Anonym (Undrar)

Äldre 3 Sep 11:48

348 svar

Bra straff på barn?

Hur ska man som förälder straffa en smått trotsig 2½åring?

Jag själv stänger in sonen på rummet. Är det rätt eller fel? Och hur länge kan man tvinga honom vara instängd?

Jag låter honom få vara där mellan 3-5 minuter innan han får komma ut igen. (Han gråter då oftast under hela tiden, men när han får komma ut igen så är han snäll och medgörlig)

Jag gör detta endast när han verkligen är jävlig mot mig! Och det händer sällan, för nu räcker det oftast med att säga att han åker in på rummet om han fortsätter.

Kan sonen få psykiska problem i framtiden om vi använder oss utav detta straff eller är det okej?

Hur straffar du ditt barn?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-09-03 13:30
Vad han gör när han är jävlig är att han vägrar lyssna, vägrar klä på sig ex. Springer iväg när jag ska ta på honom blöja osv. Så de gånger jag lagt in honom på rummet har varit då han blir riktigt uppbrusad och verkligen testar gränser.

Han lyssnar oftast men få gånger blir han helt omedgörlig. Han har inga problem med att städa efter sig om jag ber honom om det. Han kladdar inte med maten med flit. Han älskar att hjälpa till och att hämta saker om man ber honom. Han har slagit till mig ett par gånger, men genast bett om förlåtelse och kramat om, utan att jag egentligen behövt/hunnit säga till.

Så vad är då bästa sättet att visa att nu är gränsen nådd? Det är det jag vill ha svar på.
För nog förstår dom konsekvenser, och förstår att det finns gränser!?

Anonym (...)

Äldre 3 Sep 21:31

#141

Jag tycker att Super Nanny Jo Frosts time out är bra. Men det gäller att vara tydlig och behålla lugnet...

www.supernanny.com/TV-Show/Clips/Clips/The-Naughty-Seat-.aspx

limmelime

Äldre 3 Sep 21:34

#142

Mad as snow skrev 2010-09-03 21:23:17 följande:

Om jag ska vara ärlig så tror jag att det handlar om att vilja rättfärdiga sitt eget beteende (man straffar sina barn), och därmed drar man paralleller till allt från misshandlande vuxna till barn som beter sig helt uppåt väggarna. Och missar det fina i kråksången, nämligen att den här tråden handlar om en liten 2-åring som i ett led att lära sig att uttrycka sin egen vilja ibland inte vill ha blöja på sig.

Alternativt har folk grava problem med läsförståelsen. Resultatet blir obehagligt i vilket fall.

okej, jag halkade ur banan lite, och det ber jag om ursäkt över. jag menar ju då INTE att jag tycker det är en bra "metod" att skicka in ett barn på rummet bara för att barnet TROTSAR (så som att ej vilja klä på sig osv), det är ändå lite skillnad... sorry...

Linda1976

Äldre 3 Sep 21:36

#143

Frökensvår 83 skrev 2010-09-03 21:03:35 följande:

Och vart går åldergränsen då tycker du? Kan inte att barn som är tio år få men av att få sitta instängd?
Må dåligt? Man ska prata med en 2 åring men inte med en som är 10 som förstår konsikvenserna?
Eller då är det ok endå kanske. eller? Du har så bra argumet!

Du gör dig ju dummare än vad du är.

Att säga till en 10åring som tokbråkar "Gå in på ditt rum och lugna ner dig" (och som gör det) är milsvidd skillnad från att LYFTA in en 2åring.
En 2åring förstår inte VARFÖR. En 10åring är betydligt mer känslomässigt mogen, vet när han/hon gått över gränsen. En 10åring kan "jävlas" medvetet, det gör inte en 2åring....

SJÄLVKLART ska man prata med sina barn oavsett ålder. MEN det jag säger är att en 2åring förstår inte varför man slänger in honom på rummet, en 10åring vet mycket väl hur långt man kan driva sina föräldrar....

Jesper Juul säger nåt klokt "Man kan bara uppfostra ett barn tills det är 5 - sen är det bara att skörda frukten". Och det tror jag lite på: har man inte lyckats fram tills dess, så krävs det enorma insatser för att få barnet på rätt köl (eftersom föräldrarna inte lyckats, det är ju inte barnets fel).

Min smak är mycket enkel - jag nöjer mig bara med det bästa.

Mad as snow

Äldre 3 Sep 21:37

#144

3xmamma skrev 2010-09-03 21:29:35 följande:

Svarade bara alla som hävdar att man aldrig skulle bestraffa en vuxen som man gör med ett barn. Vad gäller kunskap och barnuppfostringsmetoder så är det väl lite av en modegrej. Just nu är det Juul och hans lärljungar som är tongivande, i alla fall på FL, vem vet vad som gäller om 10 år?

Vad för slags kunskap om barns utvecklingsstadier har du själv tagit till dig?

Ja, det är ett påhopp.

RosaNapp

Äldre 3 Sep 21:37

#145

En enkel konsekvens när mina barn inte vill vara still och ta på sig kläder när vi ska gå ut: dom får ta på sig själva eller så får dom gå ut nakna och frysa. Än så länge väljer dom att jag ska hjälpa dom, men den dagen kommer säkert när dom säger att dom vill gå nakna. Då är det bara att packa ner kläderna i en påse och gå.
Äldsta gjorde så EN gång när hon var liten. Vi hann bara komma utanför ytterdörren, sen ville hon ha kläder på sig.

Vill inte barnen ha blöja på sig efter blöjbyte välkomnar jag det, lättare att få dom att springa med rumpan bar då, tycker jag. Bara att ta tillfället i akt att prova pottan/toaletten istället.

Kastar mat? då har man ätit färdigt, iallafall här. Då är det bara att plocka undan efter sig och sen städa (ja, mina barn får städa. Vägrar? Finns inte, bara att vänta ut. Positiv uppmuntran när dom väl gör det gör under!)

Vägrar städa undan leksaker på kvällen? Då hinner man inte med sagan (dom har en fast tid att lägga sig och jag säger till när det är dags att städa)

Slåss? Då går JAG.

Skriker? Ja, mitt ena barn får skrika när han blir arg. Det har jag lärt honom då han hellre bits. Han själv håller dock på att sluta med det. Kommer dock nästan uteslutande när han är trött och han börjar nu själv se sambandet (3 år så han går och lägger sig).
Min äldsta drar sig hellre undan och är själv.

Jag klarar av att fostra mina barn, leva med dom och umgås med dom UTAN straff. Konsekvenser absolut, gränser absolut, men aldrig straff.

Jag har aldrig hört "dumma mamma", "jag hatar dig", etc etc och diverse skällsord, trots väldigt upprörda små barn emellanåt (ja, som sagt gränser ).

Och ALDRIG att jag säger till dom att dom får komma till mig "när dom är snälla". Dom är välkomna även när dom är arga, vilket jag talar om för dom hela tiden. Dom får vara arga, lednsa, besvikna, irriterade, upprörda och förbannade på mig, men inte slåss, bitas, kalla mig namn etc för den saken skull.
Kan ett barn lära sig det så borde väl vuxna kunna göra det?

Mad as snow

Äldre 3 Sep 21:43

#146

RosaNapp skrev 2010-09-03 21:37:32 följande:

En enkel konsekvens när mina barn inte vill vara still och ta på sig kläder när vi ska gå ut: dom får ta på sig själva eller så får dom gå ut nakna och frysa. Än så länge väljer dom att jag ska hjälpa dom, men den dagen kommer säkert när dom säger att dom vill gå nakna. Då är det bara att packa ner kläderna i en påse och gå.
Äldsta gjorde så EN gång när hon var liten. Vi hann bara komma utanför ytterdörren, sen ville hon ha kläder på sig.

Vill inte barnen ha blöja på sig efter blöjbyte välkomnar jag det, lättare att få dom att springa med rumpan bar då, tycker jag. Bara att ta tillfället i akt att prova pottan/toaletten istället.

Kastar mat? då har man ätit färdigt, iallafall här. Då är det bara att plocka undan efter sig och sen städa (ja, mina barn får städa. Vägrar? Finns inte, bara att vänta ut. Positiv uppmuntran när dom väl gör det gör under!)

Vägrar städa undan leksaker på kvällen? Då hinner man inte med sagan (dom har en fast tid att lägga sig och jag säger till när det är dags att städa)

Slåss? Då går JAG.

Skriker? Ja, mitt ena barn får skrika när han blir arg. Det har jag lärt honom då han hellre bits. Han själv håller dock på att sluta med det. Kommer dock nästan uteslutande när han är trött och han börjar nu själv se sambandet (3 år så han går och lägger sig).
Min äldsta drar sig hellre undan och är själv.

Jag klarar av att fostra mina barn, leva med dom och umgås med dom UTAN straff. Konsekvenser absolut, gränser absolut, men aldrig straff.

Jag har aldrig hört "dumma mamma", "jag hatar dig", etc etc och diverse skällsord, trots väldigt upprörda små barn emellanåt (ja, som sagt gränser

).

Och ALDRIG att jag säger till dom att dom får komma till mig "när dom är snälla". Dom är välkomna även när dom är arga, vilket jag talar om för dom hela tiden. Dom får vara arga, lednsa, besvikna, irriterade, upprörda och förbannade på mig, men inte slåss, bitas, kalla mig namn etc för den saken skull.
Kan ett barn lära sig det så borde väl vuxna kunna göra det?

Jag tycker att detta var ett helt strålande inlägg och en mycket bra beskrivning av just konsekvenser - inte straff! Inga konstigheter! ♥

Ja, det är ett påhopp.

Mad as snow

Äldre 3 Sep 21:44

#147

limmelime skrev 2010-09-03 21:31:14 följande:

hahaha ja jag är ledsen men du hade nog behövt vara med och se detta utspela sig, för att förstå min "ironiska" framtoning..

flickan har aldrig varit LEDSEN när hon avvisats till sitt rum, bara allmänt arg och "tjurig", sådär som en tvååring kan vara.. hon har aldrig GRÅTIT över att hon blivit tillrättavisad...
och nu snackar vi om kanske...en minut, sen kommer hon ut glad som en sol, tittar på sin mamma och säger "låt" (förlåt)...

den första gången hon själv reste sig argt upp o gick in på sitt rum (och SMÄLLDE igen dörren som värsta tonåringen) innan mamman ens sagt något (mer än tillrättavisat en gång) brast vi ut i gapskratt både jag o mamman.

jag ser inte detta som något horribelt, jag gör verkligen inte det, utan helt harmlöst, faktiskt..
det är en mycket kärleksfull familj, och dottern mår (i mina ögon) hur bra som helst, har stor empatiförmåga och en stark vilja.... jag kan inte för mitt liv se att detta på något sätt skulle skada flickan... det är ju inte så att mamman ryter åt dottern när hon går med henne in på rummet heller för den delen, hon pratar vänligt, i normal, "pedagogisk" samtalston, och inte det minsta hotande.

Jag ångrar att jag kommenterade det hela, eftersom det blir väldigt dumt. Men rent spontant tycker jag att det är bättre att barn bejakar sina känslor istället för att skicka in sig själva på rummet.

Ja, det är ett påhopp.

Linda1976

Äldre 3 Sep 21:46

#148

RosaNapp skrev 2010-09-03 21:37:32 följande:

En enkel konsekvens när mina barn inte vill vara still och ta på sig kläder när vi ska gå ut: dom får ta på sig själva eller så får dom gå ut nakna och frysa. Än så länge väljer dom att jag ska hjälpa dom, men den dagen kommer säkert när dom säger att dom vill gå nakna. Då är det bara att packa ner kläderna i en påse och gå.
Äldsta gjorde så EN gång när hon var liten. Vi hann bara komma utanför ytterdörren, sen ville hon ha kläder på sig.

Vill inte barnen ha blöja på sig efter blöjbyte välkomnar jag det, lättare att få dom att springa med rumpan bar då, tycker jag. Bara att ta tillfället i akt att prova pottan/toaletten istället.

Kastar mat? då har man ätit färdigt, iallafall här. Då är det bara att plocka undan efter sig och sen städa (ja, mina barn får städa. Vägrar? Finns inte, bara att vänta ut. Positiv uppmuntran när dom väl gör det gör under!)

Vägrar städa undan leksaker på kvällen? Då hinner man inte med sagan (dom har en fast tid att lägga sig och jag säger till när det är dags att städa)

Slåss? Då går JAG.

Skriker? Ja, mitt ena barn får skrika när han blir arg. Det har jag lärt honom då han hellre bits. Han själv håller dock på att sluta med det. Kommer dock nästan uteslutande när han är trött och han börjar nu själv se sambandet (3 år så han går och lägger sig).
Min äldsta drar sig hellre undan och är själv.

Jag klarar av att fostra mina barn, leva med dom och umgås med dom UTAN straff. Konsekvenser absolut, gränser absolut, men aldrig straff.

Jag har aldrig hört "dumma mamma", "jag hatar dig", etc etc och diverse skällsord, trots väldigt upprörda små barn emellanåt (ja, som sagt gränser

).

Och ALDRIG att jag säger till dom att dom får komma till mig "när dom är snälla". Dom är välkomna även när dom är arga, vilket jag talar om för dom hela tiden. Dom får vara arga, lednsa, besvikna, irriterade, upprörda och förbannade på mig, men inte slåss, bitas, kalla mig namn etc för den saken skull.
Kan ett barn lära sig det så borde väl vuxna kunna göra det?

JAG ÄLSKAR DIG! Jag tänker inte skriva ett enda ord till, för i detta inlägg finns ALLT. Allt jag står för när det gäller barnuppfostran! (även om jag ibland vrålar på min 5åring

)

Min smak är mycket enkel - jag nöjer mig bara med det bästa.

Anonym (insatt)

Äldre 3 Sep 21:47

#149

Anonym (...) skrev 2010-09-03 21:31:56 följande:

Jag tycker att Super Nanny Jo Frosts time out är bra. Men det gäller att vara tydlig och behålla lugnet...

www.supernanny.com/TV-Show/Clips/Clips/The-Na...

Ja, time out är "bra" i ett samhälle där alternativet är att slå barn, där aga fortfarande är ok, tom i skolorna - som i England ....

I Sverige har vi kommit längre än så! Redan 1978 förbjuds aga och kränkande barnuppfostran! Och jag fattar ännu inte varför normala barn skall behandlas med straff för att de är - normala!

livet leker

Äldre 3 Sep 21:48

#150

Ts.. glöm inte att trots är livsviktigt för utvecklngen, det är sunt och bra. Straff och stänga in han på rummet ger skuld och han lär sig inte ett dugg på det! Bara att han är medgörlig bara för att han ska slippa fängelset!

Bra straff på barn?

INNEHÅLL