Löpartråden 13
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
Vilda tiger! Jag har också kämpat med vikten hela mitt liv. Jag var tjock som barn, hela min tonårstid och som ung vuxen. Jag började röka som 13-åring kan inte minnas att jag någon gång ens försökt mig på att jogga. Jag var således i uselt skick. En dag för tio år sedan fick jag nog. Jag vägde då 92 kg (är 165 cm). Genom att vara stenhård och diciplinerad, gick jag med hjälp av vv ner 30 kg på 5 månader. Passade på att sluta röka också när jag ändå höll på. Jag har trots en graviditet lyckats hålla vikten sedan dess, men jag har accepterat att det där med mat och godis kommer att vara en kamp hela livet. Jag började löpträna när jag var trettio, för fem år sedan och upptäckte att det var min grej.
Vilda Tiger: Min PCO har samma karaktär som diabetes och man mår bra av att låta bli socker, snabba kolhydrater mm, samt att det är svårt att gå ner i vikt. Det låter som om du har bra koll på kosten. Jag tror helt enkelt att det handlar om att det är en stor omställning i kroppen för dig just nu. Kanske ämnesomsättningen har ändrats när du tränar mer osv. Ha tålamod! Men jag vet att det är jättefrustrerande när man sköter allt och det inte händer så mycket. Jag gillar också måttbandet. Många gånger säger omfånget mer än vikten. Framför allt borde du känna dig piggare nu när du tränar och det är ju också en skön bonus. Det känns orättvist att man ska ha det svårare än andra, men försök se det som en sporre!
Vilda tiger: jag har också varit där. Jag gick ner 34kg från januari till juni förra året, också från graviditet. Mitt tips är att du skall öka till 1400kcal, hur ofta tränar du? Stressar du mycket? Vad äter du till frukost och kvällsmat? Hur sover du? Jag är 175 och väger 67kg.
Vad ni är duktiga som gått ner så mycket i vikt! Imponerande!
Här är det vilodag enligt träningsprogrammet. Dottern har några koppor kvar på sina händer som inte torkat ännu, så jag vabbar idag och imorgon. Varannan måndag har vi städhjälp och det är lite jobbigt att vara hemma då han jobbar, så vi har varit ute på långpromenad. Vi gick nästan 9 km, lite i början och slutet i treåringstakt, men resten av tiden satt hon i vagnen och jag kunde gå på lite - och det är rejält backigt där vi bor, så jag blev t.o.m. lite varm trots det inte så mysiga vädret.
Jag är så imponerad av alla er viktminskare! Inte bara ska ni kämpa med att få upp flåset, vilket kan vara nog så jobbigt, ni ska kämpa mot vikten och belastningen som x-tra kilona gör. All heder åt er och visst är alla prestationer bra, men era är snäppet högre både fysiskt och psykiskt.
Idag blir en vilodag för mig och det är skönt att man blivit så pass till åren att man accepterar att det faktiskt gör nytta för kroppen. I unga år tränade man så mycket och så fel att man gjorde kroppen en björntjänst.
Men imorgon ska jag försöka göra 2 riktigt jobbiga pass. En längre runda och sedan ett handbollsfyspass. Det är så häftigt vad idrotterna skiljer sig åt. Löpning är lite monotont, man ska vara uthållig och klara av längre pass, medan handbollen är så sjukt explosiv med massor av maxbelastningar och massor av vila. Ska bli spännande att se hur det går att kombinera dessa två för bägge är väldans roligt.
Moe
Ja, det ÄR ju så frustrerande! Jag håller dock med dig, jag mår så mkt bättre sedan jag började träna i vintras, och nu kan jag sedan jag började springa aldrig mer skylla på att gymkortet är för dyrt eller så. Jag kan gå ut och springa när jag vill, så är det bara. Upp till mig.
Bellaaan
Du ser! "Alla" andra går ner så snabbt medan jag får kämpa skitmycket för att gå ner ett kg på två månader i nuläget (och förut om gångerna med, som jag skrev tidigare hade jag ett snitt på 3 hg ner i veckan då jag gick ner första gången) och det är så otacksamt. Jag sover ganska kasst, och säkert spelar det in. Adrnalinet flödar ju ut i kroppen de nätter barnen väcker mig varje timma eller iaf varannan. Det märker jag på mitt blodsocker, som åker raketfart uppåt på morgonen då. Till frukost äter jag oftast två grova rågmackor med philadelpia light och grönsaker. Idag var det en smörgås, två äggvitor och en dl fruktsallad med en dl lättfil på. Nu till lunch åt jag tre skivor sojakorv (ca 3 cm i diameter, 1 cm tjocka), en röra med ägg och lite lättcremefraiche, en stor sallad och fem kuber fetaost. Till kvällsmat äter jag ofta en smörgås, eller lite frukt och fil. Ibland en omelett, men då tar jag bara en äggula och fyller på med äggvita så det blir lite mer mat. Till mellanmål äter jag ofta ett äpple eller några frökex med sör och ost på.
Jag har inte kunnat träna som jag brukar sista veckan, pga förkylningen jag har nu, men annars brukar jag ta två pass i gymet och två eller tre joggingpass i veckan. Då jag är på gymet springer jag ofta några km, sedan kör jag crosstrainer och/eller rodd samt styrka i de stora muskelgrupperna (rygg, rumpa, axlar, mage och ibland lår). Jag programmerar in vikt och tränar bort 600 kcal varje gång, plus det som försvinner på styrekträningen. Då jag springer ute är det mellan tre och fem km varje gång. Under veckan som gick sprang jag Vårruset i måndags, sedan fem km i fredags. Thats it. Men jag har internvaller ikväll och sedan är jag nog igång med gymet imorgon igen.
Oj, va jag uppskattar era tips! Jag brukar inte gnälla så mkt men de sista dagarna har jag varit så less på att väga, räkna och mäta allt. Nu har jag gömt vågen och så tänker jag strunta i att räkna kcal denna vecka. Det betyder sjlävklart inte att jag ska moffa mat, utan jag tar portioner som jag brukar och äter vettigt.
Nej, nu blir jag tokig snart. Jag har inte sprungit på två veckor. Först kom jobb och jobbresa i vägen. Sen fick jag ont i halsen och från torsdagen och framåt jobbade jag som en tok inför vårt bröllop. Hela tiden såg jag fram emot idag, för då skulle jag äntligen få gå ut igen.
Vad händer? Jo, jag dansade tydligen lite för mycket i lördags vilket har inflammerat min hälsena som gör väldigt ont och är väldigt stel.
Vad gör man? Gömmer sig under en sten? Tänker att armarna i alla fall hinner bli snygga om kroppen ska fortstätta så här? Blä!
iseika: excentriska tåhävningar - det magiska tricket mot stela och ömma hälsenor