Så jävla arg på min chef!!!

Man får 80% av sin lön eller samma som när man är sjuk själv fast ingen karensdag så man förlorar massor på att vara hemma och vabba med barn rent ekonomiskt.

Frågorna behöver inte vara konstiga.
Konsten är att förstå hur motagaren tar emot frågorna och möta det på ett bra sätt.
Det är inte alltid enkelt.

Men utifrån det du skriver verkar din chef ha varit mycket stressad och därför haft begränsad förmåga att kommunicera lämpligt med dig. Träffa honom när du kommer tillbaks och berätta hur du uppfattade det och hur du kände... (inga anklagelser). Tar han inte det till sig bör du finna dig ett annat jobb annar kommer du bara själv att må dåligt och det bryter ner människor.

Jag förstår hur du känner, men du måste faktiskt se den andra sidan också.

För några år sedan jobbade jag i offentlig regi på en vårdcentral. Det var ett rent helvete.

Alla dessa vabbande kärringar.

Som lägligt nog jobbade en dag i veckan för att sedan meddela att barnen var sjuka igen. Vi andra då? Vi som fick göra dubbelt jobb? Vi som inte kan planera vår ledighet och få ut den när vi vill pga folk med hög frånvaro och ackumulerad arbetsbörda? För oss andra som fick ta emot skit med missnöjda patienter som fick vänta och hade ont. 

Var hemma du, men sitt inte och gnäll för att de andra snackar skit på jobbet och du inte får löneförhjning. 

Vilken chef, klart du ska tänka på dig själv och din ekonomi, då får chefen fixa vikarie det är inte ditt problem.

Men det där är en dålig myt, att vabb och annan föräldraledig tid skulle kunna påverka lönen. Jag och min man har delat nästan jämt på föräldradagarn men det har inte gjort ett dyft för min lön, varken upp eller ner. Att jag är helt underbetald handlar om en patriarkalisk lönesättning i hela samhället som inte jag själv kan påverka genom att spendera mindre tid med mina barn

Å andra sidan finns det undersökningar som visar att föräldrar är bättre på att disponera sin tid på jobbet och är effektivare så i slutändan blir det kanske inte stor skillnad.

Självklart måste båda föräldrar vara delaktiga i barnets sjukperiod. Jobbet är eb viktig del av livet, du brinner väl för ditt arbete.

Gör dig inte omöjlig. 

Idiot chef

Lycka till

Engagemanget för egna jobbet är viktigt! Barnen kommer att vara sjuka och då är det bra om man kan hjälpas åt.
Vad går att lösa? Kan någon av er skjuta sin arbetstid? Kan man på det sättet vabba några timmar var?

Naturligtvis blir det problem på en arbetsplats när någon är borta, och viljan från arbetstagaren att lösa det som är möjligt på bästa sätt tycker jag är viktig.

Visst kanske man förlorar lite ekonomiskt. Men på något sätt väljer man ju att båda får möjlighet att satsa på sina jobb. Det gäller ju framtida chanser till utbildningar, andra tjänster  eller högre lön. Känns som att det blir du som blir den största förloraren i ert upplägg.

Jobbar själv som chef och det är ibland riktigt tungt och jobbigt. Det är inte alla arbetsplatser som har "vikarier" som går att få tag i. Ofta är det någon annan som egentligen skulle vara ledig som får komma in och täcka upp, alternativt att de som jobbar får stå en man kort hela dagen, eller det sistnämnda; att chefen själv får lägga sina egna arbetsuppgifter åt sidan och jobba i den sjukes/vabbandes tjänst för att sedan ta igen sitt eget på obetald fritid.

Själv tycker jag att de anställda ska känna lite ansvar och skyldighet att göra det bästa jobb man kan. Att ha inställningen "chefen får fixa", är det värsta man kan ha! Man är ju anställd för att utföra ett arbete och när någon är borta mycket blir det ofta dubbel börda på resten av gänget. Finns det två föräldrar med i bilden så finns också möjligheten att dela på VAB!

Givetvis håller jag med om att den här chefen kunde ha betett sig på ett annat sätt och, som TS skriver, förklarat situationen och snällt försökt höra om det inte gick att mannen var hemma en dag för att det var svårt att ordna en vikarie eller vad det nu kan ha varit.