Löpartråden 13

Två kortisar så här i slutet på veckan, en 4:a i fredags och en nu ikväll. Bara för att kolla att halsen nu är helt ok. Det verkar så och jag kände mig riktigt pigg ikväll. Sprang på ny bästa tid, 23,52 på 4km, bästa tidigare är 24,12.

Nästa vecka försöker jag få in tre pass varav ett lite längre 7-8km kanske. Se är det vila i en hel vecka då Mallorca väntar

Jag är positivt överaskad. Gav mig motvilligt ut (bakis och full av pizza) och tänkte att jag lunkar väl runt 5 km bara för att få nåt gjort. Men ju längre jag kom desto bättre kändes det så det slutade att jag var ute i 1,5 mil (6:30 tempo)!!! Bara 6 km kvar till måldistans - och jag hade nog orkat det idag, men det började bli bra mörkt.

Nu blir det vila i morgon. 5-6 lite snabbare på tisdag. Hoppas hoppas hoppas att kroppen håller.

Bra där! Visst är det en sån skönt känsla när kroppen vill så mycket mer än man tänkt.
Ska hålla tummarna för att det ska gå lika bra nu fram till loppet, och sen under loppet oxå såklart

Waimea: ah, 45 sekunder är ju ingenting på en sån distans och till nästa tävling är du mer igång och på hugget! Men det var ju retligt att du gick miste om korven

Gaby: den som vill ha roligt får lida pin - eller är det inte så man säger  Gick det bra i turneringen då?

Min träningsvecka har varit både bu och bä. Har fått till några bra träningspass men nu ikväll har jag haltat omkring som värsta invalido igen så det känns väl sådär. Mer bu än bä.

      

  

Moe - tidigare har Stay in place haft mamma-träningsbyxor som är jättesköna! Kolla om de fortfarande har det!

Jag lunkar fortfarande små korta rundor. Halsondan som blev örononda blev sedemera till förkylning och nu åter till örononda. Styrketräning går bra att köra men löpningen är det värre med. Jag får inte med andningen när jag blir andfådd. 

Hur som, till slut måste ju förkylningen gå över! 

Tråkigt, Kattstugan.. Jag är för en gångs skull riktigt fräsch i hälsenorna, men min falska ischias är lite tjurig. Jag tror faktiskt att iläggen hjälper, det blir i vart fall inte värre.

Heja Mae, ofta går det skitbra när man minst anar det och är lite avslappnad!

Gaby: Jag gissar att du har haft riktigt roligt.

Iseika: Fy vad trist, krya på dig.

Idag ska jag försöka lirka in ett simpass någonstans i schemat. Får se hur det går..

Det är trist med förkylningar.. .;(.. Jag har också åkt på en förkylning som antagligen började bryta ut redan under midnattsloppet.... kände mig torr och raspig i halsen i början av loppet och trodde det var brist på vätska (man fick ju vänta en halvtimme på starten och då hann man bli törstig igen).. men när jag kom hem efteråt kändes det mer och sen har det bara blivit mer ont i halsen i går... Verkar dock som det inte blev så mycket eftersom det känns som om det redan är på tillbakavägen så jag hoppas kunna springa på torsdag igen då jag ska springa i Skatås för första gången (får coachning och ledsagning av en kompis så jag vet var man ska springa ;)! 

Kul med coachning!! Jag lyckades få till ett simpass idag, väldigt skönt som återhämtningspass för stela muskler. Har blivit rakriktad och knäckt enligt konstens alla regler av min kiropraktor också.

Som lax på löken har lill-stårsan visat sig vara en i alla avseenden välmående 2½-åring, en aning envis, bara.

Tyvärr finns det baksidor också; min mamma är sämre nu, kan knappt gå, det är nåt som spökar till det i bäckenregionen, ska inte vara någon tumör, dock, hon röntgades för ett par veckor sedan. Trodde att det skulle börja släppa nu, efter strålning, men inte. Cancer är något det vidrigaste jag vet, en av våra klubbmedlemmar gick bort i förra veckan efter ett par månaders sjukdom, i höstas var han pigg och alert, men så bara pang.. Man får värdesätta att man är frisk och kan leva sitt liv som man vill.. 

Sorgligt att höra. Och ja, man ska ta vara på sina äldre släktingars tid också, båda min mans föräldrar har haft cancer under de senaste fem åren. Men båda är just nu friska (peppar peppar, ta i trä och hela kryddskåpet!).

Jag tog ett litet pass idag och för första gången på alla löppass inomhus så fick jag envist håll i sidan efter 2 km! Det gav sig knappt fast jag drog ner!   Flashback till mellanstadiet när jag var något rundare... :-P

Vad beror det på egentligen- för lite vätska eller för lite syre eller nåt? Nu har jag lättat i vikt lite igen och det känns på något konstigt vis som om marginalerna för vätska och salt krymper, om ni förstår vad jag menar. Jag fick nästan vadkramp förra passet och det har jag heller aldrig fått så där under löpning. Jaja, får väl skärpa mig med vätskan då kanske.