Så jävla arg på min chef!!!

Dålig stil av din chef, verkligen. I många fall måste man ju se till det ekonomiska. (Vi tar vab varanna gång. Men så tjänar min man bara 2000 mer per mån än mig.)

Säg upp dig!!
Det finns andra jobb!!

Oj, var lever du när det finns så mycket jobb? Tell me, så jag kan flytta dit!

Du vet väl om att folk får skaffa barn? Hur många de vill och hur tätt inpå de vill utan att arbetslivet får diskriminera dom? Folk får dessutom vabba när deras barn är sjuka. Typiskt chefer att anse att man ska sätta jobbet först. För mig kommer min familj och min fritid först. Jag lever inte för att jobba utan jag jobbar för att leva.

Som chef hade jag varit less om en anställd ALLTID tog vabben och det hände relavtivt ofta. Visst att man går efter lön men samtidigt är det inte rätt att jobbet ska bli lidande för en person om det faktiskt finns två personer som kan dela på vabben - då märks det ju inte alls lika tydligt på bådas arbetsplatser.
Man ska vara glad att man har ett jobb och vårda det. Tycker jag.

Tycker din chef betedde sig omoget och inte alls hade någon respekt för dig, förstår att ni gör som ni gör.. pengar är viktgare än vad man tror, men det fattar väl inte din chef eftersom idioten tjänar mycket mer än dig..

men uppenbarligen kan de ju inte dela på vabben eftersom ekonomin blir alltför lidande.
och vadå vårda sitt jobb? ett jobb är ett medel att skaffa pengar, inte något man ska spendera pengar på. (vilket de uppenbarligen gör om ts karl skulle vabba)

Jag håller med. Spelreglerna är som de är. Det är surt för arbetstagaren ibland och för arbetsgivaren ibland. Som chef kan man fråga lite fint om det verkligen krisar om det inte går att lösa på något annat sätt men får man ett nej där är det bara att acceptera. Jag tror inte att någon kan säga att ett jobb är viktigare än ett barn och med ett barn till på väg är det -defenetivt- inte det. Det ska inte vara det heller.

Men, oproffsigt av chefen. Du kommer nog aldrig få en bättre inställning från din chef så jag säger som så många andra, skaffa ett nytt jobb. Jag blev headhuntad när jag var gravid så det finns möjligheter och man behöver inte ta sådan skit.

Ett stalltips är att alltid när det hettar till och du inte riktigt vet vad du ska säga, försök hitta ett sätt att återkomma. "Jag hör att du verkligen vill diskutera det här men jag måste... (ta tempen, byta blöja, ta hand om..). Jag ringer upp dig om ett tag så kan vi diskutera detta när jag inte är stressad." Du kommer att framstå kanon och chefen kommer att få en stund att fundera på vad de vill ha sagt egentligen och kanske inte låta stridens hetta ta över.

Alla ni som är chefer här i tråden och som irriterar er på att anställda vabbar – funderar ni aldrig på att (givetvis när den anställde är tillbaks på jobbet) ta en diskussion om hur den anställde ska kunna jobba trots att det ibland blir mycket vab. 

Skulle man dela mer med partnern om man fick högre lön (dvs så att lönebortfallet blev mindre)? Kan man fixa några hjälpmedel (bärbar dator, uppkoppling) så att den anställde kan jobba hemifrån, antingen under dagen eller under kvällen? Kan man deala med att betala t ex städhjälp så att den anställde får några timmar över en annan kväll i veckan för att göra arbetsuppgifterna? 

Om man har många småbarnsföräldrar som ofta vabbar inom ett område kanske man får satsa på ökade personalresurser/mer regelbunda vikarier! Arbetsklimatet och stressen blir ju inte bättre för någon om man blir arg på den som är hemma med sjukt barn. De som måste jobba och stressa extra för att någon är hemma är inte glada, och den vabbande föräldern är oftast inte heller särskild glad – sjuk unge hemma, som man ibland kanske är väldigt orolig för, nattvak och läkarbesök, och så en arbetsplats där stressanda arbetsuppgifter väntar så fort man kommer tillbaka, och irriterande arbetskamrater. Chefen har absolut ett ansvar för allas arbetsmiljö, och för att se till att _allas_ arbetsuppgifter blir hanterbara. Hade jag en chef som surade för att jag vabbade skulle jag försöka söka mig bort från den arbetsplatsen. Jag vill inte att mitt barn ska bli lidande för att jag inte vågar vara borta från jobbet!

Vilket jobbigt samtal det blev och hur ärlig du än var, och hur mkt du än har ställt upp för företaget så var det nog tyvärr du som blev förloraren.... Även om du har "rätten på din sida"

Jag tycker att du ska visa att du är en "sansad och rakryggad" medarbetare och be chefen om ett samtal direkt när du kommer tillbaka. Där kan du ta upp alla gånger du ställt upp extra för företaget, att du varit lojal i många år och att det är första gången du vabbar.  Be om ursäkt för att du brusade upp men förklara sakligt dina argument. Var snabb så att du hinner fråga efter ett samtal före chefen!

Då anser jag att du är "vinnaren" och chefen får känna att det var han som var pinsam och överreagerade (om det nu behövs en vinnare )

Lycka till!