• Anonym (ARG)

    Så jävla arg på min chef!!!

    Min son har öroninflammation så jag har vabbat från i fredags, idag är det onsdag.
    Igår kväll, tisdag, ringde min chef till mig, inget konstigt med det. Han frågade om min man kan vara hemma idag ist för mig. Jag svarar honom att vi har valt att jag ska vara hemma eftersom jag har ganska dålig lön och min man tjänar 8000 kr mer/månad(innan skatt) än vad jag gör, så vi förlorar minst pengar när jag är hemma.

    I det läget tycker jag det hade varit helt ok om min chef på ett vänligt sätt hade frågat mig om vi kunde tänka oss att ändra på det idag, eller liknande fråga. 
    Istället sätter han igång världens diskussion med mig där jag får försvara och förklara mitt och min mans beslut att jag ska vara hemma när sonen är sjuk.
    Han ifrågasätter hur vi kan låta ekonomin styra såna här frågor, om jag alltid kommer att vara den som är hemma, han talar om för mig att man inte kan leva efter hur ekonomin ser ut osv...jag var så upprörd att jag inte ens kommer ihåg allt han sa.
    Han avslutade även samtalet med att avbryta mig mitt i en mening men orden - Okej då vet jag, vi hörs, klick!!!

    WHAT????!!!

    Ska jag verkligen behöva sitta och försvara vårt gemensamma beslut att jag ska ta huvudansvaret när pojken är sjuk? Ska en chef bete sig så?
    Nu sitter jag här med en sjuk pojk och har superdåligt samvete inför jobbet. 
    Vet egentligen inte vad jag vill med inlägget, är bara så upprörd. Är det vanligt atT arbetsgivare blir sådär när man har sjuka barn? Nån som har liknande erfarenheter? 

  • Svar på tråden Så jävla arg på min chef!!!
  • stormfågel
    Ellianda skrev 2010-09-16 14:56:26 följande:
    Alla ni som är chefer här i tråden och som irriterar er på att anställda vabbar – funderar ni aldrig på att (givetvis när den anställde är tillbaks på jobbet) ta en diskussion om hur den anställde ska kunna jobba trots att det ibland blir mycket vab. 

    Skulle man dela mer med partnern om man fick högre lön (dvs så att lönebortfallet blev mindre)? Kan man fixa några hjälpmedel (bärbar dator, uppkoppling) så att den anställde kan jobba hemifrån, antingen under dagen eller under kvällen? Kan man deala med att betala t ex städhjälp så att den anställde får några timmar över en annan kväll i veckan för att göra arbetsuppgifterna? 

    Om man har många småbarnsföräldrar som ofta vabbar inom ett område kanske man får satsa på ökade personalresurser/mer regelbunda vikarier! Arbetsklimatet och stressen blir ju inte bättre för någon om man blir arg på den som är hemma med sjukt barn. De som måste jobba och stressa extra för att någon är hemma är inte glada, och den vabbande föräldern är oftast inte heller särskild glad – sjuk unge hemma, som man ibland kanske är väldigt orolig för, nattvak och läkarbesök, och så en arbetsplats där stressanda arbetsuppgifter väntar så fort man kommer tillbaka, och irriterande arbetskamrater. Chefen har absolut ett ansvar för allas arbetsmiljö, och för att se till att _allas_ arbetsuppgifter blir hanterbara. Hade jag en chef som surade för att jag vabbade skulle jag försöka söka mig bort från den arbetsplatsen. Jag vill inte att mitt barn ska bli lidande för att jag inte vågar vara borta från jobbet!
    Så sant!
  • Safireee
    Ellianda skrev 2010-09-16 14:56:26 följande:
    Alla ni som är chefer här i tråden och som irriterar er på att anställda vabbar – funderar ni aldrig på att (givetvis när den anställde är tillbaks på jobbet) ta en diskussion om hur den anställde ska kunna jobba trots att det ibland blir mycket vab. 

    Skulle man dela mer med partnern om man fick högre lön (dvs så att lönebortfallet blev mindre)? Kan man fixa några hjälpmedel (bärbar dator, uppkoppling) så att den anställde kan jobba hemifrån, antingen under dagen eller under kvällen? Kan man deala med att betala t ex städhjälp så att den anställde får några timmar över en annan kväll i veckan för att göra arbetsuppgifterna? 

    Om man har många småbarnsföräldrar som ofta vabbar inom ett område kanske man får satsa på ökade personalresurser/mer regelbunda vikarier! Arbetsklimatet och stressen blir ju inte bättre för någon om man blir arg på den som är hemma med sjukt barn. De som måste jobba och stressa extra för att någon är hemma är inte glada, och den vabbande föräldern är oftast inte heller särskild glad – sjuk unge hemma, som man ibland kanske är väldigt orolig för, nattvak och läkarbesök, och så en arbetsplats där stressanda arbetsuppgifter väntar så fort man kommer tillbaka, och irriterande arbetskamrater. Chefen har absolut ett ansvar för allas arbetsmiljö, och för att se till att _allas_ arbetsuppgifter blir hanterbara. Hade jag en chef som surade för att jag vabbade skulle jag försöka söka mig bort från den arbetsplatsen. Jag vill inte att mitt barn ska bli lidande för att jag inte vågar vara borta från jobbet!
    Jättebra tänkt!

    På min arbetsplats är de flesta mellan 25-40 år och har barn. I min arbetsgrupp har 4 av 5 barn mellan 1-6 år och det är nästan alltid någon som vabbar. Vår chef har varit lite förutseende och sett till att vi är lite överbemannade av just denna anledning. Det tycker jag är superbra! Vi jobbar också väldigt tight med att ta hjälp av varandra och dela upp arbetsuppgifter så att det inte ska bli kris så fort någon är hemma. 
    (vi jobbar på webbyrå - jag vet att alla arbetsplatser inte har samma förutsättningar) 
  • Anonym

    Många personer med "chefsroll" har noll respekt för familjelivet så mitt tips till dig är att söka nytt jobb. Har själva varit i den situationen & jag lovar, det blir värre.

  • mandelblomma

    Trots att jag är arbetsgivre och visst kan tycka saker både utifrån den rollen, men även som kvinna att det är jäkligt trist att alltid vara den som måste vabba pga ekonomin och också kan se att allt hänger i hop med dåliga kvinnolöner beroende på flera faktorer, bland annat mycket fp och sen vabb...så skulle jag aldrig ta den diskussionen med en anställd som din chef gjorde ändå. oprofessionellt

  • DorisD
    Anonym (Chef) skrev 2010-09-16 12:25:35 följande:

    Jag är verkligen inte förvånad över att chefens tålamod tröt, mer förvånad över att folk tycker att chefer alltid ska svälja allt och låta anställda hålla på som de vill trots att många anställda endast vill ha lönen och förmånerna ett arbete ger men själva jobbet får kollegorna gärna samsas om.

    Visst, TS, det var 4 dagar VAB för ditt barn. Men, allvarligt talat, tror du att det var just det som triggade din chef, d.v.s. just de här 4 dagarna? Eller var det snarare det faktum att det inte är länge sedan du kommit tillbaka från mammaledigheten, är nu borta igen, pga VAB den här gången, plus så kommer du att ta alla VAB dagar som du upplyst om? Och som om inte allt detta räckte för en ansenlig mängd frånvaro så ska du dessutom ha barn i januari igen? Med nya möjligheter till olika sjukskrivningar under graviditet, ny mammaledighet, VAB för 2 barn, etc, etc?


    Vilket kvalificerat struntprat! Du är chef och ansvarig för att dina medarbetare har bästa förutsättningarna för att sköta sitt jobb. Det har DU betalt för, inte din personal! Att "anställda får hålla på som dom vill" innefattar inte alla anställdas lagstadgade rätt att vab'a om de har småbarn.
    Att hålla på att ställa krav om schemaläggning inom avtal, gå på semester på kort varsel och komma och gå som man vill, DET är inget en medarbetare har rätt till och där har du som chef rätt att sätta stopp - men inte under några som helst omständigheter då det gäller vab, rätten till förkortad arbetstid eller föräldraledighet. Att ha den inställningen, att föräldrar med småbarn som är sjuka ofta och som behöver ta hänsyn till sin privatekonomi är anställda som vill "hålla på som dom vill" tyder bara på dina mycket bristande kunskaper både i ledarskap och i anställningsrätt. I värsta fall kan den bristen kosta ditt företag stora summor i skadestånd om någon av dina anställda stämmer dig för diskriminering. Att kvinnor blir gravida och människor blir föräldrar är något alla arbetsgivare får leva med, OCH planera sin verksamhet efter!

    Inte konstigt att så många tycker chefer är idioter, sånna som du ger oss dåligt rykte...
  • Anonym (ARG)

    En annan sak jag inte berättat - när jag var på intervjun för detta jobbet för några år sedan så frågade faktiskt chefen mig om vi hade tänkt att skaffa barn för det hade ju inte vart så lämpligt!!Just då hade vi inte dom tankarna så jag svarade nej så klart.
    Jag misstänker att det kan vara en del av problemet, han tycker nog att jag "lovat" att inte skaffa barn...?!

    Många som tycker jag ska byta jobb, och ska sanningen fram så har jag funderat på det redan innan detta då dety tyvärr inte är nån rolig eller trevlig stämning på jobbet...av olika orsaker som dock inte alls har med detta att göra.

    För övrigt så blir säkert några av er glada när jag berättar att chefen och hans flickvän inte har sagt ett ord till mig idag på jobbet....och det är väl rätt åt mig? :D 

  • Anonym

    Man undrar ju över alla chefer som blir irriterade över att deras anställda vabbar själva har barn? Om ni nu har det vabbar ni då aldrig eller är ni sådana som låter er partner ta det eller är det ni som proppar i barnen alvedon och skickar de till dagis ändå så de kan smitta ner andra barn där? Självklart ska man prioritera sin barn och familj det är det viktigaste man har. Dessutom måste man ju klara sig ekonomiskt. I vanliga fall är det några få år om man ser till hela arbetslivet som man måste vabba främst då barnen nyligen börjat på dagis sen brukar det bli mindre vabb för de flesta. Det gäller ju alla som skaffar barn även för chefer. Kanske ni chefer ska ha ett samtal med era anställda för hur de ska kunna jobba även om det blir mycket vab och om det finns möjligheter att difta på arbetstiderna lite, jobba hemifrån eller annat. Går jobbet under för att en vabbar eller är sjuk har man helt enkelt för få anställda. Ts låter som din arbetsgivare var lite desperat och såg sig framför hur du är borta jämt men ibland är det inte alltid bra att säga sanningen heller det hade nog räckt med att säga att du inte kunde. Tror dock det är bra att ha en bra och öppen kommunikation med sin chef men ibland ska man nog tänka på hur man säger saker både chefer och anställda.

  • stormfågel
    Anonym (ARG) skrev 2010-09-16 18:03:00 följande:
    En annan sak jag inte berättat - när jag var på intervjun för detta jobbet för några år sedan så frågade faktiskt chefen mig om vi hade tänkt att skaffa barn för det hade ju inte vart så lämpligt!!Just då hade vi inte dom tankarna så jag svarade nej så klart.
    Jag misstänker att det kan vara en del av problemet, han tycker nog att jag "lovat" att inte skaffa barn...?!

    Många som tycker jag ska byta jobb, och ska sanningen fram så har jag funderat på det redan innan detta då dety tyvärr inte är nån rolig eller trevlig stämning på jobbet...av olika orsaker som dock inte alls har med detta att göra.

    För övrigt så blir säkert några av er glada när jag berättar att chefen och hans flickvän inte har sagt ett ord till mig idag på jobbet....och det är väl rätt åt mig? :D 
    Vilken enormt barnslig chef!  Vissa fattar man bara inte hur de har blivit chefer, med allt vad det innebär.
    Lycka till! och byr jobb när du får tillfälle.
  • Anonym
    DorisD skrev 2010-09-16 18:00:16 följande:
    Vilket kvalificerat struntprat! Du är chef och ansvarig för att dina medarbetare har bästa förutsättningarna för att sköta sitt jobb. Det har DU betalt för, inte din personal! Att "anställda får hålla på som dom vill" innefattar inte alla anställdas lagstadgade rätt att vab'a om de har småbarn.
    Att hålla på att ställa krav om schemaläggning inom avtal, gå på semester på kort varsel och komma och gå som man vill, DET är inget en medarbetare har rätt till och där har du som chef rätt att sätta stopp - men inte under några som helst omständigheter då det gäller vab, rätten till förkortad arbetstid eller föräldraledighet. Att ha den inställningen, att föräldrar med småbarn som är sjuka ofta och som behöver ta hänsyn till sin privatekonomi är anställda som vill "hålla på som dom vill" tyder bara på dina mycket bristande kunskaper både i ledarskap och i anställningsrätt. I värsta fall kan den bristen kosta ditt företag stora summor i skadestånd om någon av dina anställda stämmer dig för diskriminering. Att kvinnor blir gravida och människor blir föräldrar är något alla arbetsgivare får leva med, OCH planera sin verksamhet efter!

    Inte konstigt att så många tycker chefer är idioter, sånna som du ger oss dåligt rykte...
    Håller med. Tyvärr verkar inte alla chefer ha samma koll på vad som verkligen gäller. By the way så låter du som en jättebra chef.
  • DorisD
    Anonym (ARG) skrev 2010-09-16 18:03:00 följande:
    En annan sak jag inte berättat - när jag var på intervjun för detta jobbet för några år sedan så frågade faktiskt chefen mig om vi hade tänkt att skaffa barn för det hade ju inte vart så lämpligt!!Just då hade vi inte dom tankarna så jag svarade nej så klart.
    Jag misstänker att det kan vara en del av problemet, han tycker nog att jag "lovat" att inte skaffa barn...?!

    Många som tycker jag ska byta jobb, och ska sanningen fram så har jag funderat på det redan innan detta då dety tyvärr inte är nån rolig eller trevlig stämning på jobbet...av olika orsaker som dock inte alls har med detta att göra.

    För övrigt så blir säkert några av er glada när jag berättar att chefen och hans flickvän inte har sagt ett ord till mig idag på jobbet....och det är väl rätt åt mig? :D 
    Men ärligt TS. För det första så begick din chef ett lagbrott vid din intervju så redan där visade han på sin låga kompetens. För det andra tycker jag du ska sluta att försvara dig här. Du har INGET att försvara dig mot. Du har rätt att vab'a, lagstadgad rätt. Det torde inte komma som en nyhet för din chef att människor gör det när man har småbarn. Det torde inte heller komma som en nyhet att folk skaffar barn eller att de gör egna val baserat på en mängd privarta omständigheter som chefen inte har något med att göra. Men eftersom din chef verkar förvånad över detta kanske du ska infomera honom om det. Samtidigt som du informerar honom om att du inte uppskattar hans påhopp som du ser som en projecering på hans bristande kompetens i att planera verksamheten efter det faktum att folk blir sjuka/varb'ar.
    Jag tycker du för sakens skull ska informera facket om vad som skett, det kan vara värt mycket om han fortsätter sitt beteende och du hamnar i en konflikt med honom. Skriv ner datum, tid och omständigheter samt vad som blir sagt. Även om det är små gliringar. Eftersom han uppvisar ett mönster om det började redan vid intervjun verkar det ju inte helt orimligt att du hamnar i mer blåsväder.
Svar på tråden Så jävla arg på min chef!!!