Kraniosynostos #10

29Oktober- Jag har en son på snart 3 år och han föddes utan någon synostos. Jag har haft mailkontakt med Peter T och han har bekräftat att det ser ut som min yngsta son har Metopica. Ska till ALS nästa tisd för att få det formellt bekräftat. Men ville iaf påpeka att min äldsta son inte har någon form av synostos och de sa till mig på Neuropedriatriska på ALS att de inte tror det finns någon ärftlighet utan att det tyvärr är ren otur att detta drabbar något barn.

Till mig sa PT att det är väldigt osannolikt att få ytterligare ett barn mad kraniosynostos (min son föddes med sagittal). Iofs var det -rent statistiskt- osannolikt att få ens ett barn med det så.... Men jag har dålig koll på skillnaderna mellan olika varianter och vad de kan bero på.

Tack för alla svar
Jag är bara i vecka 11 så jag ska på inskrivning imorgon. Jag ska def ta upp det här så de kan kolla lite extra noga på det. 
Jag vet att Peter T säger att det inte är högre sannolikhet men Giovanni sa annorlunda så det är bara att vänta och se. Det verkar ju vara "slumpen" men eftersom vissa får två barn med synostos så måste det vara något annat än slumpen tycker jag. Jobbigt att inte veta men det är väll bara att accepters. Det går ju iaf att åtgärda och nu vet vi hur vi ska gå till väga.

Jag har två barn och bara den äldsta hade sagittal synostos.

Apropå detta med ul och huvudformer, så var det rätt skumt gällande äldsta sonen. Vi fick ul flera gånger ( bodde utomlands ) och ungefär i 5e månaden nånstans så såg man hela bebisen första gången på bilden. I profil.
På bilden då hade sonen knappt någon panna alls, det var liksom rakt bara från näsan typ, så jag frågade läkaren om detta och han sa att det såklart kommer växa till sig. Men jag var ändå så jätteorolig för det där, och för att på något sätt skoja bort det och lindra min egen oro så kallade jag honom plattskallen ( bebisen, inte läkaren ). Lilla plattskallen i magen osv.
På ett senare ul hade det sen ordnat till sig och han såg helt normal ut.

Men sedan föddes han ju med sagittal synostos, något som läkarna såg direkt då sonen hade en vääldigt framträdande panna. Litet bakhuvud och stor panna. Helt tvärtmot vad jag varit så orolig för alltså, så en lång tid efteråt kändes det på något sätt som att synostosen var mitt straff för att jag skämtat om det.

Nu inser jag ju att det inte var så, men tycker fortfarande att den där magkänslan jag hade att något var fel på mitt barns huvudform, i slutändan faktiskt stämde