Överlevnadsbarn

Skriver under på ett stort kontrollbehov! Han får panik när saker inte som han tänkt.  Ex i kväll :Råkade läsa godnattsagorna i fel ordning dvs han hade tänkt jag skulle läsa en annan först o sen kom han inte på att jag gjorde fel förrän vi redan läst dem.Oj vilket humör o vilken panik han fick!

Känslig o så snabba kast o starka utbrott om vad jag tycker är bagateller

Ja vi långt borta men kul att läsa om hur ni andra har det!

Ja tänk att en sån liten sak som vilken saga man läser kan skapa något så stort! Vår S instruerar oss vilken saga som ska läsas eller var vi ska stå när vi ska leka osv, gör vi inte som han tänkt sig blir han arg! Just nu är det mycket ilska, han vaknar arg redan på morgonen och sen en bra bit in på förmiddagen får man stå ut med det humöret. Går man ut och leker blir allt ofta mycket bättre men ibland är det inte väder eller energin saknas och innedagarna är fruktansvärda jättedryga!

Han är så svår att tillgodose ochså väldigt missnöjd! Om jag vist vad som fattades, vad som får honom att bli glad och positiv, känns som hela världen svikit honom! Har svårt för skratt om man inte är på alldeles speciellt humör, då kan han skratta en hel del, men det krävs ofta ganska vilda hårda lekar från hans sida för han ska tina upp.

Samma här ang instruktioner. Fast min son vaknar inte arg. Egentligen är han inte arg hela tiden men han blir arg o lessen upprörd ofta däremot.
Dock tränar jag honom (o mig) att han inte kan få bestämma hur o var jag ska sitta o exakt hur jag tex ska köra en bil o hur jag ska bygga om vi bygger lego. För jag tror det gör det svårare i längden att leka med andra om han tror han kan bestämma o kontrollera allt. Men ofta ger jag med mig så klart för jag orkar inte ha bråk o konfliker hela tiden

Vi får också instruktioner, särskilt vissa dagar.
 De har sagt på dagis också att han inte gillar när vissa rutiner ändras.

hej!

jag tror att min dotter också är ett sk överlevnadsbarn. Mkt starka känslor och utbrott. Väldigt krävande. Hade kolik fram till 5½ mån ungefär men vi insåg rätt fort att det inte bara var därför hon skrek. Inte nöjd på golvet eller vagnen men inte heller alltid när man tar upp henne. Hur sover era barn? Hon har alltid sovit dåligt med många uppvak, i genomsnitt 10 st nu för tiden. Nu är hon 11 mån. Hon är jättesvår att få att sova, hon kämpar in i det sista. Varje kväll är en kamp då hon skriker och gråter om vartannat, försöker man hålla henne och vagga så skriker hon hysteriskt för att komma loss. Bara bröstet som kan söva henne. Jag är stundtals helt matt och desperat efter hjälp med hur vi ska lösa hennes sömnproblem. Hon är svår att ta med någonstans för hon är så oregelbunden och kan förstöra en utflykt med sina skrik.
Jag känner ingen som har det som jag. Bor i Skåne. 

Usch känner igen mig! Kände mig så ensam och desperat! Jobbigt och dåligt sammvete när man är borta och ens barn "förstör" för alla andra! Låter som en liten high need tjej

Min S har sovit både bra och dåligt men alltid med oss, det har han varit tryggast med

Mm, hon samsov hos mig och min man från första början. Nu sover hon och jag på golvet, av säkerhetsskäl. Men hon vaknar jätteofta och jag kan inte få henne att somna om utan hjälp av bröstet (ibland räcker det med nappen). Släkten tycker man är konstig och det blir inte lätt att åka hem till någon och sova över och kräva vad som helst i sängväg. Fler som känner den pressen förresten? Hon har liksom så svårt att koppla av! I veckan skulle vi åka i bilen och hon var jättetrött, så trött att hon grät, men kunde inte somna. Satt och blundade men skulle inte sova. Hon skrek hela vägen hem (typ 20 min). Hon brukar alltid skrika lite innan hon somnar men det är jobbigt att se henne så dödstrött och inte kunna hjälpa henne.