Becka81 skrev 2011-11-30 08:29:11 följande:
Mischoo: förstår precis vad du menar. Tiden går både fort och sakta så här i väntans tider. Bäst är när man kan hitta små projekt att sysselsätta sig med som att sortera papper, städa linneskåpet eller liknande. Och nu när det närmar sig jul och nyår kommer nog tiden gå ännu lite fortare hoppas jag när alla är lediga och man har tid att umgås lite mer och hitta på saker.
du har helt rätt
mamma mys skrev 2011-11-30 08:53:07 följande:
hej på er alla..idag är en mörk dag..min fd svärmor i 6 år somnade in igår alldeles för ung (52 år).... bara så där i sömnen..de väntar på svar från obduktionen för att få veta vad som hänt... hur förklarar man för en 3 åring att hans farmor dött??
min svärmor hade blivit hemskickad från jobbet för hon hade ont från revbenet som hon har en spricka i..det är sista gången nån pratat med henne...vid 16 tiden kommer min svärfar hem från jobbet..tror att hon sover på övervåningen..fixar maten som hon tagit fram..äter fixar lite, kollar på tv...funderar över varför hon inte vart ner o rökt men tänker att hon säkert bara är trött o behöver få sova...blir kväll han går ner o duschar sedan ska han lägga sig..smyger in i sovrummet o lägger sig..tycker att det är tyst..känner på henne o hon är kall..flyger ur sängen o tänder lampan..konstaterar att hon inte andas, ringer 112 o de ska instruera i hjärt o lungräddning..han väner henne från sidan men hon är stel o han inser att det är för sent...ambulanserna kommer som jag ser från min lgh o inser att dom stannar vid deras hur..ringer exet...upptaget..ringer igen o han svarar..jag frågar vad som hänt o ha säger- mamma har somnat in....så jävla hemskt..är ett år sen lite mer sen vi flyttade isär men har aldrig vart några problem med svärföräldrarna för det o de har ofta haft wiggo på helgerna just för att de ville...så snabbt liver kan förändras..berättade för min 10 åring nu på morgonen( det är inte hans farmor) o han blev ledsen så han är hemma idag....
så tänk på att ta hand om de som betyder nåt för er..man vet aldrig när det är försent...
Jag beklagar sorgen väldigt mycket. Finner inga ord tyvärr vad jag ska säga. vet exakt hur det känns. Jag förlorade min pappa bara 44 år gammal.