Varför inte donera lite ägg?!

Det är upp till var och en men själv skulle jag inte göra det.

Dels känner jag att jag inte är bekväm med att någon annan uppfostrar mitt biologiska barn.

Men framförallt kommer det för nära att leka Gud för mig. Annars är det ett trist argument men själv känner jag att det faktiskt kan finnas en mening med att saker blir som de blir. Sen förstår jag absolut att de som är barnlösa kämpar för att få sitt efterlängtade barn och att det finns dem som är beredda att hjälpa dem. All lycka till det. Men jag är inte personligen beredd att ta ansvar för det laborerandet med livets uppkomst, som ÄD trots allt innebär.

Förstår allas tankar och svar.. Själv har jag inte ens kommit på tanken. Men när jag väl fått de barn jag själv vill ha ska jag absolut ha detta i åtanke. Jag hjälper gärna till om jag kan.. Även om man måste tänka igenom det både en och två gånger..

Ja, för Gud gör ett sånt himla bra jobb eller hur? Det finns inte alls barn som råkar för alla möjliga elände i världen, inget krig, allt är frid och fröjd...

Blir så trött på sådana kommentarer. Vadå en mening??? NEJ Lavish, det finns ingen mening med att jag fick cancer och blev steril. Absolut INGEN MENING överhuvudtaget!!! OTUR och SLUMPEN inget annat! (Och nej det bar inte ens något jag gjorde...)

Om ditt barn var döende men kunde rädda tack vare stamceller, skulle du då svara på samma sätt "Nej, det är lite att leka med Gud, låt honom dö i stället??????"""

Ursäkta men jag blir så upprörd över denna typ av argumentation....

Tack ändå för att du önskar oss som tror att vi leker gud lycka till.

Om inte Robert Edwards hade forskat och gjort de upptäckte han gjorde så skulle 4 miljoner människor inte finnas idag....

Och igen det är inte dina biologiska barn, om du är intresserad kan du läsa om epigenetics. Den biologiska mamman är den som som bär barnet i 9 månader.

Dessutom tycker att det är helt fanatstiskt att det verkar inte störa någon att kvinnor åker till Danmark för att inseminera sig själva och få barn utan en far i bilden överhuvudtaget, men att man gör ÄD är att sepla gud???

och min man då? Ska han inte ha rätt till att få egna barn för att han valde fel fru som visar sig vara damaged gods??

men pappor verkar tydligen inte ha några rättigheter. För visst det är så mycket värre att växa upp med två föräldrar som har önskat och längtat efter denne mirakel och komma från ÄD än att aldrig ha en pappa....

Till exempel....

Jag var på väg att göra det för några år sedan, kontaktade en läkare(eller vad det nu var) som hade satt ut en annons i tidningen. Men jag fick inte göra det, eftersom jag inte hade egna barn. Delvis för att det faktiskt finns en risk för att man ställer till med något när man genomgår proceduren, men främst för att de vill veta att ens ägg faktiskt funkar. Nu har jag ett barn och vill ha några till innan jag ska donera, men när jag är klar så kommer jag absolut att göra det! Jag har många vänner som har haft problem med att få barn, och det har gjort mig så ont i hjärtat att höra på deras tankar och känslor. Genom att ha fått barn själv så vill jag att alla som vill ska få uppleva det underbara!! Och kan man få hjälp med IVF och spermier, varför då inte med ägg? Det skulle inte göra mig någonting och det barnet ville träffa mig senare i livet, alla vill vi ju veta vart vi kommer ifrån.
Men jag respekterar också att det finns dem som inte vill donera. Som tur är så måste ju inte alla göra det=)

Fast i mina ögon blir det mitt barn i och med att det är mina gener, mitt arvsanlag.

Det stör mig varken att andra åker till Danmark, genomför ÄDs eller IVFer. Men för mig personligen är det inte självklart att detta är "rätt". Jag lägger mig inte i hur andra gör, de får göra som de känner är rätt.

Men väljer jag att donera mina ägg gör jag det aktivt möjligt och då har jag också ett ansvar för att det genomförs. Det är ett ansvar jag inte är beredd att ta.

Sen har jag faktiskt svårt att se att det är min personliga skyldighet att se till att din man och andra män till infertila kvinnor får barn.

Jag ska korsdonera ägg för att hjälpa min syster. Jag har även donerat blod och är anmäld i donationsregistret. Jag måste verkligen säga att det är milsmid skillnad. ÄD funderade jag i över ett år på innan jag ställde upp, blod donerar jag utan en enda eftertanke.

Man kan inte ställa de kraven på folk eller säga att de är själviska bara för att de inte donerar ägg. Det är en så pass genetiskt nedärvd instinkt att själv sprida sina gener och uppfostra sin avkomma, man vill inte "dela med sig" av den (även om det är som du säger att man inte är biologisk mamma så har ägget hälften av ens genuppsättning får ens ögon etc etc) Valet är mycket mycket svårare och det är inte egoistiskt att välja att avstå. Donera stamceller är en helt anna sak, det är inte lika privata celler man delar med sig av eller vad man ska säga.

Det är din åsikt. I Sverige har vi både åsiktsfrihet och religionsfrihet och därmed har jag rätt till min.

Har själv fått barn genom IVF. Fick tyvärr rejäla reumatiska känningar (hr nu gått illbaka) efter alla dessa behandlingar (5 år höll vi på med både det ena och det andra), graviditet och ammning. Detta gör att vi inte kommer att skaffa fler barn. Om jag inte haft dessa problem hade jag definitivt donerat ägg!

Mnja... Nej, den biologiska mamman är faktiskt äggdonatorn och äggmottagaren, dvs barnets riktiga mamma, är barnets adoptivmamma. Utom i snacket om "biomammor" och "bonusmammor" då, för då är adoptivmamman plötsligt biomamma och allt blir en enda röra av begrepp...

För att svara på ts: hade jag uppfyllt kriterierna för att få donera ägg (vilket jag inte gör) och det hade varit lika riskfritt som att donera sperma, så ja, varför inte? Jag har ju ändå ingen nytta av dem... Och jag vet av egen erfarenhet att kärlek och genetik absolut inte har ett dugg med varandra att göra

Problemet är väl den där ev. förhöjda cancerrisken, som kanske eventuellt är förknippad med den hormonbehandling som krävs... Jag har en hemsk cancernoja och tror inte att jag känner att jag skulle vara beredd att låta mina egna barn växa upp utan mamma för att ett annat par ska få barn... Vilket jag samtidigt inser är en helt klart överdriven oro men den finns där