Sänk abortgränsen!
Jag tycker gränsen för fri abort ska sänkas från vecka 18 till vecka 12.
Sverige är det enda land inom EU som har fri abort fram till vecka 18!
-
-
Svar på tråden Sänk abortgränsen!
-
lite senare sag hon ut sa har: www.growingyourbaby.com/2007/07/14/update-youngest-preemie-ever-thriving-and-growing/maddlyn skrev 2010-08-29 14:19:47 följande:Sussi S:www.dailymail.co.uk/health/article-437236 /Born-just-22-weeks--Amilla-allowed-home.html
-
En sak som jag faktiskt blir rätt irriterad på är detta: Många skriver att man ska se till att skydda sig bättre och att vi är så dåliga på att skydda oss. Visst, många kanske inte gör det, många slarvar nog väldigt mycket så jag säger inte emot i alla lägen. Men snälla dra inte alla över en kant!
Min historia är att jag gjort abort 2 gånger. Det är bland det absolut svåraste jag har gjort men har inte haft så mycket till val.
Första gången var med en kille som jag varit tillsammans med i 6 månader ungefär. Vi skyddade oss, jag hade preventivmedel och skötte det just för att jag inte ville ha barn. Lik förbannat blev jag gravid och gjorde en abort runt vecka 11.
Förhållandet krasade ca 4 månader senare.
Jag träffade en ny kille, träffade honom ca 3 månader. Blev samma sak här, jag hade preventivmedel och blev ändå gravid. Denna gången skule jag göra medicinsk abort, men antar att fostret var något äldre än vad vi visste. Jag blödde konstant i 2,5 månader och sen kom det klumpar igen. Rakt in på akuten där de fick göra skrapning då halva fostret fortfarande var kvar.
Detta var några år sedan nu.
Har idag en underbar sambo som jag kännti många år och vi blev ett par 1,5 år sedan. Tog bara några veckor så fick jag ett missfall, hade då vetat om graviditeten 1 dag.
Blev gravid igen nu i maj och vi beslöt oss denna gången för att behålla då historien ser ut som den gör. Inte heller dessa barn är på något sätt planerade, och skulle vi inte satts i situationen så skulle vi ha avvaktat ett par år till innan vi började planera barn.
Har hela tiden skyddat mig men min kropp verkar inte gå hand i hand med preventivmedel.
Idag har jag tvillinga i magen, Dessa är P-piller barn. Helt oplanerade men redan i magen mycket älskade.
Känner ibland att jag kanske var dum som gjort aborter, tagit bort "liv" som kunde ha blivit.
Men nej, jag ångrar ingenting om mina aborter ändå. Jag var för ung med killar som aldrig skulle ställa upp som fadersgestalt. Att jag valde bort de tidigare är det bästa jag kunde gjort då jag hade förstört deras liv om de hade klarat sig hela graviditeten. Idag är jag äldre, har en sambo som alltid kommer finnas där för barnen. Har en säkrare livssituation och vet att jag kommer klara av det.
Jag tycker v18 är en bra vecka, mycket för att det minskar antalet oönskade barn. Tänk om alla barn i magen skulle behållas, nu syftar jag även på de som tar bort innan vecka 12, det skulle finnas så otoligt många barn i världen som inte får den kärlek de behöver. -
Man aborterar inte i vecka 23.Queenie70 skrev 2010-08-29 14:07:35 följande:Tja...jag inser hur det kan verka. Men jag som sagt inte abortmotståndare. Men det känns lika oacceptabelt för mig att avliva ett livsdugligt foster I magen, som att kväva barnet med en kudda om det föds i vecka 24.
Och vem sa att jag inte bryr mig om vad som händer efter förlossningen? Massor av stöd måste givetvis till för mamman som behövt gå igenom det traumatiska. Men jag kan inte tycka det är rimligt att moderns lidande går före det livsdugliga barnets rätt att få slippa avlivas. Det är inget foster i vecka 23 utan faktiskt ett barn. -
Jag håller med dig! Abortlagen är alldeles för generös och man ser det bara som en rättighet för kvinnan och inte som en rättighet för det ofödda barnet.
Däremot anser jag att man ska kunna söka dispens efter v.12, men inte så länge som man kan nu. -
Hur kan du prata om det ofödda barnets rättigheter för att i nästa andetag tycka att det är ok innan vecka 12?Niiskuneiti skrev 2010-08-29 15:09:20 följande:Jag håller med dig! Abortlagen är alldeles för generös och man ser det bara som en rättighet för kvinnan och inte som en rättighet för det ofödda barnet.
Däremot anser jag att man ska kunna söka dispens efter v.12, men inte så länge som man kan nu. -
TS håller fullständigt med.. o jag kan inte låta bli att undra en sak, om man läser familjelivs forum så är det iiiiingen som slarvar utan de blir gravida trots p-piller o dubbla kondomer m.m.
visst att kanske någon enstaka skulle bli det men att 95% av fl medlemmarna skulle ha det så och att det inte är slarv? ja då har antingen sverige förjävliga preventivmedel som är lika effektiva som en brödsmula eller så snackar de flesta SKIT som hävdar detta!
Jag tror på det senare alternativet... -
"Men jag kan inte tycka det är rimligt att moderns lidande går före det livsdugliga barnets rätt att få slippa avlivas. Det är inget foster i vecka 23 utan faktiskt ett barn."Queenie70 skrev 2010-08-29 14:07:35 följande:Tja...jag inser hur det kan verka. Men jag som sagt inte abortmotståndare. Men det känns lika oacceptabelt för mig att avliva ett livsdugligt foster I magen, som att kväva barnet med en kudda om det föds i vecka 24.
Och vem sa att jag inte bryr mig om vad som händer efter förlossningen? Massor av stöd måste givetvis till för mamman som behövt gå igenom det traumatiska. Men jag kan inte tycka det är rimligt att moderns lidande går före det livsdugliga barnets rätt att få slippa avlivas. Det är inget foster i vecka 23 utan faktiskt ett barn.
Helt rätt och de som ens tänker annorlunda ang det har enligt mig mossa i huvudet. -
Säger inte att du gjort dåliga val men kan ändå inte låta bli att undra hur det kommer sig att du inte bytt preventivmetod när du upprepade gånger fått bevisat för dig att den inte fungerar?Dohgon skrev 2010-08-29 14:41:55 följande:En sak som jag faktiskt blir rätt irriterad på är detta: Många skriver att man ska se till att skydda sig bättre och att vi är så dåliga på att skydda oss. Visst, många kanske inte gör det, många slarvar nog väldigt mycket så jag säger inte emot i alla lägen. Men snälla dra inte alla över en kant!
Min historia är att jag gjort abort 2 gånger. Det är bland det absolut svåraste jag har gjort men har inte haft så mycket till val.
Första gången var med en kille som jag varit tillsammans med i 6 månader ungefär. Vi skyddade oss, jag hade preventivmedel och skötte det just för att jag inte ville ha barn. Lik förbannat blev jag gravid och gjorde en abort runt vecka 11.
Förhållandet krasade ca 4 månader senare.
Jag träffade en ny kille, träffade honom ca 3 månader. Blev samma sak här, jag hade preventivmedel och blev ändå gravid. Denna gången skule jag göra medicinsk abort, men antar att fostret var något äldre än vad vi visste. Jag blödde konstant i 2,5 månader och sen kom det klumpar igen. Rakt in på akuten där de fick göra skrapning då halva fostret fortfarande var kvar.
Detta var några år sedan nu.
Har idag en underbar sambo som jag kännti många år och vi blev ett par 1,5 år sedan. Tog bara några veckor så fick jag ett missfall, hade då vetat om graviditeten 1 dag.
Blev gravid igen nu i maj och vi beslöt oss denna gången för att behålla då historien ser ut som den gör. Inte heller dessa barn är på något sätt planerade, och skulle vi inte satts i situationen så skulle vi ha avvaktat ett par år till innan vi började planera barn.
Har hela tiden skyddat mig men min kropp verkar inte gå hand i hand med preventivmedel.
Idag har jag tvillinga i magen, Dessa är P-piller barn. Helt oplanerade men redan i magen mycket älskade.
Känner ibland att jag kanske var dum som gjort aborter, tagit bort "liv" som kunde ha blivit.
Men nej, jag ångrar ingenting om mina aborter ändå. Jag var för ung med killar som aldrig skulle ställa upp som fadersgestalt. Att jag valde bort de tidigare är det bästa jag kunde gjort då jag hade förstört deras liv om de hade klarat sig hela graviditeten. Idag är jag äldre, har en sambo som alltid kommer finnas där för barnen. Har en säkrare livssituation och vet att jag kommer klara av det.
Jag tycker v18 är en bra vecka, mycket för att det minskar antalet oönskade barn. Tänk om alla barn i magen skulle behållas, nu syftar jag även på de som tar bort innan vecka 12, det skulle finnas så otoligt många barn i världen som inte får den kärlek de behöver. -
Det heter inte "ofödda barn" utan foster.Niiskuneiti skrev 2010-08-29 15:09:20 följande:Jag håller med dig! Abortlagen är alldeles för generös och man ser det bara som en rättighet för kvinnan och inte som en rättighet för det ofödda barnet.
Däremot anser jag att man ska kunna söka dispens efter v.12, men inte så länge som man kan nu.
" rör inte vår abortgräns" -
Känns ändå skönt att följa tråden och läsa att det finns fler som anser att ha FRI abort till vecka 17+6 känns osmakligt och respektlöst mot det ofödda FOSTRET som då är såpass stort och utvecklat som det är.
Tycker att man om man väljer abort efter vecka 14 iaf ska behöva reogöra för varför.
Lite informerar en sänkning av gränsen iaf om att det inte bara är att ta en tablett efter 18 veckor och blöda lite så är det klart.
Och som tidigare nämnts så vid ev fosterskador eller att man upptäckt gravven i ett sent skede så ska man kunna få dispens. Men att ha gränsen FRI så länge...nej känns inte bra.