Löpartråden 13
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
-
-
Svar på tråden Löpartråden 13
-
Carisma95: Jag tror att alla kan så småningom. Sedan är det vad man har med sig i bagaget att kämpa emot. Vissa har övervikt, andra skador mm... vilket gör att "så småningom" kan vara en längre period än för andra. I början så var jag alltid ute en mil oavsett om jag sprang eller inte bara för att kroppens muskler och leder skulle vänja sig vid sträckan. Jag tror man måste se bort ifrån måstet att springa hela tiden för vem är det som bestämmer att det är det som nyttigast för just dens kropp. Det viktiga är att man rör sig. Och sedan är våra kroppar olika, en del är snabba på kortare distanser medan andra är uthålliga på längre... sedan har vi de där "genetiska olikheterna" i den här tråden som både är snabba och uthålliga
Ni vet nog vilka som kan ta åt er! :-P -
Jo, du har en poäng helt klart! Det känns bara så segt att gå en hel mil. Tar jättemycket längre tid än det gör att springa den. (Ja, jag har dåligt med tålamod).Gaby 01 skrev 2011-06-09 09:15:42 följande:Carisma95: Jag tror att alla kan så småningom. Sedan är det vad man har med sig i bagaget att kämpa emot. Vissa har övervikt, andra skador mm... vilket gör att "så småningom" kan vara en längre period än för andra. I början så var jag alltid ute en mil oavsett om jag sprang eller inte bara för att kroppens muskler och leder skulle vänja sig vid sträckan. Jag tror man måste se bort ifrån måstet att springa hela tiden för vem är det som bestämmer att det är det som nyttigast för just dens kropp. Det viktiga är att man rör sig. Och sedan är våra kroppar olika, en del är snabba på kortare distanser medan andra är uthålliga på längre... sedan har vi de där "genetiska olikheterna" i den här tråden som både är snabba och uthålliga
Ni vet nog vilka som kan ta åt er! :-P
-
Ha, ha... se det som att du får mer egentid!Carisma95 skrev 2011-06-09 09:25:28 följande:Jo, du har en poäng helt klart! Det känns bara så segt att gå en hel mil. Tar jättemycket längre tid än det gör att springa den. (Ja, jag har dåligt med tålamod).
-
Sant...Gaby 01 skrev 2011-06-09 09:29:05 följande:Ha, ha... se det som att du får mer egentid!
-
Carisma95: Jag har sprungit i några år och ännu aldrig klarat en mil under en timme. Jag springer gärna en mil då och då, men har börjat inse att jag aldrig kommer att bli snabb. Under en timme kommer jag nog om jag fortsätter träna (har sprungit på nedriga 1.00.20!), men jag har inte en snabb kropp. Har dessutom astma att kämpa emot, men jag tycker inte att det gör så mycket. Jag är glad att jag kan springa en mil och älskar att träna och hålla mig i form. Alla måste inte bli snabba.
Men tränar du kommer du garanterat kunna öka på dina sträckor. När du väl fått in rytmen och tränat upp konditionen så kommer du ganska snabbt kunna öka på dina sträckor. Men ta det lugnt, lite i taget. Ha som mål att öka på ett par min/vecka på den sträcka du springer, så ska du se att du snart är uppe i lite längre sträckor.
-
Carisma95: Jag tycker att det viktigaste är att inte jämföra sig med andra utan glädjas åt sina egna framsteg (stora som små). När man känner sig stressad och pressad, försvinner lätt glädjen och löparglöden.. Så kör ditt race och kör fler intervaller i backar och trappor=).
-
Moe:
Nej, det är nog så. Att inte alla blir snabba. Det känns ju inte direkt som att jag har "löparkropp". Men som du säger, egentligen är tiden inte så viktig. Däremot hade det varit kul att kunna springa en längre sträcka utan att gå emellan. Det orkar jag ju inte än.
Bellaaan:
Du har så rätt. Men jag är en riktig "siffer-junkie", så jag älskar att se om jag kan springa på vissa tider, förbättra dem osv. Sen behöver man definitivt inte springa mot någon annan än sig själv!
-
Frågan är också om man verkligen MÅSTE springa en mil! Kanske man mår bra av att springa 5 km oftare. Jag är helt för att känna efter vad ens egen kropp vill och inte blir för besatt av vad alla andra klarar av. Viktigaste är att man tycker det är skönt, roligt och att kroppen håller.Carisma95 skrev 2011-06-09 08:33:14 följande:Ni som hunnit springa ett tag: Det här med att känna "jag kommer aldrig kunna springa 1 mil under 1 timme". Känner alla så, eller...? Det känns jävligt avlägset måste för egen del, måste jag säga. Visst märker jag att jag blir lite bättre hela tiden, men i dagsläget orkar jag knappt springa 1-1,5 km i sträck.
Jag vet ju att alla börjar med kortare sträckor, men är det verkligen så att ALLA kan springa 1 mil efter ett längre tag....?
Sedan är ju vissa av oss (jag) dum nog att utmana mannen på en halvmara i ett svagt ögonblick...
-
Nej, du har väl rätt. 5 km är ju mitt första delmål. Om jag kommer upp till en mil återstår väl att se, men det hade varit kul att klara. Bara nyfiken i min frågeställning, hur det har varit/känts för andra.Kulta17 skrev 2011-06-10 07:57:51 följande:Frågan är också om man verkligen MÅSTE springa en mil! Kanske man mår bra av att springa 5 km oftare. Jag är helt för att känna efter vad ens egen kropp vill och inte blir för besatt av vad alla andra klarar av. Viktigaste är att man tycker det är skönt, roligt och att kroppen håller.
Sedan är ju vissa av oss (jag) dum nog att utmana mannen på en halvmara i ett svagt ögonblick...
Ha ha! Jag tyckte mitt svaga ögonblick var när jag tackade jag till Kretsloppet efter frågan från min arbetsgivare. Men ditt svaga ögonblick var nog värre!
-
I morse ställde jag klockan på 06.00 för att ta mig ut och springa en runda. Tyvärr (?) vaknade jag med halsont och fick istället sova en timme till.
Jag vet inte om jag är så där oerhört missjöd med det efter att ha vaknat halv fyra och sen legat vaken till halv sex. Möjligt att gud hör bön faktiskt