Ska jobbet ringa när man är hemma sjuk???

Så det är svart eller vitt? Antingen bryr man sig om sina elever och är beredd att avstå allt vad privatliv är, eller så bryr man sig inte alls? Det finns inget annat jobb där man förväntas ställa upp så 100%igt. När min kollega förra året meddelade att hon var gravid var det allvarligt en förälder som blev lite sur och ifrågasatte vad som skulle hända med hennes sons utveckling i kollegans ämnen. Undrar vad de kommer att säga om jag kommer med samma besked... Vi har ju ingen rätt att vara människor, läraryrket är inte ett jobb utan en livsstil, eller? Sorry, men jag är privatperson också, även om jag bryr mig om mina elever och deras utveckling. Men jag är också övertygad om att det finns andra som kan fylla mina skor när jag är borta.

Dessutom hade jag redan lämnat instruktioner, så uppenbarligen är jag väl inte helt hjärtlös.

Självklart får jobbet ringa mig om det behövs när jag är sjuk.Fattar inte hur man kan reta upp sig på det.

Visst känner jag ansvar för mina elever, men en eller två dagar kan de jobba efter de riktlinjer jag satt upp. Jag kan inte svara på varenda fråga eller hålla ett föredrag när jag är sjuk, vore jag så frisk att jag kunde skriva fem a4 skulle jag hellre gå på jobbet än förlora inkomst.

Du måste förstå att läraryrket är precis som mitt sjuksköterskeyrke - ett kall! Att vara sjuk är inte en ursäkt för att inte jobba! Lön? Det behöver man väl inte ha? Du måste ju OFFRA ditt eget liv för barnens skull, det förstår du väl?

Nej. Jag tycker att om man är sjuk så är det upp till kollegorna eller rektorn som arbetar den dagen att ge vikarien instruktioner om vad som ska göras. Är man sjuk så är man. Då ska man inte jobba. Eller, om man förväntas jobba hemifrån så ska man banne mig ha full lön också.

Är så trött på att man inte förväntas ha något eget liv inom vissa yrken.

Visst kan de ringa(och det gör de oftast), men beroende på hur jag mår är det inte säkert att jag orkar svara eller orkar ge bra instruktioner.

Oftast är jag ju hemma pga vab, och då kan jag lätt ge instruktioner över telefonen.

Är det inte en självklarhet att man ger utförliga instruktioner till vikarier eller kollegor som ev får ta över ens uppgifter när man är sjuk? Ligger man inte för döden är jag rätt säker på att man klarar det.

Det är mycket man klarar av. Frågan är var gränsen ska gå.
Är man sjuk och har sjukanmält sig, är meningen att man ska få kurera sig utan att behöva jobbet i åtanke. Arbetsgivaren bör ha en handlingsplan vid sådana tillfällen. Vid akuta lägen kan det vara ok att ringa för att fråga den sjuka, men frågan är om det verkligen är akut när arbetsgivaren påstår att de kan fixa läget ändå? Knappast. Så nej, det är arbetsgivaren som brustit i det här fallet.

Mina kollegor ringer mig ofta när jag har varit sjuk för att kolla av saker, ser det som en självklarhet att finnas där även fast jag är dålig, var till och med kontaktbar ett par timmar efter jag opererats i 6 timmar.
Hellre att jag är tillgänglig än att det blir fel på jobbet och jag måste lösa det sen.

Jag skulle kanske bli lite irriterad, men ändå sett det som mitt ansvar att svara i telefonen när arbetet ringer. Kan ju vara viktigt..

Om jag blir sjuk så är det väl ingen som kan tvinga mig att ringa till jobbet och berätta vilka möten jag har inbokade och berätta vad som behövs göras, men man känner ju ett ansvar och mår bättre själv av att göra det så kan man kurera sig med gott samvete sedan, utan att tänka på klienter som kommer i ogjort ärende i onödan etc.