Inlägg från: rontgensyrran |Visa alla inlägg
  • rontgensyrran

    Plus igen efter mf/ma

    Happiness skrev 2010-12-24 06:57:20 följande:
    Underbart Rontgen!!!! Vad spännande... Nu är det bara att vänta och se om värkarna blir karftigare och kommer tätare. Vad skönt att du får komma in direkt. var det Jönköping sa du? Exakt vilken dag är du på idag? Thjoooohooo här kommer julklapps Ines
    Jag sa ju att vattnet hade gått, så då vill de ju att man kommer in på en kontroll, sen har jag även fått värkar, men än så länge är det inte så tätt mellan dem. De sa att jag kunde äta frukost och sen komma in till dem. Så snart har det gått 2 h sen vattnet gick. Jag är ju beräknad den 7 januari. Så det beror på hur man räknar 38+0 eller 37+6. Japp är i Jönköping, ringde Ines pappa nyss. Han frågade vad det blev, så jag sa "inget ännu" men vattnet har gått och jag har värkar och hör av mig sen. Han sa lycka till och lät som han tyckte det var spännande.
  • rontgensyrran
    Happiness skrev 2010-12-24 07:25:46 följande:
    åååå vännenn...jag kommer sitta här och stirra på skärmen efter nya uppdateringar från dig. Skriv när du orkar och hinner. Du har ju känt av värkar en tid nu så det är lilla Ines som vill träffa sin mamma . Pappan får hålla sig till tåls men jag förstår att han också sitter på nålar. Hur mår du nu rontgen? har du ont? kan du vila dig?
    Japp det gör ju ont när värkarna kommer. Men det är helt klart uthärdligt än då länge :) Men antar att det lär göra mer ont sen. Sitter nu och väntar på att min pappa ska komma hit och skjutsa in mig sen med min mamma. Sen får vi se vad de säger på förlossningen. Gick precis på toaletten och då kom det någon pytteliten strimma blod så antar att det är slemproppen som också har gått. Känner mig inte alls trött utan jättepigg, man får nog helt klart en adrenalinkick av att föda barn :D
  • rontgensyrran
    Hej alla,

    Som ni har förstått har mitt underverk lilla Ines tittat ut. Hon kom såklart på självaste julafton trots god planering från mamma som tyckte att efter nyår passade bättre. Mitt vatten gick vid 5-tiden då även värkarna började. Jag ringde in och de sa till mig att jag kunde ta det lugnt och äta frukost först. Så jag var väl inne vid 9- tiden. Då kollade barnmorskan mig och jag var öppen 3 cm och hade värkar mellan 3 min intervall, fast i olika styrka.

    Jag fick sen gå vidare till ett förlossningsrum, där det fanns sittbadkar och sånt som jag passade på att använda. Sen fick jag en annan barnmorska. Sen tilltog värkarna i styrka och jag kände att hon kom längre och längre ner i bäckenet. Sen gjorde de en ny undersökning och jag var då öppen i 4 cm och det var då möjligt att få epidural bedövning, vilket jag valde. Märkte ingen skillnad alls på det och fick en andra dos. Vilket inte heller gav nån effekt alls, jag tyckte snarare att värken i ryggen ökade. Så tog jag lustgas, och jag som hatar att bli berusad, och det kändes hela tiden som man blev fyllesjuk, så det var ingen favorit trots att i slutet tyckte jag bättre om att bli så borta än att stå ut med den enorma smärtan som jag hade. Flera gånger ville jag bara ge upp och skita i allt, jag önskade tom att lilla Ines skulle bli smärre påverkad så att jag skulle få kejsarsnitt, men ej. Hon mådde så bra så. Jag öppnade mig väldigt fort, men tyvärr så var mina värkar väldigt olika i styrka och hon låg läääänge i bäckenbotten utan att snurra sig den sista biten. Jag hade nog krystvärkar i över 1,5 timma innan hon kom, med värkstimulerande dropp som läkaren höjde långt över max och sen kom hon tillslut med sugklocka kl 20.18. Hon vägde 3180 g och vra 48 cm lång.


    Fick igår komma hem från BB, fast om jag ville så hade jag fått stanna kvar då jag hade en smärre blodförslust vid förlossningen, så det var lite dramatiskt där ett tag. Ines är sååå fin och som de sa vid ultraljudet hade hon riktigt mycket hår. Det ända hon gör är att sova, äta och bajsa känns det som.  Mitt hb är ju fortfarande inte bra, 92. Efter förlossningen var jag nere på 72 tror jag det var. Så i lördags kväll fick jag två påsar blod.


    Imorgon är det dags för efterkontroll på Ines. Då det ska tas PKU, hörseltest samt väga henne och lite mer :)


     Min mamma och pappa var med mig hela förlossningen och fotade och filmade hela upplevelsen.

    Allt gick trots allt väldigt bra. Och det är förvånansvärt hur snabbt man glömmer "smärtan" och det "hemska" med förlossningen. Tur är väl det annars hade man aldrig skaffat några syskon till de små.

    Hoppas ni alla måt kanon. Nu måste jag gå och byta blöja på lilla Ines som börjat skrika här för högan sky.

    Kram


  • rontgensyrran

    När kommer Röntgensyrrans bebis?

    Odd: Ines är född den 24/12 klockan 13:24, 3250 gram tung och 48 cm lång
    Smålands jänta i storstaden 24/12 kl 15.48  3150 tung 48 lång
    Bjornis: Ines är född den 24/12 klockan 19:37, 2890 gram och 48 cm.
    PåvägMotSyskon Ines född 24/12 Kl 23.37 3205g och 49cm
    Mabaja: Ines är född 25/12 kl. 00.14, 2800g och 49 cm lång!
    pinklove: Ines född 25/12 kl. 01.23, 3050g och 49 cm lång
    3 barns mamma84: Ines är född 25/12 klockan 15.03, 3200 gram och 50 cm
    Happiness: 27/12 klockan 17.00 3450 gram och 50 cm
    Mallanis: 27/12 Klockan 02.36 3560 g och 50 cm

    Rätt svar: 24/12, klockan 20.18, 3180 g och 48 cm lång.

    Rätt datum:  Odd, Smålandsjänta, Bjornis, PåVäg Mot Syskon
    Tidpunkt:: närmst var Bjornis
    Vikt: närmst var 3 barnsmamman med 20 g fel och även Smålandsjäntan var nära på 30 fel.
    Längd: Odd, Smålandsjänta, Bjornis.

    Som jag ser det är det oavgjort mellan Bjornis och Smålansjänta :)

    Foto kommer senare, känner mig fortfarande trött sen efter förlossningen. Men dock väääldigt lycklig! Ska snart ta och titta tillbaka i tråden och se vad som har hänt hos er andra :D

    *massa kramar från en stolt mamma*

  • rontgensyrran
    gemigsinnesro skrev 2010-12-27 18:31:58 följande:
    Usch vad jag är trött på att vara gravid nu. Jag hade kallt räknat med att få för tidigt då mina andra barn är födda i v 37 och v 38 och nu sitter jag här höggravid med BF om 3 dagar och känner absolut ingenting....ingen slempropp, inte en tillstymmelse till sammandragning, inget Rynkar på näsan.   Nu känns det väl iofs som h*n kan vänta till efter nyår men allra längst till nyårsdagen. Tänk vad skönt om man fick bestämma själv när det var dags för dom att födas Skrattande.
    Hahahaa...håller med! Fast tvärtom hade gärna väntat till efter nyår. Men nu är jag glad att allt är över och min lilla plutt är ute :D
  • rontgensyrran

    Tack för alla gratulationer! Hon är verkligen bedårande!!! Ligger just nu och sussar på mitt bröst efter aminingomgång. Just nu är det mycket bajs, ammande, sovande och framför allt mys! För att vara ännu mer glad och positiv så kan jag berätta att jag fick inga bristningar alls på magen och har redan gått ner 6,6 kg, visserligen av sanmmanlagda 17,2 kg hahahahahaaaaa...

    Har vi hört något från Bjornis sedan slemmis gått???

    Jag lovar att när jag mår bättre lägga in något bild på min mörka skönhet, som nästan nu är brunögd som sin far.

  • rontgensyrran
    Mamma till W skrev 2010-12-27 19:39:40 följande:
    inte för att göra dig "ledsen", men du kan få bristningar under tiden du ammar! Jag har fått på ryggen och låren.... och stoooort grattis! och lycka till!
    Usch då det där lät ju inte roligt. Här är man överlycklig att man klarat sig liksom ;P
    kajsalisa skrev 2010-12-27 19:41:44 följande:
    Ätligen hemma! Har haft en härlig jul med familjen, men som ni vet, borta bra men hemma bäst. Finns ju massor att kommentera, men Röntgens härliga nyheter överglänser liksom allt annat. STORT grattis Röntgen!!! Tänk att du har din lilla prinsessa hos dig nu?! Ser fram emot att gå igenom det du just har gjort, inom en snar framtid, med skräckblandad förtjusning. Det låter som att du verkligen var superduktig. Många kramar till dig!!
    ja det är verkligen skräckblandad förtjusning. Men är helt otroligt hur snabbt man glömmer. Nu tycker jag det är helt klart värt det, under förlossningen ville jag bara bli snittad haahaaaa...men NEEEJ Ines mådde såååå bra. Enda gången då jag var aktuell och de inte brydde sig om Ines var när jag förlora allt blod. Då var i centrum. Snart är du mamma Kajsalisa, det är sååå häftigt.
  • rontgensyrran
    på väg mot syskon: sorry, såklart det viktigt! Då var du också grymt nära. Ni är duktiga på gissa till sillnad från mig.

    happiness: tack vännen. Jo jag känner mig rätt lugn och harmonisk men däremot kan jag tillägga att jag inte var lika harmonisk under förlossningen. Jag skrev ju en liten berättelse på nån sida bak i tråden, kanske du missade? Jo beach 2011 är det att satsa på, jag hoppas att gå ner det mesta. Men känner ingen stress ännu med träning och sånt. Det får ta sin tid när man inte mår helt 100. Får se vad de säger om mitt blodvärde morgon.
  • rontgensyrran
    Happiness skrev 2010-12-27 21:54:01 följande:
    Jag läste din om din fína förlossning (fick en tår i ögat). man kommer ju så väl ihåg hur det var)..Du har varit så himla duktig...Förstår att de blev oroliga både för Ines (annars tar man inte sugklocka) gick hennes hjärtljud ner? Sen för dig för att du förlorade blod. Hur mycket? Fick du sys något? Känner du att helheten ändå blev bra?

    jag får den känslan av att du trots allt fick en väldigt fin förlossning trots allt ditt kämpande. Kunde din mamma ge dig stöd eller fick du förtroende för någon BM eller gick du totalt in i dig själv och smärtan? Hur lång tid tog det när du väl kommit in?

    Slutligen visst gör det så förjävla ont? Visst är det så för jävla häftigt att bli mamma?
    De var inte alls oroliga för Ines. Utan det var att jag öppnade mig kanonfort sen hände det inte så mycket mer. Hade oregelbundna och olika effektiva krystvärkar. Höll på i mer en timme och försökte krysta ut henne det var då de beslutade sig att använda sugklocka. Jag förlorade efter förlossningen 400 ml sen när de började sy mig tills de var färdiga 250 ml till. Så sammanlagt 650 ml och jag hade ju redan uselt hb. Jag fick sys en hel del. I nedre botten av vagina fick jag sys, samt vänster blygdläpp sen lämnade de medvetet en reva i höger blygdläpp på ca 3-4 cm som är ca 1 cm brett i sär. Samt nån spricka nerifrån klitoris. Så ont har jag verkligen fortfarande, tycker minsann att det inte läker fort nog :/

    Helheten så här nu i efterhand känns bra. Men under förlossningen tyckte jag det gick fruktansvärt segt de sista timmarna då det typ inte hände nåt alls.

    Jag gick rätt mycket in i mig själv och smärtan och fokuserade på att vila mig så mycket jag kunde mellan värkarna och sen bara ta i och kämpa under värken, då hängde jag på klockan till bm ;P Det gjorde fruktansvärt ont, och jag tänkte detta gör jag aldrig om igen!!! men vem vet, man glömmer snabbt som tur är :)
  • rontgensyrran
    Bjornis skrev 2010-12-28 15:15:15 följande:
    Hej på er!!
    Nu är jag stolt mamma till just nu "mr no name"! Han föddes inatt (28/12) kl 01:54. 4065 gram och 53 cm. Det blev kejsarsnitt efter många långa timmar. Han hade bajsat i fostervattnet när det gick på morgonen och sen blev saker inte som vi tänkt oss. Öppen 3 cm när vi kom in för att kolla fostervattnet och sen öppnade jag mig inte mer än 4 cm trots ett gäng värkar (som dock inte var särskilt kraftiga så blev värkstimulerande (AJ!) och öppnade mig i OK takt till 9 cm och sen stod det still. Hade konstanta värkar utan vila i nästan 8 timmar i sträck. Bad om EDA efter 1:a timmen men den lyckades ta mest på vänster sida av kroppen vllket ju var avlastande men långt ifrån skönt. 

    Jag fick feber (har aldrig feber annars) så in med antibiotika och sen var det skalpelektrod och mera värkstimulerande. Uppe på 140 ett tag vilket gjorde så jävla ont att jag höll på att gå av på mitten och ändå kämpade jag med att att stå upp för huvudet måste ner sa bm. Efter ännu en koll så hade inget hänt. Fortf 9 cm, kant kvar och bebis låg högt upp osv. Så höll vi på ett par timmar tills att bebisens hjärtljud låg på över 200 i flera minuter och jag grät av trötthet. Hade inte vilat en enda sekund på flera timmar. Då stängde bm av värkstimulerande droppet, ringde läkaren som kom och pratade om KS. "Ja snälla plocka ut honom" sa jag så. 
    Efter att bm stängt av det värkstimulerande droppet så gick knoddens hjärtljud gick ner till normala 150-160 och ks:et blev inte alls akut utan kändes under full kontroll. Vår underbara son föddes i ett rum fullt av underbara läkare och sköterskor och han var så fin. Är så fin! 

    Han låg helt fel med huvudet i bäckenet, antagligen därför han inte trängde ner som han skull plus att värkstimulerande ju aldrig ger så bra värkar och tröttade ut min livmoder totalt. Hade totalt 3 pyttevärkar på en timma efter att droppet tagits bort. Ja, det var en omtumlande dag. totalt tog det 22 timmar från vattenavgång tills att han var ute. Inte så illa men jag är lite ledsen att jag inte fick chansen att krysta ut honom när jag slitit mig igenom hela öppningsarbetet. 
    Men jag är stolt och så himla lycklig! Bilder kommer inom kort!

    Röntgen: GRATTIS TILL INES!

     
    Stort grattis till pojken Bjornis!!! Ser fram emot att se dig i den andra tråden :)

    Usch låter som även du haft det kämpigt! Även jag fick ju värkstimulerande dropp. De ökade och ökade och ökade hela tiden till den var uppe i 200!!! Jag tror normalt sätt de ökar upp till 160 men läkaren var ju inne hos mig då, så det var väl därför. Skillnaden mellan dig och mig var att jag öppnade mig jättefort, men sen hände det inte mer + att lilla Ines var helt opåverkad. Därför fick jag inget ks trots min högsta önskan just då...hahahaa.
Svar på tråden Plus igen efter mf/ma