Så jävla arg på min chef!!!

I Sverige har vi ett system som låter varje familj ta sitt eget beslut om vem som ska vara hemma när barnen är sjuka. Det är lagstadgat och ingen kan göra nåt åt det. Hör ofta om chefer/arbetskamrater som försöker få den som brukar vabba att låta den andra parten vara hemma istället, men jag tycker man ska stå på sig. Oavsett om det handlar om ekonomi eller något annat så har man som förälder rätt att bestämma ihop med sin partner vem som ska vara hemma. Låt ingen annan lägga sig i era beslut!

och det är klart att det blir dålig stämning på en arbetsplats när man varje vecka får jobba extra, missar sina raster och får ökad arbetsbörda, särskilt som man vet att mamman i fråga inte lyfter ett finger för att underlätta för oss i sådana situationer

Fy vad tråkig attityd många av er har. Att man skulle vara en sämre anställd för att man har barn? För att man sätter sitt barn (som man har ansvar för... bra mycket större ansvar för än sitt arbete) före allt? För att man väljer ett par tusenlappar mer i matkassan, framför att vara "rättvis" mot sina kollegor som inte har småbarn? Dessa kollegor kanske redan har haft sin småbarnsperiod, eller kommer kanske att ha i framtiden?

Jag har också varit "barnlös" och plikttrogen som en del av er skriver. Men nu har vi småbarn och ja, jag tar VAB dagarna. Min man tjänar dubbelt så mycket som jag och har ett större ansvar på sitt arbetsområde och det är svårare att hitta en vikarie för honom. Fördelen för oss är kanske att vi arbetar på samma arbetsplats och chefen själv sagt att han helst ser att jag är hemma med sjuka barn. (Snacka om att känna sig värdelös, haha!)

Nä, mina barn kommer inte alltid vara små och en dag kommer jag att bli en plikttrogen, duktig, rättvis anställd och kollega igen  Och då ska jag minnas den här tiden och INTE irritera mig på alla dessa småbarnsföräldrar som väljer familjen framför arbetet.

Som det ser ut nu tänker jag jobba hårt och göra det bästa jag kan... men jag kommer fortfarande vara hemma med mina sjuka barn.

Ts: Tråkig chef du har, jag hade också blivit skogstokig om min chef ringde hem till mig och var så otrevlig. Det känns ju inte som att man blir mer sugen på att offra sig för jobbet.

Måste bara tillägga: Minns när jag var liten att det var en "tant" som kom ifrån dagis och såg efter sjuka barn i hemmet. Fast det kanske bara var hos ensamstående föräldrar? Något sådant skulle man väl kunna ha igen, fler arbetstillfällen och så slipper föräldrar VAB:a och kollegor bli sura

Det är inte lätt att vara chef.