Löpartråden 13

Åh, du gör mig glad! Gillar ju mina rundor, i min takt. Kanske ska skippa intervallpassen ändå.

Nä, man är ju olika. Själv tycker jag att vanliga distanspass är absolut tråkigast, medan HÅRDA intervallpass och LUGNA långpass (i skogen helst) är favoriterna. Distanspassen är ofta bara "ska göras-pass" för mig, inget jag jublar över sådär - medan jag verkligen kan se fram emot både plågsamma intervaller (för att det är KUL att springa riktigt fort! ) och långpassen.

Hur som.

Isold: det låter verkligen som en härlig semester! Jag är verkligen sugen på lite mer ultra - men det är svårt att kombinera med den där fartgalningen som bor i mig...

Millans h: kul att du har fallit för löpningen! Har tyvärr ingen aning om vad det är för program.

Moe: usch, otrevligt. Hoppas du slipper sånt igen!

Angående intervallträningar och tempo:

Min man sa en klok sak till mig förra veckan: "Måste alla vara snabba då?" när jag gnällde över att jag är så långsam. Visst har han rätt. Vi är olika och har olika förutsättningar. Och visst kan alla förbättra sig, men vi måste komma ihåg att vi kanske har haft helt olika utgångsläge. Jag själv joggade milen på 1 timme och 15 minuter första gången för tre år sedan, medan någon annan kanske gjorde det under timmen. Bara för att vi är olika.

Det är en viktig tanke. Vari ligger finessen med att vara snabb? Varför kan vi inte bara känna att vi är duktiga ändå? Jag är den första att vara missnöjd över mina tider, men jag försöker jobba med att acceptera att jag kanske aldrig kommer springa milen på 45 min, utan vara glad om jag kommer ner till 58? Man får inte vara för hård mot sig själv och sätta orimliga mål, för då är nog risken större att man inte kommer dit alls, utan tappar glädjen med träningen. Det är ju trots allt själva tränandet som gör oss hälsosamma och då måste den bli av.

Det är en riktigt bra tanke!

Precis som du skriver är vi alla olika, med olika förutsättningar och mål.

Jag gillar verkligen att springa fort, får jag välja så kör jag gärna ett snabbt och hårt intervallpass. Jag har dessutom verkligen fastnat för att springa lopp, och motiveras av att se utvecklingen i mina tider på loppen. Det är så kul att börja med något i vuxen ålder och känna att man är mitt i en utvecklingskurva.

Samtidigt har jag ett evigt mantra och det är att jag inte tänker springa en meter om inte känslan är positiv och jag har roligt och mår bra, och det är väl precis det du skriver, Moe.

Apropå sjukdom så  vaknade jag natten till igår med ont i magen, tog mig till jobbet men åkte hem vid lunch och varvade sömn med toabesök resten av dagen.
Idag har det lugnat sig i magen, men jag vill absolut inte ha nåt att äta eller dricka, så jag tar en dags konvalescens hemma och satsar på att jobba i morgon. Typiskt! Blev dessutom tvungen att ställa in kvällens intervallpass med klubben, känns lite surt när vi bara haft det en gång, men jag vill inte smitta ner några fler och är inte i skick att springa idag. 

Reb80: Det är svårt att säga om du klarar halvmaran på under två timmar eller inte. Om 55-60 minuter är ett lagom tempo för dig, där du känner att du har mkt energi kvar så går det säkert att nöta på en mil till i samma tempo. Det finns bara ett sätt att ta reda på det - ge dig ut på lite långpass. Om du inte sprungit mkt längre än en mil innan så kan du ju testa att springa exempelvis 15 km till en början så ser du om och i så fall hur tempot förändras. Haka inte upp dig för mkt på tider, bara, se till att njuta och ha kul när du springer!

Waimea: Krya på dig!

Egentligen menar jag såhär: Snabb är ju ett relativt begrepp. Om jag springer milen på 59 minuter tycker jag att jag är snabb, för det har jag aldrig tidigare lyckats med. Så för mig är det inte ens ett mål att sträva mot 48 min, eftersom jag kanske aldrig ens når dit.

Självklart är det viktigt med utveckling, jag tror det blir tråkigt att träna annars. Men alla kanske inte kommer bli jättesnabba? Man kanske får lära sig att fokusera på något annat i sin utveckling då? Man kanske kan öka på längden på sina rundor istället? Alla kan utvecklas, men alla kanske inte blir marathonlöpare eller vinner Vårruset? Det gäller att hitta sin nivå liksom.

Men jag erkänner att det är skitsvårt. Vem blir inte irriterad när någon ganska otränad (som dessutom gnäller över att de är lite halvkrassliga) går ut och springer en halvmara på 1,28 när man själv aldrig ens har sprungit så långt?

Själv hoppas jag att kroppen orkar en kortis på torsdag. Fy bövelen vad trött jag är efter sjukan fortfarande och så länge det sticker minsta lilla i halsen på morgonen så är det inte läge att träna. Kram på er alla och spring på!!

Finns knappt någon mening med intervallträning om man har problem med att komma under timmen på milen.
Bättre att fokusera på att försöka börja träna regelbundet.

Intervaller är en träningsform som är utvecklad för folk som redan är vältränade eller åtminstone har en bra grund, inte för rena nybörjare.

Hur ska jag göra för att bli snabbare då? Jag är säkert en sådan du syftar på, då jag springer milen på ca 60 min. Jag tränar regelbundet, och har gjort så i många år. Utöver friskis, box och dans så springer jag 5 km två ggr/vecka och milen 1 gg/vecka. Vad mer ska jag göra för att bli snabbare då, om jag inte är vältränad nog att köra intervaller?

Nu tror jag iofs inte att du känner till mig så bra, men jag har aldrig varit särskilt snabb i någonting. Trots detta har jag tränat hela mitt liv och både regelbundet och mycket. När jag var yngre var jag tävlingssimmare och tränade 11 pass i veckan. Jag var inte så snabb då heller, men tränade och tävlade å andra sidan mest långdistans.

Så jag behöver inga hurtiga kom-igång-tips om att träna regelbundet. Det gör jag redan och har gjort i många år. Men snabb (enligt dig då) kanske jag ändå aldrig kommer att bli. Det är liksom det jag försöker få fram här. Och får jag fråga varför du ger MIG dessa tips? Jag som är den som försöker heja på oss medelmåttor som tränar mycket, men ändå inte är snabba (återigen enligt DIG). Vänligen, läs hela mitt inlägg några gånger så kanske du förstår vad jag menar.

Kom igen och skriv i tråden oftare så kanske du lär känna oss. Kom inte bara och hoppa in med tips som du inte ens vet vem som vill ha.  

Oj vad konstig det blev nu då. Det är inte lätt att få fram rätt andemening i skrift...
Som säkert har framgått så gillar JAG att springa fort och JAG gillar att tävla (även om jag hatar prestationsångesten som kommer på köpet!) men det betyder inte på NÅGOT vis att jag tycker att alla andra borde vara likadana!!

Vad jag upplever är dock att det under de senaste åren har kommit fram många fler tjejer/kvinnor/damer som faktiskt vill satsa på att just bli SNABBARE, och då är det ju väldigt lätt att komma med råd och tips på sånt som har fungerat inte bara för mig, utan många andra, t ex intervaller. Det är ju naturligtvis inte gjort i några ondskefulla eller nedlåtande avsikter.

Vad jag egentligen hade tänkt skriva var att jag just har sprungit ett härligt och backigt terrängpass i regn och blåst. Så det så.