om det är honom jag träffar på tisdag. jag har annars 2 läkare en kvinnlig och en manlig, det är visst bara dom som kan sätta cerclage på sjukhuset.
    bf 3 september
  • snalmums
    FruHellström skrev 2011-05-19 21:09:37 följande:
    Jag har inte gjort kub test, varför vet jag inte, har bara inte blivit av helt enkelt, men med nästa kommer vi göra det.
    Jag kallar liten bara för lilltrollet än så länge, har inte blivit ngt annat ännu
    Vi har inte ens kommit halvvägs här, planerar redan nästa, hahha! 
    bra att ni planerar för nästa redanFlört hihihihi
    mannen sa till mig innan cerclaget sattes, om ca 1½ år så skaffar vi nästa. jag: ursäkta? menar du verkligen det? jag vill vänta minst 5 år. mannen: host 5 år? då skiljer vi oss om vi ska vänta så länge,Flört (han skojade med mig givetvis) fast jag sa till honom senare nu efter att cerclaget är satt att det blir nog bara ett barn om jag får bestämma. men men vi får väl se vad tiden utvisar sig sen. blir glad om detta går vägen och jag får ett friskt barn.
    bf 3 september
  • FruHellström

    Absolut, blir det bara friskt o allt går bra så kan man ju tänka längre. Jag o sambon har inte ens varit ihop i ett år... Men när vi träffades förra sommaren så sa det bara klick o en vecka senare( vi träffades hos min familj på Åland) va han hos mig här i Sverige, sen dess har han inte åkt härifrån. Men vi gjorde klart redan från början att barn skulle det bli, så vi struntade i allt va skydd hette, 7månader tog det, sen växte lilltrollet i magen

    Hade han inte varit barndomskamrat till min moster o morbror o träffat hela min familj flera ggr så hade det såklart inte gått så fort, men alla kände honom utom jag, märkligt egentligen... Sen är vi ju inga ungdomar längre, lr jo, såklart i sinnet men jag blir 31 i November o han blir 44 i november han med. Sen har jag ju min son på 9 innan, o jag har varit klar från början att det ska inte vara många år mellan ett ev syskon till denna lilla parvel

    Oj, här kom hela vår story oxå alltså , hihih

    Såklart får man se vad som händer, men drömma får man   

    Spännande att det verkar vara på G Lanie, trots att det är lite tidigt, min son kom i v37+0 som sagt, vägde 3800 nästan, det räckte. Håller tummarna o tänker på dig massor!! kram
     

  • Lanie

    ser att ni pratar lite om syskon. jag är jättetveksam till om vi ska orka gå igenom det här en gång till. det beror helt o hållet på hur vi klarar av o ta hand om bebis.. man har ju ingen aning om hur man ska reagera, om man tycker det är det bästa som finns, eller att man känner att det räcker med ett barn. sambon vill nog ha fler barn sen, men som sagt vi får se. han har ju ingen aning om vad det innebär o ha barn, så han kanske helt ändrar inställning sen..

    trevligt o få höra lite om familjestoryn :)

    jag försöker o slå mig ifrån det, vill inte riktigt att det ska vara på g än. vill vara gravid ett par veckor till, men jag ska väl inte klaga, ingen trodde ju för tio veckor sen att jag skulle komma så här långt.

  • vixan
    Lanie skrev 2011-05-19 22:04:49 följande:
    hej igen alla! är hemma nu. läkaren kunde inte så ngt färskt blod så därför tog hon beslutet att inte klippa cerklaget, dessutom de sd jag har gör inte ont o befinner sig mest till övre halvan av magen, känner alltså inget tryck nedåt i samband med sd. hon hittade inte tappen, så förmodligen är den utplånad så det enda som håller ihop allt är cerklaget. läkaren tror det blir bebis när som helst, så fort jag får onda sd eller färskt klarrött blod så är det raka vägen in.

    jag tror inte man ska stirra upp sig för hur det är för andra. för andra kanske det är normalt med gelaktiga flytningar, andra har grönaktiga, ngn tredje bara genomskinliga tunna. tror mest man ska hålla utkik efter om ngt förändras. för mig som inte haft slemmiga flyttningar alls, har bara haft tunna, genomskinliga innan o helt plötsligt blir det en annan karaktär på dem. därför jag ringde.hej på dig!

    beklagar din förlust o passar på att gratulera till det nya livet i magen! det är bra av dig o ta reda på lite vad andra upplevt innan du ska få information, det gör att du kan ställa ännu mer frågor när du väl sitter där.

    Antingen blir det narkos eller ryggbedövning, det har o göra med vad operatören anser vara bäst. jag blev sövd och jag blev inlagd med bricanyldropp över natten för de ville hålla koll på att allt var lugnt. hur du kommer o leva är mkt upp till dig själv. förmodligen kommer du o få höra att du kan leva relativt normalt men ska undvika träning, tunga lyft, bad, kanske även sex. sen är det upp till dig att känna efter hur mkt du tror du klarar av. vissa kan leva ganska normalt, medan andra blir helt sängliggande. själv har jag tagit det väldigt lugnt, kanske lagat lite mat, slängt in en tvätt i maskinen då o då, varit med till affären ngn gång.. men annars har jag varit hemma, legat i soffan eller sängen. det är nu när jag kommit längre (är i v 35+) som jag har vågat att börja göra mer hemma. kommer du o bli sjukskriven?

    lycka till med allt!
    Tycker det är så spännande att du är så nära. Känner mig lite delaktig =). Vi får väl vänta och se vad som händer.