30+ väntar barn i mars i stockholms innerstad?

 Verkligen lustigt! Har en bekant som väntar nu i mars, ganska precis ett år efter sin tvillingsyster; ska bli kul att höra om de också ser några likheter ang förlossningarna.

Man vet ju inte säkert vad det är som gör att förlossningen kommer igång. Jag har hört både som LadyMy skriver; att det ligger i barnets gener; att barnet ev utsöndrar något hormon som sätter igång allt. Andra tror att det snarare har med mammans gener att göra.

Jag gillar ju att veta lite mer vad som händer, så det hade ju varit "skönt" att veta ungefär när bebisen tänker komma, särskilt som jag inte känner mig mentalt redo på långa vägar... Det är ju en hel månads spann när det anses "normalt", och sen kan den ju ändå bestämma sig för att komma tidigare än så. När skruvar man förresten ihop spjälsängen?! :)

Jag vet inte huuur många gånger jag läst ditt inlägg saltis - blir helt rörd varje gång! Eftersom jag inte har några barn ännu så är jag ju ff i det där stadiet där man bara hör "det går inte att föreställa sig" o s v, så jag försöker inte ens :)

Oh, herre! Jag tror nog också att det här är "normaltillståndet". Skulle ju kunna tänka mig vara gravid flera månader till för att jag är så livrädd för vad som komma skall... Det ska komma hit en människa, med en egen personligthet, och bo med oss! Trots att man burit på det lilla pyret i flera månader redan kan man ändå inte föreställa sig vem det är. Och inte vet jag nåt om bebisar heller...  Men ni i tråden hinner ju öva lite innan det är dax för mig, så jag har ju några trygga stammar att luta mig mot när stormarna viner :) Och lilla pyret kan säkert lära mig ett och annat också - som ni skrivet ni som hunnit vara med <3

Vad härligt förresten att sova hela natten. Njuuuut! Jag vaknar endera av att jag gnyr när jag försöker vända mig (och bäckenet gör ont), eller av halsbränna (flera Novalucolkartor bredvid sängen) eller av att jag snarkar(!). Och det är ju ingenting mot för vad som kommer sen. Jag oroar mig redan massor för bebisen och dess hälsa, så jag kommer säkert bli en såndär o-cool mamma som hela tiden måste springa och lyssna om bebisen andas, och inte kan sova själv för att jag måste lyssna att den andas... Nu vet jag ju att den får det syre den behöver i alla fall, och att den får i sig näring, hahaha!

Ojojoj, ska in till jobbet idag - självklart veckans hittills kallaste dag. Kanske dax att lämna frukostbordet och försöka sig på att se ut som folk :) Jag har ju dessutom redan pepprat tråden med inlägg, hehe.

Jag är själv en väldigt o-cool mamma :) Om du känner att du blir en sådan mamma kan jag tipsa om andningslarm kombinerat med babyvakt (eller vad det heter). Sitter man i ett annat rum så har man med sig en "walkie-talkie" så man hör om bebisen vaknar och dessutom skulle den larma om bebisen slutar andas. Den säger "bip-bip-bip" hela tiden eftersom den registrerar rörelser. En del tycker att det verkar jobbigt med ljudet (vi hade den till vår lilla bebis från födseln) men själv tycker jag att det är underbart. När mina väninnor vaknar "måste" de gå upp och kolla att deras bebis andas. Om jag vaknar så hör jag "bip-bip" och vet att larmet är på och att lilltjejen ligger i sin säng och andas, vilket gör att jag sover mycket bättre. Vi skaffade larmet för att inte stressa upp oss så mkt och för att kunna sova bättre och jag tycker att det var en superbra investering eftersom vi faktiskt sover mycket bättre - vilket är värt väldigt mkt!

Det borde ju egentligen snarare vara barnets gener än mammans gener eftersom det ofta verkar variera från födsel till födsel; jag menar att samma mamma kan få innan bf ena gången och  gå över tiden nästa. FAst å andra sidan är ju hälften av barnets gener mammans så

Jag kan säga att jag kände av några dagar innan det satte igång, kände att det började bli dags. Mer tryck neråt och mer sammandragningar, och kanske en känsla bara Jag hade mkt sammandragningar sedan vecka 20 så jag tänkte innan att jag kanske inte fattar att det är dags, men det var ingen tvekan! Det var så häftigt när man gick och väntade på att det skulle dra igång, du har nåt riktigt coolt framför dig!

Golden, vi har efter moget (?) övervägande bestämt att skruva ihop spjälisen när bäbben kommit hem! Vet inte vad det är med just sängen, men det känns liksom MER än med barnvagnen och babyskyddet som redan står och väntar. Konstigt egentligen. Å andra sidan har jag spenderat dagen med att sy påslakan, örngott och lakan till just spjälsängen, av gamla fina lakan vi fått av svärmor. Men sängen, njäee...  Vad knäpp man är!

Precis kommit ur badet, vad skönt det är att känna sig i det närmaste viktlös för en stund! Men jag var noga med att kliva upp INNAN jag släppte ut vattnet, läst skräckhistorier här på FL om stackars mom-to-be´s som fastnat som en skalbagge fäktandes på rygg i badkaret och fått vänta tills mannen kommit hem för att få hjälp upp.  Ingen bra idé just idag, för vi ska ses på MVC kl 18.

På lördag ska vi på dop, och det enda jag kan få på fötterna är mina gummistövlar! Very fancy... Får snabba mig att sätta mig ned i kyrkan och på fikat efteråt, haha. Å andra sidan förstår väl folk när de ser den tillhörande magen. :)

Ett sånt där andningslarm låter som en bra idé. Jag tror att jag oxå kommer vara orolig och vilja kolla andningen hela tiden.

Stackars dig Golden med din himlans foglossning. Det kommer vara värt det!!!

Roszi, har ni bestämt namn ännu? :) Vi har två namn som vi velar mellan, men det får visa sig vilket han heter när han tittar ut. Eller så stämmer inget av dem!

Varför ska ni hålla på och oroa er över att bebisen ska sluta andas? Se till att den sover på rygg och inte har nåt som kan ramla över ansiktet, blir ju jättejobbigt om man ska lyssna till varje andetag..! 

Jag badade varenda dag på slutet av grav, helt underbart! Nu har jag ju fått hålla mig ifrån det men snart så Jag fastnade inte själv men däremot lyckades jag på slutet fastna med armen bakom, skulle ta upp nåt som trillat under medan jag låg i och armen fastnade; ensam hemma såklart och det gjorde skitont efter att jag lyckats slita loss den..klantig är jag så det räcker i vanliga fall så det skulle mkt väl kunna hända närsomhelst, men man blir så satans otymplig!

Vi ställde upp sängen kanske en vecka innan bf, men visst känns det lite kosntigt att ha en tom bebissäng i sitt sovrum!

Just varit och fikat inne hos min nya granne (jag är ny, inte hon) som har en 5-månaders-bebis. Så stor jämfört med Sigrid, helt otroligt vad fort det går! Satt och smajlade upp sig hela tiden med sin tandlösa mun, hur gulligt som helst!

Haha, jag sa de redan när vi fikade och du lämnade vagnen utanför - du är cool!
Jag vill vara cool, och hoppas-hoppas att jag inte alls ska känna behovet att springa och lyssna att bebisen andas o s v. En av mina kollegor har tre barn, och de två första hade andnings-stopp och fick ha andningslarm. Även den tredje hade andnings-stopp och fick ha andningslarm, men det var en prematur, så där känns det inte lika "dramatiskt", eller "oväntat" eller vad jag ska använda för ord... Tror att det är sånt som gör att jag ens får de här tankarna, för de två äldsta barnen var i övrigt helt friska.

Oj, jag kanske skulle ta och prova vårt badkar?! Vi har bott här snart ett och ett halvt år men jag har hittills inte badat! Är ingen riktig badare. Tar oftast för varmt vatten och blir svimfärdig rätt snabbt och kan inte koppla av heller. Har tidigare inte känt mig särskilt stor eller klumpig (men däremot tyckt att jag ser stor och klumpig ut, haha) men idag: ojojoj. Jag verkligen vankade! Receptionisten på jobbet t o m hängde ut genom luckan och tittade efter mig och konstaterade att det inte var så långt kvar nu, hahaha! Kanske skulle ta mig ett bad och se om man känner sig lite smidigare i vattneta i alla fall... Har nån varit på nån simning där man inte är den enda som ser ut att ha svalt en badboll? Funderar på att gå till nån bassäng för att får röra lite mer på mig än man kan i ett badkar, men vet inte alls var man kan göra det nånstans. Har för mig nån gick på vattengympa eller nåt..? Kanske inte läge att påbörja nån kurs nu, men att bara gå och få röra lite på sig vore skönt; jag får/kan ju liksom inte ens promenera nu.

Vad mysigt förresten att ha en granne att gå och fika hos; i vårt hus är vi definitivt yngst. De som har barn har barn i skolåldern, men de flesta av grannarna är pensionärer, eller närmar sig i vart fall pension.

Vi har inte skaffat nåt babyskydd. Vi har ju ingen bil, och nästan inga av de vänner vi umgås med har bil heller. Enda gångerna vi kommer åka bil är när vi hälsar på mina föräldrar (och då är det kanske smidigare att hyra över helgen där?), eller när de ev kommer hit, och om vi ska ut och åka taxi. Känns så dumt att lägga ut tvåtusen på ett babyskydd, men ska vi ha ett så vill vi inte köpa begagnat av nån vi inte känner, och de vi känner har hunnit lova bort sina alternativt har själva lånat dem. Dock antar jag att man "måste" ha ett babyskydd för att kunna ta sig hem från BB..?

Golden; jag har hört att man kan hyra babyskydd på BB! Vi har fått låna ett,har inte heller bil men min kille kan låna ibland från jobbet, så vi tog den till och från bb. Man har dem ju så kort tid så 2000:- känns saftigt! Jo jag är nog inte en person som oroar mig så jättemkt, men känner du nån som har barn som drabbats av andningsproblem förstår jag verkligen att man är det! Huh så hemskt! Såg ni förresten dokumentären Bebisarnas Vetenskap som gick i dagarna? Väldigt intressant om barnets första år!

Golden, man kan boka taxi och säga att man har bebis vad jag har hört från fler håll.

Är totalt ocool mamma, men det fattade jag inte förrän L kom . Tycker att det låter sunt att ni redan innan anar hur ni kommer bli. Jag fick lite av en chock av all oro . Andningslarm kanske vore ngt denna gång .