Löpartråden 13
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
-
-
Svar på tråden Löpartråden 13
-
Oj vad starkt jobbat att komma tillbaka med träningens hjälp på det sätt som du har gjort.Frostizz skrev 2011-05-08 22:45:35 följande:Hej
Får man vara med här?
Lång historia kort...
Kvaddade bilen 29maj 2010. Har varit sjukskriven sen dess. Under året som gått har jag bara kunnat ta promenader, badat med mina barn en gång i veckan. Simmat 15 minuter själv då.
Har ont i nacken o nedre delen av ryggen sen olyckan.
Har gått 4 veckor på rygginstitutet, fick då ett träningsprogram för min nacken o rygg. Gick där i mars nu i år.
Har börjat jobbträna 2 timmar om dagen till att börja med. Träningen är viktigast just nu. Att få ihop den med jobb o barn o allt vad livet innebär.
På nått sätt så gjorde dom där 4 veckorna susen för mig. Jag har fortfarande jädrigt ont i nacken. Men jag vågar ta ut mig mer när jag tränar nu.
22april så var jag ute o gick i 1½timme, då joggade jag 4 + 10 minuter mitt i allt bara för o se om jag klarade nått o se hur ont jag fick efteråt. Fick ont såklart, men det var hanterbart.
24 april så joggade jag 2 km utan problem, men orkade då bara ta mig till spåret. Dit är det 20 minuters tuff promenad. O så hem då, tog väl 25 minuter el nått. Jag var inte mer död än jag brukar dagen efter.
Så där har jag fortsatt.
Igår klarade jag 4km rakt av plus en km till en kompis för att fylla på vattenflaskan o tuff promenad hem. Jag är super glad över att jag kan springa uan att jag kräks av att nacken gör ont.
Kruxet är att jag har barnen varannan vecka, o den veckan blir det inte mycket träning. Jag har visserligen barnen på dagis hela dagen så tid finns till att ge sig ut i spåret. Men jag vet inte om jag har ork till barnen sen. Jag har visserligen en orbitrek som står här hemma. Räcker det att köra med den?
Mina migränanfall har minskat drastiskt sen jag började jogga, el så är det inbillning.
Hmmm luddigt inlägg ser jag, jag vill nog mest bara ha pepp, jag är helt lyrisk över att jag kan o orkar träna så här om man jämför med var jag har varit. Är lite rädd att jag går ut för hårt så jag får ett rejält bakslag. Men än så länge har jag botat bakslagen med sömn. Så dom flesta gånger jag varit ute o joggat har jag sovit i 4-6 timmar på dagen för att orka.
Jag tror benhårt på att träning är en "mirakelmedicin" för alla möjliga tillstånd och problem. (Jag hade problem med migrän när jag var yngre och det enda som hjälpte VARJE GÅNG var att springa! Numera håller jag min onda höft i schack genom träning...) En del jämställer ju träning med medicin, typ istället för 2 värktabletter kan man ta en rask promenad och istället för 4 kan man springa en mil...
Sen att pussla ihop träningen med familjelivet är ju en utmaning i sig, att kunna träna hemma på någon form av motionsmaskin kan vara räddaren i nöden (jag har själv en roddmaskin som ibland har "räddat" mig när jag har varit ensam med barnen!!!). Lycka till med allt!
K -
Just nu springer jag ju ganska långsamt, vet inte riktigt men jag undrar om man kommer känna att man blir snabbare på sin runda. Jag kommer väl se på tiden, men jag undrar hur 'känner' man att man är bättre? Får man en annan nivå då?`Kan man utöka runda då?
Det är absolut inte aktuellt ännu, men jag undrar.
Ni kanske inte riktigt förstår mitt svammel?
-
Meningen är alltså att man "ska" uppleva att det gamla vanliga tempot och den gamla vanliga distansen känns lättare och lättare, och att man efter en tid ska kunna springa lite längre och/eller lite snabbare utan problem. Om man lägger in lite intervallträning kan man skynda på det hela så den vanliga "marschfarten" ökar snabbare och man får snabbare genomsnittstider ganska omgående.Busymommy skrev 2011-05-09 09:30:15 följande:Just nu springer jag ju ganska långsamt, vet inte riktigt men jag undrar om man kommer känna att man blir snabbare på sin runda. Jag kommer väl se på tiden, men jag undrar hur 'känner' man att man är bättre? Får man en annan nivå då?`Kan man utöka runda då?
Det är absolut inte aktuellt ännu, men jag undrar.
Ni kanske inte riktigt förstår mitt svammel?
Sen är det lättare för vissa att utvecklas, och svårare för vissa... Jag personligen kan ganska lätt öka på nån kilometer eller två i taget och springa längre, men har oerhört svårt för att öka tempot (både att höja det genomsnittliga "bakgrundstempot" och att springa snabbt en kort sträcka). Sen finns det andra som har lättare för det. Man får väl försöka prova sig fram hur den egna kroppen fungerar.
K -
Ok, om det är såå brant hela tiden är det inte roligt. Men någon brant backet tycker jag om. Och jag gillar att springa uppför. Däremot är jag lite rädd när det går neråt, jag törs inte ta ut stegen och är rädd att göra illa knäna, så jag håller ofta igen i nedförsbackar.Göteborgstjej skrev 2011-05-08 21:58:04 följande:Fast när löpningen blir så jobbig att man fullständigt flåsar? Och backarna är så branta att man nästan kan gå lika snabbt som man spriner? Och nedförsbackarna är så branta att man inte vågar släppa på för att det är livsfarligt? Gillar du det då?
jag håller med, gillar också skogen, men inte när det är så kuperat att man inte får ngt riktigt löpsteg. -
Välkomna nya till tråden också!
Frostizz: Vad bra att träningen har hjälpt till komma tillbaka!
-
Jessa: Även om det inte blir löpning så tränar du ändå den centrala kapaciteten, dvs hjärta och lungor, så det är skitbra!!Jessa med 3 skrev 2011-05-05 12:49:11 följande:Mae, skönt att förkylningen gett med sig! Jag har ett knä som började trilskas redan veckan innan programmet började och nu är maken bortrest, så det känns inte helt fel att ta crosstrainern i stället, även om jag får slita för att komma upp i puls på den. Vill i alla fall göra rätt antal pass, även om det ibland blir "fel" träning...
-
Ojojoj, vad ni har skrivit i helgen. Själv har jag varit på jobbresa i Köpenhamn, hängt med mina barn och hållt mig långt från datorer..
Jobbresan innebar sushi och pilsner och Wallmans och en massa vin och så några pilsner till.. Jisses, det var som att vara student all over igen, kom i säng apsent i fredags, vaknade efter några ynka timmars sömn, tittar ut och inser att det är solsken och vackert och jag SKA ut och springa. Blev en lugn mil utmed och över havet/någon form av kanal. Mmm. Mina kollegor tittade misstroget på mig efteråt, de var övertygade om att jag låg och sov eftersom jag var bra igång på kvällen. Småbarnsmorsor har kanske ingen rutin på alkohol, men de har jävligt bra koll på att göra saker med lite sömn i kroppen, men jag tror jag håller mig till lättöl i fortsättningen, i vilket fall.
Igårkväll blev det två mil i lufsa-tempo. Sprang min vanliga runda, lade på lite och slängde in 6*350 m backiga intervaller i ett sandigt spår. Ingen våldsam tempoökning, men lyfta lite på benen i alla fall. När jag kom hem hade maken eldat i bastun, så det var njutbart härligt att krypa in där.
Göteborgstjej: för mig är det stor skillnad på att springa kuperat jämfört med att springa flackt, i alla fall om jag tänker mig att jag ska göra det i lite tempo. Så var inte ledsen för att det kändes segt, var i stället nöjd över att du fick rejält med styrketräning för benen, för det är en stor fördel med att springa i backar - man blir starkare. Springer du sedan intervall i backe så är det mer av samma vara.
Vidstige: Om du ska börja springa längre distanser så rekommenderar (och det gör jag egentligen till alla som börjar springa) jag verkligen att köra core/styrketräning som stärker bål och benmuskler. De flesta problem med löpning kommer av att man ökar träningsmängden för snabbt - konditionen hänger med, men inte ligament, senor och muskler, riktigt. Dels behöver man stärka musklerna, dels behöver man låta det ta tid innan man ökar för mkt. 10 %/vecka är en lagom ökning. Jag vet precis vad jag pratar om eftersom jag fick göra ett uppehåll i ca 4 månader i vintras eftersom jag hade sjukt ont i vaderna..
Kattstugan: Haha, kan just se dig framför mig.. Jag ska göra samma sak på Växjö Marathon, tänker inte springa eftersom det är så tätt inpå New York, så jag jobbar och peppar alla andra i stället!
Isold: Blev det en fin långrunda? -
Kattstugan: Jag är så avis på dina intervallpass!!! Vi ska köra 6*1000 m (ev nån repetition till om folk är alldeles för pigga..
) väldigt flackt i morgon, för att få lite fart i benen på asfalt. Var ute och rekade i torsdags och hittade en slinga utmed sjön (du lär ha passerat den åtta gånger.. ) som borde passa. Nu har jag ju dessutom fått min illsnabba hare till klubbkamrat som får lite mer klipp i min löpning. Känner annars att jag blivit lite loj, jag pressar inte på det sista lilla, utan backar av när syran börjar komma. -
Okej, då vet jag. Måste säga att du skriver oerhört bra. Formulerar dig väldigt bra.Kaya skrev 2011-05-09 09:40:17 följande:Meningen är alltså att man "ska" uppleva att det gamla vanliga tempot och den gamla vanliga distansen känns lättare och lättare, och att man efter en tid ska kunna springa lite längre och/eller lite snabbare utan problem. Om man lägger in lite intervallträning kan man skynda på det hela så den vanliga "marschfarten" ökar snabbare och man får snabbare genomsnittstider ganska omgående.
Sen är det lättare för vissa att utvecklas, och svårare för vissa... Jag personligen kan ganska lätt öka på nån kilometer eller två i taget och springa längre, men har oerhört svårt för att öka tempot (både att höja det genomsnittliga "bakgrundstempot" och att springa snabbt en kort sträcka). Sen finns det andra som har lättare för det. Man får väl försöka prova sig fram hur den egna kroppen fungerar.
K
Jag tänker att jag kommer ha problem med att öka tempot mer än längden , så småningom. Men vi får väl se.
Jag längtar efter känslan när min runda går lite lättare . -
Jag kör trappintervaller (100trappor upp och ner x7-10), tar verkligen på krafterna. Jag måste bli bättre i bak och trappträning, det är min svagheter. Jag har bara sprungit 5km på 18min 3ggr än=). Är det på 15min:) häftigt :D, skall försöka slå det:).Annkris skrev 2011-05-09 09:11:15 följande:Välkomna Ni nya i tråden!
Frostizz: bra jobbat att komma igång med träningen efter olyckan.
bellaaan: Det är ju otroligt att efter bara ett år kunna springa 5 km på 18 min. Kör lite intervaller så är du snart bäst i Sverige
Har för mig att det svenska rekordet ligger på strax över 15 min på 5000 m.