Anonym (ARG)

Äldre 15 Sep 08:33

163 svar

Så jävla arg på min chef!!!

Min son har öroninflammation så jag har vabbat från i fredags, idag är det onsdag.
Igår kväll, tisdag, ringde min chef till mig, inget konstigt med det. Han frågade om min man kan vara hemma idag ist för mig. Jag svarar honom att vi har valt att jag ska vara hemma eftersom jag har ganska dålig lön och min man tjänar 8000 kr mer/månad(innan skatt) än vad jag gör, så vi förlorar minst pengar när jag är hemma.

I det läget tycker jag det hade varit helt ok om min chef på ett vänligt sätt hade frågat mig om vi kunde tänka oss att ändra på det idag, eller liknande fråga.
Istället sätter han igång världens diskussion med mig där jag får försvara och förklara mitt och min mans beslut att jag ska vara hemma när sonen är sjuk.
Han ifrågasätter hur vi kan låta ekonomin styra såna här frågor, om jag alltid kommer att vara den som är hemma, han talar om för mig att man inte kan leva efter hur ekonomin ser ut osv...jag var så upprörd att jag inte ens kommer ihåg allt han sa.
Han avslutade även samtalet med att avbryta mig mitt i en mening men orden - Okej då vet jag, vi hörs, klick!!!

WHAT????!!!

Ska jag verkligen behöva sitta och försvara vårt gemensamma beslut att jag ska ta huvudansvaret när pojken är sjuk? Ska en chef bete sig så?
Nu sitter jag här med en sjuk pojk och har superdåligt samvete inför jobbet.
Vet egentligen inte vad jag vill med inlägget, är bara så upprörd. Är det vanligt atT arbetsgivare blir sådär när man har sjuka barn? Nån som har liknande erfarenheter?

DorisD

Äldre 16 Sep 18:35

#141

Anonym skrev 2010-09-16 18:10:32 följande:

Håller med. Tyvärr verkar inte alla chefer ha samma koll på vad som verkligen gäller. By the way så låter du som en jättebra chef.

Hehe, tja, alla tycker ju inte det jämt såklart men jag vet vad som gäller och jag försöker inte lägga över det som är mitt ansvar på mina medarbetare iallafall

Sen brinner jag ganska mycket för just denna typ av frågor generellt.

Anonym (skickar en kram)

Äldre 16 Sep 19:04

#142

Anonym (ARG) skrev 2010-09-15 08:33:44 följande:

Min son har öroninflammation så jag har vabbat från i fredags, idag är det onsdag.
Igår kväll, tisdag, ringde min chef till mig, inget konstigt med det. Han frågade om min man kan vara hemma idag ist för mig. Jag svarar honom att vi har valt att jag ska vara hemma eftersom jag har ganska dålig lön och min man tjänar 8000 kr mer/månad(innan skatt) än vad jag gör, så vi förlorar minst pengar när jag är hemma.

I det läget tycker jag det hade varit helt ok om min chef på ett vänligt sätt hade frågat mig om vi kunde tänka oss att ändra på det idag, eller liknande fråga.
Istället sätter han igång världens diskussion med mig där jag får försvara och förklara mitt och min mans beslut att jag ska vara hemma när sonen är sjuk.
Han ifrågasätter hur vi kan låta ekonomin styra såna här frågor, om jag alltid kommer att vara den som är hemma, han talar om för mig att man inte kan leva efter hur ekonomin ser ut osv...jag var så upprörd att jag inte ens kommer ihåg allt han sa.
Han avslutade även samtalet med att avbryta mig mitt i en mening men orden - Okej då vet jag, vi hörs, klick!!!

WHAT????!!!

Ska jag verkligen behöva sitta och försvara vårt gemensamma beslut att jag ska ta huvudansvaret när pojken är sjuk? Ska en chef bete sig så?
Nu sitter jag här med en sjuk pojk och har superdåligt samvete inför jobbet.
Vet egentligen inte vad jag vill med inlägget, är bara så upprörd. Är det vanligt atT arbetsgivare blir sådär när man har sjuka barn? Nån som har liknande erfarenheter?

Ingen aning om ifall det är vanligt. Din arbetsgivare har helt klart gått över gränsen, MEN samtidigt tycker jag nog att du bör fundera över om det är självklart att det alltid är du som är hemma i första hand. Du riskerar förmodligen att vara den som åker ut om det blir uppsägningar på företaget, och det gynnar inte din löneutveckling...

Anonym (ARG) Trådstartaren

Äldre 16 Sep 19:20

#143

Anonym (skickar en kram) skrev 2010-09-16 19:04:28 följande:

Ingen aning om ifall det är vanligt. Din arbetsgivare har helt klart gått över gränsen, MEN samtidigt tycker jag nog att du bör fundera över om det är självklart att det alltid är du som är hemma i första hand. Du riskerar förmodligen att vara den som åker ut om det blir uppsägningar på företaget, och det gynnar inte din löneutveckling...

Nej det gäller bara dessa 3-4 månader innan nya bebisen kommer, så att vi hinner spara ihop så mycket som möjligt :) I framtiden kommer vi dela så gott det går!

Anonym (ingen rätt)

Äldre 16 Sep 19:29

#144

heter skrev 2010-09-15 20:42:33 följande:

Jag är arbetsgivare och hade seriöst funderat på hur jag kunde sparka dig fortast möjligt efter ett sånt svar.

Undrar hur lojala arbetstagare du har??? Lycka till att sparka någon med detta som grund.

TS chef har ingen rätt till detta kränkande beteende. Jag råder TS att gå vidare med detta ärende för det är helt oacceptabelt beteende.

Anonym

Äldre 16 Sep 21:35

#145

Anonym (ARG) skrev 2010-09-16 18:03:00 följande:

En annan sak jag inte berättat - när jag var på intervjun för detta jobbet för några år sedan så frågade faktiskt chefen mig om vi hade tänkt att skaffa barn för det hade ju inte vart så lämpligt!!Just då hade vi inte dom tankarna så jag svarade nej så klart.
Jag misstänker att det kan vara en del av problemet, han tycker nog att jag "lovat" att inte skaffa barn...?!

Många som tycker jag ska byta jobb, och ska sanningen fram så har jag funderat på det redan innan detta då dety tyvärr inte är nån rolig eller trevlig stämning på jobbet...av olika orsaker som dock inte alls har med detta att göra.

För övrigt så blir säkert några av er glada när jag berättar att chefen och hans flickvän inte har sagt ett ord till mig idag på jobbet....och det är väl rätt åt mig? :D

det får en chef enligt lag inte ens fråga om! de får gå runt frågan och höra hur livet ser ut, men något annat är diskriminering.

Kinya

Äldre 17 Sep 08:33

#146

heter skrev 2010-09-15 20:42:33 följande:

Jag är arbetsgivare och hade seriöst funderat på hur jag kunde sparka dig fortast möjligt efter ett sånt svar.

Ojojoj... dig skulle diskrimineringsombudsmannen ha kul med...

Det är fullt lagligt att vabba. Det fullt lagligt att förldrarna själva bestämmer vem som vabbar. Sen kan du, jag och tomten ha vilka åsikter vi vill om det men det är ingen laglig grund till att sparka någon.

Anonym (skickar en kram)

Äldre 17 Sep 21:13

#147

Anonym (ARG) skrev 2010-09-16 19:20:46 följande:

Nej det gäller bara dessa 3-4 månader innan nya bebisen kommer, så att vi hinner spara ihop så mycket som möjligt :) I framtiden kommer vi dela så gott det går!

Hade jag varit som du skulle jag ha tagit upp med chefen vilka planer jag har och hur jag ser på detta. Om du har en dialog med chefen får du en lättare situation på jobbet.

Om er situation är ekonomiskt kärv: är den så kärv att det innebär att det måste vara du som är hemma?
Om svaret är nej: fundera över om din man kan vab:a ibland. Det handlar ju om jämställdhet också, och om din möjlighet att höja din egen lön.
Om svaret är ja: ja, då antar jag att ni inte har något annat val ekonomiskt?

Sedan tycker jag nog att du ska vara rädd om ditt jobb också. Har suttit som facklig företrädare och förhandlat vid uppsägningar, och det förekommer att arbetsgivare undantar anställda från lagen om anställningsskydd om de känner att de anställda inte satsar åtminstone LITE grand på jobbet.

DorisD

Äldre 17 Sep 21:58

#148

Anonym (skickar en kram) skrev 2010-09-17 21:13:51 följande:

Hade jag varit som du skulle jag ha tagit upp med chefen vilka planer jag har och hur jag ser på detta. Om du har en dialog med chefen får du en lättare situation på jobbet.

Om er situation är ekonomiskt kärv: är den så kärv att det innebär att det måste vara du som är hemma?
Om svaret är nej: fundera över om din man kan vab:a ibland. Det handlar ju om jämställdhet också, och om din möjlighet att höja din egen lön.
Om svaret är ja: ja, då antar jag att ni inte har något annat val ekonomiskt?

Sedan tycker jag nog att du ska vara rädd om ditt jobb också. Har suttit som facklig företrädare och förhandlat vid uppsägningar, och det förekommer att arbetsgivare undantar anställda från lagen om anställningsskydd om de känner att de anställda inte satsar åtminstone LITE grand på jobbet.

Nu blev det nog lite fel va? En arbetgivare kan aldrig undanta en anställd från LAS, det är bara facket (alltså du då i det fallet) som i vissa undantagsfall kan göra det. Och om man gör det för att man har sjuka barn skulle det nog bli livat på fackliga huvudkontoret. Ingen har skylldighet att rapportera vem som tar mest vab hemma och varför man tar vilka privata beslut. Och du ska heller inte bli av med jobbet pga av vab. Det borde du som facklig företrädare känna till!

Emmamartina

Äldre 17 Sep 22:26

#149

DorisD skrev 2010-09-16 18:15:08 följande:

Men ärligt TS. För det första så begick din chef ett lagbrott vid din intervju så redan där visade han på sin låga kompetens. För det andra tycker jag du ska sluta att försvara dig här. Du har INGET att försvara dig mot. Du har rätt att vab'a, lagstadgad rätt. Det torde inte komma som en nyhet för din chef att människor gör det när man har småbarn. Det torde inte heller komma som en nyhet att folk skaffar barn eller att de gör egna val baserat på en mängd privarta omständigheter som chefen inte har något med att göra. Men eftersom din chef verkar förvånad över detta kanske du ska infomera honom om det. Samtidigt som du informerar honom om att du inte uppskattar hans påhopp som du ser som en projecering på hans bristande kompetens i att planera verksamheten efter det faktum att folk blir sjuka/varb'ar.
Jag tycker du för sakens skull ska informera facket om vad som skett, det kan vara värt mycket om han fortsätter sitt beteende och du hamnar i en konflikt med honom. Skriv ner datum, tid och omständigheter samt vad som blir sagt. Även om det är små gliringar. Eftersom han uppvisar ett mönster om det började redan vid intervjun verkar det ju inte helt orimligt att du hamnar i mer blåsväder.

Iofs var det några år sen jag läste arbetsrätt, men då fick jag lära mig att det faktiskt inte är olagligt att fråga om någon är gravid eller planerar att skaffa barn. Å andra sidan har jag rätt att ljuga om jag får en sådan fråga, det är inget arbetsgivaren kan använda emot mig senare (en rättsenlig lögn).

Anonym (skickar en kram)

Äldre 18 Sep 00:02

#150

DorisD skrev 2010-09-17 21:58:18 följande:

Anonym (skickar en kram) skrev 2010-09-17 21:13:51 följande:

Hade jag varit som du skulle jag ha tagit upp med chefen vilka planer jag har och hur jag ser på detta. Om du har en dialog med chefen får du en lättare situation på jobbet.

Om er situation är ekonomiskt kärv: är den så kärv att det innebär att det måste vara du som är hemma?
Om svaret är nej: fundera över om din man kan vab:a ibland. Det handlar ju om jämställdhet också, och om din möjlighet att höja din egen lön.
Om svaret är ja: ja, då antar jag att ni inte har något annat val ekonomiskt?

Sedan tycker jag nog att du ska vara rädd om ditt jobb också. Har suttit som facklig företrädare och förhandlat vid uppsägningar, och det förekommer att arbetsgivare undantar anställda från lagen om anställningsskydd om de känner att de anställda inte satsar åtminstone LITE grand på jobbet.

Nu blev det nog lite fel va? En arbetgivare kan aldrig undanta en anställd från LAS, det är bara facket (alltså du då i det fallet) som i vissa undantagsfall kan göra det. Och om man gör det för att man har sjuka barn skulle det nog bli livat på fackliga huvudkontoret. Ingen har skylldighet att rapportera vem som tar mest vab hemma och varför man tar vilka privata beslut. Och du ska heller inte bli av med jobbet pga av vab. Det borde du som facklig företrädare känna till!

Skrev detta snabbt, eftersom jag prioriterade att svara. Självklart menar jag att "det förekommer att arbetsgivare vill undanta anställda från lagen om anställningsskydd om de känner att de anställda inte satsar åtminstone LITE grand på jobbet."
Arbetsgivaren lyfter självklart inte fram att någon skulle bli uppsagd för att ha vab:at i hög omfattning, men de gör en helhetsbedömning utifrån den situation de har kännedom om. Har man väldigt hög frånvaro, oavsett om det beror på vab, sjukdom eller annat så är det inte helt ovanligt att arbetsgivaren inte är lika positivt inställd.

Så jävla arg på min chef!!!

INNEHÅLL