Första barnet, i Göteborg?

Sjukgymnasten jag går till är kopplad till MVC (men som sagt på semester). Ska höra av mig till dem imorron om det inte blivit bättre.
Mina 78: Kort historik: i vecka 9 fick jag foglossningar runt svanskotan. Blev då avrådd att springa, gå (promenader), simma eller andra monotona rörelser av ovan nämnda sjukgymnast. Detta gjorde att besvären lugnade ner sig. I vecka 16-17 försvann de nästan helt, och jag har sen dess kunnat gå långpromenader med min vovve utan några problem.
Strax innan midsommar började problem nummer två (då var jag i vecka 13 typ). Jag fick en jättesmärta strax under vänster skulderblad som strålade ut under vänster revben. Först var det bara när jag suttit en längre stund, och jag fick rekommendationen att sitta, stå, gå & ligga växelvis för att variera belastningen. Men nu känns det som det kommer oavsett vad jag gör. Fick låna hem ett tens av sjukgymnasten som jag får använda upp till 4 ggr/dag och det hjälper litegrann. Enligt henne är även detta problem vanligt bland gravida.
Och så i morse dök den här sista smärtan upp. Och den är utan tvekan den värsta hittills. Hoppas som sagt att det bara är en nerv som blivit klämd för att jag legat konstigt under natten eller nått, och att det släppt tills imorron.

Det låter som jag är något av en hypokondriker, men det är jag faktiskt inte. Enda ryggproblemen jag haft tidigare är den vanliga "musarmen" i höger axel när jag jobbat för längre framför datorn. Inget speciellt alltså. Brukar i vanliga fall träna minst 3 ggr/veckan (framför allt löpning) och klättrar på väggarna av att inte kunna träna som vanligt nu.
På måndag ska jag börja jobba igen efter semestern... undrar hur det kommer att funka.

Fy så jobbigt det låter Kiia...

Kikar egentligen bara in för att vinka & säga ha det så bra allihop, nu drar vi till rom några dagar.

Angel: Min diskbuktning blev mycket bättre efter att jag gått några månader hos sjukgymnast förra året och har inte alls märkts av under graviditeten. Det är alltid värst när jag jobbar, så vi får väl se hur det blir när jag börjar med det igen nästa vecka.

Kiaa: Usch det låter inte alls roligt. Vi får verkligen hoppas att du bara klämt något under natten, men det brukar man ju märka ganska snart genom att det blir bättre. Annars låter det ju som en typ av smärta som kan bli av felbelastning, som ju lätt blir som kompensation när man har ont någon annanstans.  Jag lider verkligen med dig. Jag tycker det är tillräckligt jobbigt att inte kunna springa som vanligt, och då kan jag ändå lufsa hittills helt utan värk (ta i trä) bara inte ta i som vanligt

Idag var jag hos bm och lyssnade på hjärtljud. Mysigt.
Men fick också veta att mina järndepåer ligger på 190!!! Riktvärdet är mellan 10 och 150. Över 200 utreds man tydligen. Känns inte alls bra nu. Jag har tidigare läst att för höga järnvärden kan påverka blodet (tur som fanken att jag äter barnalbyl nu) och sen kan orska plötslig spädbarnsdöd i magen. Jag måste ringa upp henne och säga att jag är orolig nu. Har läst på ställen här på fl nu att fler som haft runt 170 fått ta många fler prover på grund av för höga värden. Och jag hade 190...

Hej alla, det låter som att många har ont verkligen jätte tråkigt att höra.

Idag trodde jag att jag hade fått missfall, kändes jätte hemskt. Jag har haft blödningar till och från i tre dagar och till slut stod jag inte ut utan åkte till gynakuten. Var rädd att de inte skulle ta mig på allvar men det var inga problem. Fick träffa en läkare och göra ultraljud ganska snabbt. Till min oerhörda lättnad såg allt jätte bra ut. Fick se en liten krabbat (som jag tror viftade på armarna men vet inte om det är för tidigt för att kunna se är i v 9+4), hjärtat slog och allt såg bra ut. Hade dock ett blåmärke som orsakats av att livmodern och fostret växer så snabbt. Det var blåmärket som blödde vilket var helt ofarligt sa läkaren  Jag är så lättad och glad nu.