Löpartråden 13

Oj, kommer aldrig springa något lopp, tycker ni är duktiga som gör det!
Jag sa iofs att jag aldrig skulle börja springa och se hur det gick med det.

Bra idé att springa korta turer i början till det känns "lätt" och sedan öka på. Sen när man har kommit igång så kan man variera sig såklart så man ibland springer korta turer lite snabbare och ibland längre långsamma rundor, ibland intervaller och ibland backträning osv. (Detta måste jag bli bättre på! Jag lunkar 4-10 km i samma gamla lustempo varenda gång!!! kom igång lite med intervaller i höstas, måste börja med det igen...)

Testa att stretcha vaderna ordentligt och även höftböjare, hamstrings och rumpa efter varje springtur.

Definitivt läge att köpa nya skor! Skor åldras oavsett om de används eller ligger i garderoben, efter två år är materialet gammalt i vilket fall och man behöver nya skor! Tidigare om man springer mycket. Det är inte värt det att ta risken och kuta i dåliga skor!

Lycka till!

K

Okej, tack för alla tips. Nya skor är nog ett måste!
Jag försöker stretcha vaderna efter varje tur. Fattar inte varför det känns som de är helt ihopdragna när jag springer. Så bra att jag kan köra på min runda nu ett tag. Jag kommer väl märka att jag blir snabbare och att det känns lättare till slut? Just nu känns det som det aldrig kommer bli lättare.

Hur gör ni andra? Jag har en kompis som oxå vill springa, men jag vet inte är det bra att springa med någon? Man har ju inte samma tempo.

Många människor älskar att springa med sina vänner för att det blir roligare, man kan inte lika lätt hamna i soffan istället för att ge sig ut, man peppar varandra osv. Tyvärr är jag en sådan person som absolut inte KAN springa med sällskap, jag måste springa ensam. Dels är jag väldigt långsam, så 9 av 10 möjliga springkompisar skulle behöva anpassa sig till mitt sega tempo (= jobbig känsla), eller så skulle jag behöva kämpa för att öka farten (= INTE ett alternativ! ), och dels klarar jag inte att småprata och vara social när jag springer. Om jag försöker prata med någon medan jag springer tappar jag andningen och flåset, kommer ur rytmen och får håll...! Dessutom är löpningen lite meditation för mig, ett sätt att rensa tankarna och fundera och vara med bara mig själv. (Jag är ju inte världens mest sociala person heller...)

men jag tror verkligen att DE FLESTA tycker om att springa tillsammans med någon, jag är nog undantaget som bekräftar regeln...

K

Jag gillar inte heller att springa tillsammans - jag vill vara själv med mina tankar då jag springer!

Jag log när jag läste det här För ett drygt år sen hade jag aldrig, aldrig nånsin sprungit annat än till bussen ibland. Och när vi sprang typ 50 meter på tid i skolan (för 20 år sen)... Enligt mig var världens människor indelade i såna som kan springa och såna som helt enkelt inte kan det.

Men när jag våren 2010 köpte en löpnings-bh blev det fart på mig. Jag sprang Vårruset 2010 och kunde inte tro att jag hade klarat av 5 km. Anmälde mig direkt till Midnattsloppet (10 km) och det gick bra, det med! I år har jag anmält mig till fyra lopp...

Med andra ord tvivlar jag inte det minsta på att du också kommer att överraska dig själv, på ett eller annat sätt Och det är en härlig känsla. Lycka till!

Okej, jag har ju som sagt precis börjat springa, är på min 5te löptur imorgon. Det sköna är verkligen att man verkligen tänker som aldrig förr! Det har jag aldrig upplevt förut. Man kan verkligen rensa tankarna. Det blir ju svårt tillsammans med någon. Jag ska prova att springa med henne. Men får se om det är något jag vill göra jämt . Vi bor ju inte super nära varann och har några barn var,så helt lätt är det inte att få ihop löpturer. SÅ det kanske itne kommer bli något problem
Förstår verkligen att det inte är så bra om man inte har någorlunda samma tempo. Jag tror nog vi har det ungefär.
Jag springer varannan dag är det lagom eller för mycket / lite ? Eller iallafall 3 dagar / vecka nu.

Att springa med din kompis någon gång ibland, om ni gillar ungefär samma tempo, funkar säkert jättebra för dig. Sen kan du ju passa på att rensa tankarna de gånger du springer själv!

Varannan dag är ju jättebra. Jag tycker inte det är någon fara att springa flera dagar i sträck (det är ju inte som styrketräning liksom där man ska ha MINST 48 timmars vila för varje muskelgrupp mellan passen), men när man precis sätter igång är det säkert bara bra för kroppen att få ytterligare en dag emellan för återhämtning.

Kanske du ska lägga in ett styrkepass nån av dagarna som du inte springer? Och ett stretchpass en annan dag? (speciellt för vaderna)

K

Jag föredrar att springa ensam, men det händer att jag springer ihop med maken eller en kompis. Jag har svårt att hålla bra jämn rytm och andning om jag försöker prata en massa. Ibland är det bra att ha maken med, för han kan peppa på mig men det händer att jag också blir sur när han försöker ge mig käcka tips... Så nästintill alltid springer jag ensam.

Men många som springer om mig i spåret springer i par, så det är nog väldigt olika vad som passar alla.

Oj vad duktig du är! Så många lopp! Hm.. ja som sagt man vet aldrig längre, man kanske inte ska säga aldrig mer Jag är så oerhört glad att jag går ut och springer utan ångest i kroppen. Som jag kände förr bara någon nämnde löpning..
Jag älskade förresten löpning i skolan, fast KORTA lopp, max 60 meter.