Löpartråden 13
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
Isold: Sprang på en bäver, haha, det får mig att tänka på min episod med svanen i Norberg. Kommer du ihåg den?
Sprang 5,5 km i regnet igår. Det var både skönt och fruktansvärt jobbigt men jag har rört på mig varje dag den här veckan så benen var väl lite stumma även om jag inte just sprungit. Jag får nästan "tyngre" ben av raska promenader än av löpning. Sen hade jag ju simmat också och då är det ju andra muskler som får jobba.
Idag har jag varit "hemma hos" Isold på friidrottstävlingar hela dagen. Dottern persade på 60 m och är glad för det och tog en 3:e placering i kula. Bra dag. I morron ska vi tillbaks och hoppa längd, höjd och kasta boll.
Nu blir det grillat och lite sallad.
Såg ett par otroligt snygga asics idag. Hann inte kolla så noga men de var väldigt färggranna och fina; någon som vet om de har en ny lättviktssko?
Kattstugan och Isold: TACK för att ni tror på mig!
Rövardotter, såklart jag kommer ihåg svanen
Roligare efteråt än när det hände
Suveränt av dottern, jag gissar att det är Gurkspelen hon är med på? Jag är ensam med pojkarna imorgon men vi kanske kan ta oss ner och heja på lite. Är det ute eller inne?
Det är ute. I morgon kör vi från 10 med första grenen, boll. Sedan gäller det att vara snabb till längdgropen 10.50 och vi avslutar med höjd 12.10.
Riktigt intensivt program i morrn :-S
Skoj om ni kom ner
Isold: När man springer så långa sträckor som du gör hur mycket återhämtning behöver kroppen då? Och av ren nyfikenhet, hur gammal är du? Jag känner att jag kräver mer vila nu men att kroppen ger resultat fortare än när jag var yngre. Är själv 37.
Ni som börjat träna efter en förlossning... hur gick ni ut och var det jobbigt? Alltså kändes det i underlivet och magen? Jag fick barn 10 juli och bara längtar efter löpspåret. Kniptränar lite och hoppas BM låter mej börja träna efter efterkontrollen som är om nån vecka...
Hade tänkt ge mej ut på mitt favoritspår vilket är en sågspånsbana... tänkte att det blir mjukt och bra för kropp och leder.. gå i rask takt och sen springa kanske 100 meter och göra så ett par ggr... är det ett sunt upplägg tro? Jag har sprungit mycket förut och sprang fram till 3e månaden men är lite rädd för att gå ut för hårt och kanske framför allt för tidigt... men så länge man inte känner obehag eller värk så är det väl ingen fara? Vill ju inte drabbas av urinläckage eller framfall eller så...
Idag har jag återigen trillat i fällan att springa med min man. Jag VET ju att jag avskyr det och att jag lovar mig själv VARJE gång att aldrig mer göra det och ändå så glömmer jag av mig...
Vad problemet är vet jag inte riktigt. Han springer ju normalt snabbare än mig men håller mitt tempo när vi joggar ihop. Ändå blir jag så stressad, irriterad på hans andning, tycker han stampar, stör mig på hans stegfrekvens mm. mm.
Idag tog han ut mig på en stig i skogen jag aldrig gått så jag tänkte att nåja; vi springer väl ihop så jag får en ny väg att välja mellan.
Den var skogsstig rakt upp och sen stuprätt nerförs så först flämtade jag så jag trodde jag skulle dö och sen gick det inte ens att springa utan fara för livet. Hala stenar och gropar överallt. När det väl planade ut så var det höggräs där någon ridit så det var JÄTTEgropigt. Jag var förbannad hela vägen. Rädd för fästingar var jag också.
När vi kom hem ville jag bara slå på honom så arg var jag. Han bara skrattade och sa att det var jätteeffektiv träning och att det skulle gå såå mycket lättare nästa gång. Tror ni på det? Att det går lättare nästa gång efter en sån monsterrunda? Eller gick energin bara åt till att vara sur? Ger det verkligen något att springa i så branta uppförsbackar att man bara kan trippa och sen nerför där man nästan står still för om man tar ut stegen slår man ihjäl sig?
Ok, jag mår rätt bra nu efter att ha svettats ordentligt (4,9 km blev det), duschat och legat på spikmattan i en kvart. Nu väntar lax och potatisgratäng men jag tänker inte erkänna för maken att jag gör det
(mår bra altså).
I morgon åker vi till sommarstugan och jag hoppas på några sköna rundor där också.
Isold; förstår att det inte blev någon friidrott för er idag. Vi hade i alla fall en bra dag men 3 pers på 3 grenar varav en var en andraplats. Kul! Vi kommer väl på minigurkan också.
rövardotter: haha, det som inte dödar härdar, brukar man ju säga, så ....
Roligt att det blev ännu en lyckad dag på friidrottsbanan!
Isold: en bäver, vad kul - mycket man får se när man är ute på långpass
Två löppass avverkade i helgen: en JÄTTEBACKIG runda igår genom skog och över ljunghedar (aaaah) och ett 80-minuterspass hemifrån idag på små knixiga skogsstigar. Roliga pass trots väldigt slitna ben. Nya skorna känns kanon - jättelätta, låg profil utan en massa fluff och dämpning och perfekt grepp med ståldobbar. Förhoppningsvis ska de väl gå lika bra i fjällterräng som i skånsk terräng
Kulta: fint att det kändes bra att springa igår. Brukar du springa inne i stan eller beger du dig till någon park/motionsspår?
Rövardotter: Oj, jag flinar fortfarande. Snacka om tävlingsmänniska.. Fatta vad mycket extra energi din käre make får ur dig. Tryck ner det i marken nästa gång.
Kattstugan: Dina nya skor var jättehäftiga. Lika coola som mina nya blingblingdojor: http://www.amazon.com/Mizuno-Wave-Ronin-Running-Shoe/dp/B002VJKD9G
Ska springa pass nr 2 i dem idag, åtta km snabb distans, tänkte jag mig, får se om de känns lika sköna.
I fredags sprang jag 12 km distans i mina gamla skor eftersom jag hade så jäkla mycket träningsvärk efter body pump-passet. Tänkte att det var bra att låta benen och fötterna 'vila' eller nåt. Skorna skavde, jag snubblade och det var vidrigt trögt, ett riktigt skitpass. Men jag såg en älgkalv, en räv och två förvirrade rådjurskid, fint.
Igår blev det 14 km typ långpass (knappt jag vågar kalla det långpass i det här sällskapet, men i alla fall
) igår och äntligen, ÄNTLIGEN kom flytet. Kändes som om jag använde hela lungkapaciteten för första gången på en månad. Det bara rann på och jag kände verkligen av runners high. Mmmmm. Sprang i mina DS Trainer och överraskades av hur obekväma mina GT-2130 faktiskt var. Såg inga djur, däremot blev jag omcyklad(!) i en av de brantare backarna. Det är nästan första gången jag ser någon annan på min runda.
Kattstugan: Vertex är ju en dröm, såklart..
Har en instruktörskollega som tycker att jag borde följa med henne till Schweiz, det lockar, det med.