• Anonym (förbannad)

    Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!

    Blir snart galen av frustration. Lever med min sambo och hans elvaåriga dotter (vv) och vi har stora problem gällande maten som serveras här hemma. Jag har länge försökt att laga någon form av mat som passar oss alla, typ spagetti & köttfärsås, korv stroganoff, lasagne, spagetti carbonara, wokad mat.. ja allt möjligt men ingenting duger. Det enda hon äter och vill ha är snabbmakaroner och någon form av hel eller halvfabrikat till, typ mamma scans köttbullar eller stekt falukorv/ bullens kokta korv eller mcdonalds. Hon säger rakt ut att det är äckligt och jag tycker att när man är elva år så borde man vara så pass uppfostrad att man äter det som bjuds. Visst kan det finnas vissa rätter man gillar mer eller mindre, men man sitter väl inte konstant och sågar maten som bjuds?!? Pappan löser det genom att laga två rätter. Ja väldigt ekonomiskt. Och jag anser att hon kan hålla på såhär enbart för att hennes pappa aldrig säger ifrån. När vi är hos farmor och farfar är det en helt annan visa. "Nu äter du upp" och tjejen får äta det vi äter. Inga krusiduller. Och då gör hon det. Inte ett ord om att det är äckligt.

    Sen tänker jag på hur hälsosamt är det att hon bara ska äta så här enformigt, vilket jag försökt ha som argument också, då säger han, "ja men det är ju bra att hon äter i varje fall". Fattar han inte att han NU lägger grunden för henne senares osunda leverene. Hon är konstant förkyld men det tror han inte har något med saken att göra.

    Nu är alltså lösningen den att pappan får stå för matlagningen de veckor dottern är här. Antingen så lagar han två rätter eller så blir det någon snabbmakaronshistoria som jag får delta i och då brukar jag laga min egen mat. Häromdagen hade jag gjort en pasta med jättegod pastasås och gjort matlådor som jag kunde äta i flera dagar. Då tar sambon helt plötsligt och ger henne en av dessa portioner, för då orkade han plötsligt inte laga mat. DÅ SPOTTAR UNGEN UT MATEN I HANDEN OCH RUSKAR PÅ HUVUDET "ÄCKLIGT", som en barnunge på fem år ungefär. Jag bara tittade på pappan och ruskade på huvudet och gick därifrån. Vad fan ska man göra?? Saken är att jag och dottern kommer bra överens annars, men det här jäkla beteendet går mig så förbaskat på nerverna så det förstör min syn på henne. Hur mycket ska man krusa en unge? Hur gör ni i era familjer?

  • Svar på tråden Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!
  • Anonym (förbannad)
    Anonym (Förbannad Tupp) skrev 2010-09-30 11:35:28 följande:
    Jag vill bara säga att jag förstår helt hur du känner jag känner lika dant, fast här är det inte min sambo som är det stora problemet utan hans exfru. Hon tycker väll i stort att det är ok att ge mackor om man inte äter maten som serveras.

    Min älsta styvson på 8 år har mackor med sig till skolan för att han inte vill äta i bamba. Sist jag kollade så serverades det potatis, pasta, ris, sallad, knäckebröd som man kan äta om man nu int tycker om det som serveras till.

    Jag funderar starkt på att sluta laga mat dom dagarna barnen är här.

    Jag är bara rädd att deras mat beteende skall smitta av sig på våran gemensamma son.

    I går hade den äldsta sonen beställt lax och jag gick och köpte laxfjärilar och gjorde rostade grönsaker till och kall cremfraich/-honungs och citronsås . Vad händer dom åt inte utan dom slängde det.

    TACK FÖR MATEN!!!!!!!!!!!!!
    Vad tråkigt och jobbigt att du också har det som mig. Ett sätt är ju som du skriver att sluta laga mat de dagarna som barnen är där. Men det känns på ett sätt som att kapitulera totalt. En sista utväg om inget annat fungerar. Jättetråkigt när man anstränger sig för deras skull. Hoppas det löser sig för dig!
  • Anonym (Hårda puckar!)

    Ja, nu har jag bara en treåring förstås som äter nästan allt med förtjusning. Så jag vet inte vad det vill säga att ha det problem du har, men i alla fall. Det är vissa rätter han inte vill ha, så som ärtsoppa, raggmunk, bruna bönor och så kanske lite annat. Å andra sidan äter inte pappan heller detta så då lagar jag inte till det.

    Nåväl. Vi har aldrig erbjudit alternativa rätter när han har rynkat på näsan så han har helt enkelt haft att välja på att äta, eller också inte äta. Och han lärde sig snart att det mesta smakar gott, förutom några enstaka rätter. De gånger han inte velat äta potatisen har vi INTE erbjudit pasta i stället osv. Angående grönsaker har jag till och med lyckats utöka pappans repertoar också bara för att han ju måste föregå med gott exempel, tycker jag. Nu låter det som om jag är en riktig kastrullhäxa, men så är inte fallet. Vi har tagit det helt odramatiskt, inte gapat, inte skällt, inte skickat från bordet. Tvärtom har det alltid varit jättemysigt vid matbordet. Alltid har väl åtminstone NÅGOT på tallriken gått att äta? Och så varför inte smaka på det här också? Jag har sett till att ha grönsaker han tycker om ifall han inte är helt hundra förtjust i just själva maten och det har gått jättebra. Fast jag VET att det kan bli tvärnit om några år, men den dagen, den sorgen.

    Nu kommer du in i bilden mitt i ett redan havererat förhållande till mat, som jag ser det. Och då blir det genast mycket svårare. Vad tror du om att försöka köra samma stil som vi? Till slut lär hon väl ledsna på att bara äta makaronerna och inte såsen, grönsakerna, köttet och så vidare. Vad tror du, kan det vara en idé? Eftersom ni kommer bra överens annars så är det nog ingen bestraffningsgrej hon håller på med. Eller vad sägs om att låta henne vara med och laga maten? Kan det månne väcka intresset? Vad äter de hemma hos hennes mamma? Lever de på hamburgare där eller?

    Hoppas det ordnar sig, förstår att du blir SKITSUR. Det skulle jag också bli, jag lovar.

  • Anonym (förbannad)
    stormfågel skrev 2010-09-30 18:52:43 följande:
    Jag tror att ni kommer att reda ut det här. Du verkar både sund och empatisk och i bästa fall kanske er relation kan stärkas och tjejens empatiska förmåga få utvecklas lite. Det är bara synd om dig som får ta hela smällen när pappan curlar. Du får väl visas honom tråden och att många (självklart) uppfattar ett 11-årigt barn som beter sig som hans dotter som väldigt otrevligt. Det borde bita tycker jag.

    Jag förstår också att det är frestande att ta fram "en grillad kyckling" men det är nog smart att avstå. Du är ju liksom den vuxna och mogna i sammahnaget och seplar ju inte i samma division som hon.

    Testa med att prata med henne om det någon lugn stund. Jag skulle inte bli förvånad om hon skäms ganska mycket själv för sitt beteende men har hamnat i en loop av dåligt uppförande.
    Tack!! Jag tror också det kommer att reda ut sig, jag får försöka mig fram helt enkelt. Det som jag är lite rädd för är att jag upplever att den här tjejen har ganska dålig självkänsla och har jättesvårt att ta kritik och jag har ju aldrig någonsin sagt något som kan upplevas som negativt innan till henne. Nu menar jag inte att jag ska kritisera henne men jag är rädd att hon tar det så.
  • cloudberry79

    Det ordnar sig nog med tiden, en del barn (jag själv var sådan) är extremt kräsna med maten. Ogillar ALLA nya smaker mm. Jag hatade all mat som var "blandad", alltså grytor, pastasåser, gratänger mm. Nu är jag vuxen och äter faktiskt det mesta (har lite svårt för haricot verts ännu..), så det kan bli folk av de som bara vill ha köttbullar, falukorv och fiskpinnar

    Tänkte också på att du skrev att du gjort en jättegod pastasås. Det är ju din subjektiva åsikt. Jag tror också att du hade gjort en jättegod pastasås, men om ni vet att hon inte äter sånt, så kommer hon inte tycka om det den här gången heller.

    Vad gäller uppfostran ser jag faktiskt inget värde i att tvinga barn att äta och låtsas tycka om mat som de finner oaptitlig ("äcklig"). Hur hon äter nu har inget att göra med vad och hur hon kommer äta som vuxen. Det är väl bättre att hon blir mätt och växer på köttbullar än att hon får gå hungrig?


    If you love me - please don't feed me!
  • Anonym (förbannad)
    cloudberry79 skrev 2010-09-30 21:35:27 följande:
    Det ordnar sig nog med tiden, en del barn (jag själv var sådan) är extremt kräsna med maten. Ogillar ALLA nya smaker mm. Jag hatade all mat som var "blandad", alltså grytor, pastasåser, gratänger mm. Nu är jag vuxen och äter faktiskt det mesta (har lite svårt för haricot verts ännu..), så det kan bli folk av de som bara vill ha köttbullar, falukorv och fiskpinnar

    Tänkte också på att du skrev att du gjort en jättegod pastasås. Det är ju din subjektiva åsikt. Jag tror också att du hade gjort en jättegod pastasås, men om ni vet att hon inte äter sånt, så kommer hon inte tycka om det den här gången heller.

    Vad gäller uppfostran ser jag faktiskt inget värde i att tvinga barn att äta och låtsas tycka om mat som de finner oaptitlig ("äcklig"). Hur hon äter nu har inget att göra med vad och hur hon kommer äta som vuxen. Det är väl bättre att hon blir mätt och växer på köttbullar än att hon får gå hungrig?
    Tack! Tror också att det kommer ordna sig. Känner mig faktiskt uppiggad och motiverad till att testa en massa tips här, och så har jag fått skriva av mig lite agg. Nu börjar vi om på ny kula med nya glasögon..

    Det här med uppfostran, alltså jag finner inget som helst värde i att hon äter mat hon inte tycker om, vill ju inte att flickan ska komma ihåg den här tiden som jobbig, tvärtom, det var mer så att jag tvivlade på att hon verkligen kunde tycka att ALLT var äckligt oavsett om det var såser, hamburgare, spagetti eller vad jag än gjort. Men nu försöker vi med annan taktik, det här kommer gå bra! 
  • nika

    Fråga henne rätt ut vad hon gör står för och om det visar sig att orsaken bakom hennes beteende är så enkel att det verkligen bara handlar om maten, låt hennes pappa och hon själv bestämma vad hon ska äta medan du fortsätter att laga till bara dig själv.

    Ingen idé att tvinga henne till mer än föräldrarna gör och du ska inte behöva  leva på makaroner och halvfabrikat bara för att hon vill det - oavsett hennes anledning.

  • Freijah

    Man äter vad som bjuds, annars får man vara utan.. Svårare än så är det väl inte?

  • Anonym (Hmmm....)

    Men allvarligt du gör ju likadant?

    Nu är alltså lösningen den att pappan får stå för matlagningen de veckor dottern är här. Antingen så lagar han två rätter eller så blir det någon snabbmakaronshistoria som jag får delta i och då brukar jag laga min egen mat. 

    Är det bara barn som ska äta det som ska äta det som bjuds? 

    jag tycker att när man är elva år så borde man vara så pass uppfostrad att man äter det som bjuds.

    Förstår dig, men du säger emot dig själv!

  • Anonym (Pia)
    Anonym (Hmmm....) skrev 2010-10-01 09:23:23 följande:
    Men allvarligt du gör ju likadant?

    Nu är alltså lösningen den att pappan får stå för matlagningen de veckor dottern är här. Antingen så lagar han två rätter eller så blir det någon snabbmakaronshistoria som jag får delta i och då brukar jag laga min egen mat. 

    Är det bara barn som ska äta det som ska äta det som bjuds? 

    jag tycker att när man är elva år så borde man vara så pass uppfostrad att man äter det som bjuds.

    Förstår dig, men du säger emot dig själv!
    Huruvida man ska äta det som bjuds eller inte är upp till de biologiska föräldrarna att bestämma. Den här pappan anser att det är okej att barnet äter snabbmakaroner och köttbullar istället för den mat som bjuds. Det innebär att i ts hem så får man äta vad man vill, oavsett vad som bjuds.

    För övrigt är det inte ts problem att uppfostra barnet. Pappan har satt upp reglerna och nu är det pappan som får stå ut med konsekvenserna av reglerna.
  • Anonym (been there)
    Anonym (egen mat) skrev 2010-09-30 17:15:29 följande:
    Låt bonusen laga sin egen mat. Låt henne äta makaroner och mamma scans köttbullar 7 dagar i veckan om hon vill det. Du bär inte ansvaret för hennes hälsa. Det är hennes mamma och pappa som gör det.
    Så känner jag med! Man måste "välja sina krig" och efter att ha krånglat med mat i en evinnerlig tid så känner jag precis så som du skriver. Dock skulle mina bonusar inte kunna laga sina makaroner och köttbullar med sina 12  och 9 år. Det får pappan göra.

    Synd om barnen med övervikt och problem, men som extramamma kan man inte ta det ansvaret.
Svar på tråden Bonusbarnet vägrar äta min mat!!!