Löpartråden 13
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
Julmust: Kan du inte bara hoppa över de tre första veckorna? Har du kollat www.marathon.se? Vårt svenska marathon proffs Anders Szalkaihar lagt ut program där för olika typer.
Har lite träningsvärk idag efter backträningen igår, men känner mig taggad för att börja mitt träningsprogram. Jag har fått ett program som börjar imorgon (vecka 6) och är ändra fram till Malmö halvmarathon i augusti (dock bara i pappersform) med Lundaloppet insprängt också. Det är lugnt till attt börja med, vilket passar mina benhinnor men inte min hjärna!!! Men jag får tänka om.
Lärde mig igår en ny löpstil. MYCKET jobbigare att springa så nu i början men säkert bättre i längden.
Waimea: Tänker på er 
Kulta: Gott, låter som om du fått den pepp du behöver, då! När i augusti är Malmö halvmarathon? Och lundaloppet?
Julmust: Ja, vänd dig till din klubb, där finns garanterat folk att bolla med!
Jag har varit ute och tagit en stavgångspromenad i mörkret, tillsammans med grannens hund. Man blir lite varm i hjärtat när man ser henne (ja, hunden tänker jag på, men grannen är inte så dum hon heller..) hunden blir jättelycklig när hon ser mig för då vet hon att det vankas promenad.
Idag funderade stora killen mycket på mormor och att bli död och att röka. Det slutade med att han bad mormor sluta röka över telefon och minsann, kom där inte en liten tår hos mormor. Hon är rädd nu, hon både vill och inte vill ha besked om vad som hänt sedan hon började med cytostatika. Jag vet inte riktigt vad jag känner, tar en dag i taget och ser tiden an, lite. Går inte att påverka så mycket, däremot att stötta. Vi ska väl försöka göra en anmälan till socialstyrelsen av vården hon fick innan cancern konstaterades, vårdcentralen kom med ett par, tre olika diagnoser av varierande slag och allvar innan man faktiskt skickade henne på röntgen igen. Känns skit.
Jag kollade med klubben, och for 300 dollar kan jag ga i en speciell kurs for maraton och halvmaratonare!!! Det ar inte riktigt pengar jag kanner att jag har. Jag har inte tid for att aka in dit heller tyvarr.
Och om jag struntar i de forsta 3 veckorna, sa blir det ju 7 veckor traning. Det ar inte tillrackligt for mig. Jag ar sa himla langsam och vill bli snabbare. Jag kan nog flasa runt alla mojliga langder, men jag ar ju sa forjolat langsam. Sa jag vill kombinera stamina och strenght traning liksom.
Oh well. Det ordnar sig, jag hittar sakert nagot som passar mig snart.
Jag kom runt bra idag i alla fall. Jag hittade en tjej som sprang snabbare an mig nar hon sprang, men som gick med jamna mellanrum och da sa sprang jag forbi henne, och nar vi var nastan framme vid mallinjen sa hojtade hon till och tyckte vi skulle springa tillsammans eftersom vi anda hade gjort det hittills!! Sa da orkade jag ta i lite dar pa slutet med, det var skont!! Jag sprang lite snabbare per mile an forra loppet, men det var ju en mile kortare med, sa jag vet inte riktigt om man kan jamfora da. Det var fantastiskt vader i alla fall. Nagra plusgrader och stralande sol. Urharligt att springa och inte kanna att nasan haller pa att trilla av!!
Waimea, hur langt gangen ar cancern?? Att sluta roka ar fysiskt jattejobbigt, sa om hon redan ar fysiskt nedbruten pga cellgifter, och har en aggressiv cancer sa ar det nastan ingen mening med att sluta roka.
Jag jobbade ju pa ett cancersjukhus och sag alltid patienter sitta pa utsidan och roka, jag tror det ofta var for att det var onodig energi att slosa pa att forsoka sluta roka nar allt annat var upp och ner. Nar man hade blivit battre med behandling och hade mer energi, DA var det nog nastan ett maste for att behandlingen skulle vara meningsfull, men under behandling bara jobbigt.
Vad sager hennes lakare?
Forstar att det ar manga fragor hos barnbarnen med, det blir det ju alltid. Det ar nog bara smartast att ta det som det kommer.
Har ni som familjemedlemmar fatt nagon kontakt att prata med?
Julmusten: Du är klok, du, och har helt rätt. Cancern är klassad i stadium 4, dvs hon har metastaser i andra organ, i hennes fall i binjuren. Så det är inte precis bästa läget cch någonstans så fattar jag ju att det förmodligen varken gör från eller till om hon röker eller inte.
Hennes läkare, som för övrigt alltid svarar på eventuella frågor och funderingar som vi i familjen kan ha, han är toppen, säger att det inte brådskar med rökslutet, men hon är rätt motiverad själv nu och har fått Zyban utskrivet, så jag tror hon kommer att ta tag i det. På ett sätt tror jag att det vore bra för henne att fokusera på något annat än bara sjukdomen, men samtidigt så vet jag ju hur kass hon har mått, rent fysiskt, när hon slutat röka tidigare. Hon tror själv att det är hennes rökstopp som gjort att hon fått cancer, så nu vill hon inte sluta av rädsla för att få ännu mer cancer, typ.
Det är nog bara jag som blir ilsken när hon mår jättedåligt efter cytostatikan, sover hela dagarna, knappt klarar att äta något och ändå, trots att det smakar skit så masar hon sig ut för att röka. Skitcigaretter. Nåja, jag ska inte pressa henne, hon har nog att göra som det är.
Härligt Julmusten! Det lät som en lyckad tävling!
Waimea, jag förstår att du är frustrerad för att din mamma fortfarande röker, jag är övertygad om att jag skulle reagera likadant om det var min mamma. Om hon är motiverad är det ju bra men annars ligger det nog mycket i det som Julmusten skriver. Jag håller fortfarande tummarna för att behandligen ska få cancern att backa.
Jag är nästan frisk nu. Vilken otroligt trist förkylning jag åkte på, måste ha varit någon sorts influensa. Hur som helst släpade jag mig 4 km till jobbet i torsdags och 5 km från jobbet i lördags på tunga ben och fullt hostandes. Igår kände jag mig äntligen bättre och sprang ett drygt tvåmilspass med ett par klubbkompisar. Det var länge sen jag var så flåsig och benen var helt slut när jag kom hem men det var så skönt med första riktiga träningspasset på över två veckor!
Annkris: mina Icebugs har också varit guld värda i vinter. Nu börjar dock de flesta vägar vara framtinade så pass att det går att ta sig fram i vanliga skor - ganska skönt.
Julmusten: bra gjort! Tur att ni fick så fint väder!
Waimea: förstår att ni har tuffa tider just nu. Ändå roligt att läsa att du trivs på nya jobbet och att det går bra med löpningen! 3.20 tror jag absolut att du har inom räckhåll!
Isold: you´ll be back soooon... Bara du blir helt frisk så kommer det snart gå som en dans igen
Har vilodag idag. Imorgon ska jag väl försöka uppbåda lite löpningsinspiration..
Waimea, OK, men om hon ar sporrad till att sluta sa ar ju det jattebra. Det ar ju fullt forstaligt att du blir arg och frustrerad med, det blir man ju hur situationen an ser ut nar man far sana dar jobbiga sjukdomar i familjen. Skont med en bra lakare.
Vi har haft varvader har idag!! Man har hort faglar kvittra och sett lite gras har och dar. Jag sov sa daligt i natt att jag inte orkade slapa mig runt, men ligger redan i sangen och hoppas fa in i alla fall 5 timmar pa raken. Och sa hoppas jag innerligt pa att vadergudarna ar med mig sa att jag i alla fall far i hop en mil i morgon!!
Jag är så less på att vara förkyld och trött nu. Jag vet ju att jag blir piggare av att träna, även om det blir en kort runda eller rent av bara promenad, men jag har så svårt att ta mig ut när jag är trött hela tiden. Det blir ett moment 22. Tredje veckan på nya jobbet och det börjar väl smälta in lite grann, men det är fullproppat i huvudet. Snuvan börjar släppa, men jag är fortfarande täppt i näsan. Men nu blir det ingen mer nässpray, för då kommer jag nog aldrig kunna sluta. Det är ju lätt beroendeframkallande...
Maken är borta många kvällar den här veckan så jag inte ens kan träna. Jag gillar vinter, men snön som kom nu var ju rätt onödig. Det blev verkligen snålblåst och vinter igen, efter vårkänslorna vi kände förra veckan. Usch, nu känns det tungt. Jag måste försöka vända det här nu.
isold: Springa från jobbet känns ju smart. Men hur gör du med grejer som måste med hem? Eller kan du lämna allt på jobbet? Mätte just upp vägen hem från jobbet lite snabbt och den var 5,65 km så det är ju en rätt lagom tur hem på fredagen. Men jacka, skor och allt blir ju kvar... Det kanske får bli i lite varmare väder helt enkelt. ![]()
M o e: Jag brukar ha en extra uppsättning kläder på jobbet, även ytterkläder, för att kunna springa om/när möjligheten uppstår. Jag har ju sjukhuskläder på mig på jobbet så jag behöver inte bry mig om att ha med snygga arbetskläder och jag sitter inte heller i rummet där jag byter om så jag kan låta träningskläderna hänga framme och vädra om jag sprungit till jobbet. En liten ryggsäck som man kan springa med är ju smidigt också om man vill ha lite med sig. Är maken borta ikväll? Annars kan jag varmt rekommendera kvällens VLK träning, Markus Stålbom ska ha löpteknikträning och det är så himla nyttigt! Jag lovar att ta hand om dig om du kommer dit! Jag är den med knallröd mössa så du hittar mig lätt